Den situation vi idag befinner oss i, gör det svårt att blunda för det faktum att mycket måste förändras och det ganska radikalt! Det håller på att ske, inte enbart för att vi väljer det, utan på grund av det ohållbara i vår nuvarande situation. De krafter som till stor del har skapat den ohållbara situationen måste agera för att inte tappa kontrollen. De har säkert kalkylerat med någon typ av kollaps och högst sannolik till stor del skapat den situation, som vi står i just nu. De strukturer och förutsättningar, som vi levt under länge, håller på att vika undan. Vad kommer istället? Vem och vilka krafter är det, som ska bestämma,och vad och vilka strukturer är det, som vi behöver?

Ingen kan blunda för att extrema, maktfullkomna krafter har drivit fram den tvångsmässiga situation, som vi befinner oss i. Det finns många idag, som vaknar upp och blir medvetna om att hela världen är fylld av gigantiska manipulationer. Många lever i bilder och föreställningar, som inte har någon relevans för de existentiella realiteter, som våra liv vilar på. Vi lever i fiktioner och gör oss massor av föreställningar, om hur dessa fiktioner kommer att leda oss vidare, men det blir allt tydligare, att de leder in i en alltmer livsfientlig framtid.

Vi är människor, vi kan inte kompletteras med chips och tro att vi blir bättre människor! Vi är inte maskiner; vi är fria människor. Jag vill inte bli styrd av något annat än min egen fria vilja. Den egna moral, som vi kan leva ut ur, är mycket mer moralisk än de krafter, som vill ha makt över oss just nu. Potentialen av utvecklingsmöjligheter i vår egen konstitution är mer omfattande än all hightech, som man vill koppla ihop oss med. Vi får inte låta hightech överglänsa potentialen av andliga förmågor, som finns i vår egen konstitution, som kan väckas och kommer att uppstå i den framtida utvecklingen. Det verkar inte som om Ray Kurzweil begriper något av livets existentiella realitet eller av människans inneboende potential, som ska utveckla sig i framtiden.(1) Han och hans likasinnades dödsångest ska helst inte styra något i den framtida utvecklingen. Det är inte bara möjligt, utan nödvändigt att integrera döden, som en naturlig del av livet, och det är inte ångestskapande utan livsbejakande. Vi är redan odödliga, men inte i en enbart materiell betydelse; materien har inte sin mening i det materiella, och inte människan heller, utan i det andliga. Vårt liv är uppdelat i sömn och vakenhet. Vi är medvetna, när vi är vakna,  omedvetna när vi sover, och där emellan finns drömmen. Så behöver det inte vara.  Genom stärkande av vårt medvetandes krafter kan vi vara medvetna när vi sover; vi är då medvetna i en andlig värld. Vi lever, vi dör, och vårt medvetande såsom det vanligtvis är, kan bara relatera det, som sker i våra liv, men vi kan utveckla vårt medvetande till att omfatta ett andligt upplevande. Då upplever vi livet efter döden som en realitet, lika väl som ett liv före födelsen blir en reell upplevelse. Går vi längre tillbaka, så kan vi uppfatta tidigare jordliv. Jagets reinkarnation är en naturlig rytm i livet, som andning och puls, som sömn och vakenhet, Liv och död. Och det är en existentiell del av vår mänskliga utvecklingsväg. Vi ska inte gå djupare in på det här nu utan följa ett annat spår. Världen är inte det Kurzweil och hans gelikar tror. Hur hjälper man människor ut ur villfarelser? Vad materialister tror om döden är helt enkelt inte sant.

Vi måste vakna upp och se att alla dessa perspektiv inte är en människovärdig framtid, som leder oss vidare i en konstruktiv utveckling.

De maktfullkomna krafterna vill kontrollera våra livsförutsättningar genom maten vi äter, genom medicinerna vi får, och genom vaccinationer, som begränsar de förutsättningar, som vi har i våra liv. Man är på god väg att skapa ett tvång angående vilka mediciner, som vi ska ta. Naturliga reaktioner på tidens vansinne och konstruktiva, men kanske oppositionella, hållningar vill man sjukdomsförklara och medicinera bort. Barn är mest utsatta. Medicinering används för att kastrera de andliga förmågornas utveckling i människan. Det är det, som en stor del av vaccinationerna handlar om.

Covid-19 är verkligen ett märkligt fenomen, där mycket kommer i dagen. Är det det så, att man vill motverka fungerande behandlingar, för att man vill ha en grund för tvångsvaccinering och total övervakning. Kanske handlar det inte om lösningar utan om redskap för dolda agendor, och därför behöver man hålla kvar hot och rädsla?  I så fall är det inte värt att ta på allvar. Naturligtvis ska man hitta bot och behandla sjukdom, men man skall inte ha andra syften, såsom exploaterande och manipulerande i medicinsk praxis. Det finns naturligtvis många, som arbetar med stor välvilja inom medicinsk praxis, och det får vi inte glömma. Det som gäller i det mänskliga mötet är något annat än den konfrontativa hållning, som finns i denna text. Vem som helst kan vara vilseledd. Döm inte utan hjälp din nästa inte på dina villkor utan på hens.  Det är inte alltid lätt att hitta rätt uttrycksform, och det måste dessutom bli tydligt att så mycket behöver rättas till och bilden vidgas. Den deterministiska materiella världsbild, kan inte längre leda oss konstruktivt vidare. Vi behöver ett uppvaknande, vi måste relatera till den andliga ursprungsv