Dr Shankara Chetty är en läkare kunnig inom genetik, biologi och biokemi. Han bor och arbetar i Sydafrika, där han också har behandlat över 5000 patienter med covid-19 utan att patienterna behövde sjukhusvård.

Zoia Zakariasdotter: Du har hjälpt över 5 000 patienter med covid och ingen av dem behövde vara på sjukhus eller dö. Vad gjorde du?

Shankara Chetty: Zoia, jag tror att det är viktigt att förstå perspektivet. Jag har behandlat närmare över 8000 patienter. De 7000 som jag har nämnt är de som jag själv har undersökt personligen. Jag har även behandlat många patienter över telefon runt om i världen och för att jag inte har sett dem personligen, tenderar jag dock att inte räkna med dem, även om återhämtningarna är desamma. Men jag tror att perspektivet för att förstå vad som händer när man får covid, har varit avgörande för framgången och jag tror att dina lyssnare kommer att förstå det. Behandlingen är det som får dem att förstå varför framgången har varit så stor. Bara för att sätta lite perspektiv på vad jag har upptäckt med denna sjukdom, har jag tagit tillfället i akt att själv undersöka varje enskild patient som fick covid.

I början på pandemin hade vi mycket information om vad som hände på sjukhusen. Vi visste att patienter som kom till sjukhus hade plötslig uppkomst av andfåddhet, vilket utvecklades mycket snabbt. Några av dem krävde respirator, några av dem hade något sänkt syremättnad, men förblev så en längre tid. Det var skillnad i hastighet och svårighetsgrad och skillnad i längd av själva sjukdomen. Men en sak jag upptäckte var att vi inte förstod varför människor kom till sjukhus från början. Jag höll inte med om nedstängningarna och att isolera människor och att berätta för dem att de bara får uppsöka sjukhus när de känner andfåddhet. Vi behövde förstå hur de kom till den punkten.

Hela min påtryckning var att undersöka patienter tidigt och förstå vad som orsakade andfåddheten och hur de så småningom kom till sjukhuset. Om jag kunde ingripa i den processen tidigare, för att undvika att patienter hamnar på sjukhus, så utbildade jag mina patienter och uppmuntrade dem att komma till mig, när de känner minsta lilla symtom. Då kunde jag se utvecklingen och förstå varför vissa hamnar på sjukhus. Mycket tidigt upptäckte jag varför. Alla patienter som hade covid fick “influensa-liknade” symtom. De hade ont i halsen och rinnande näsa och liknande. Varenda en av dem visade tecken på återhämtning på den femte dagen.

Sjukdomen varierade i sin svårighetsgrad, men generellt har alla patienter som blev sjuka, visat återhämtning senast den femte eller sjätte dagen. Vissa hade ont i halsen och var helt okej redan nästa dag och hade inga problem. Andra hade lite mer symtom som luftrörskatarr och behövde antibiotika. Var och en av oss tenderar att svara på vanliga virusinfektioner och luftvägsinfektioner annorlunda. Vissa av oss har bra immunitet och får milda symtom. Andra kan utveckla mer symtom, bakteriella infektioner och behöver antibiotika. Så jag märkte att detta var en typisk influensa. Det var absolut inget ovanligt.

Det fanns en liten skillnad i den kliniska presentationen i det att vissa patienter hade förändrat lukt- och smaksinne, vilket inte är ett vanligt symtom, men resten var vanliga. Så jag undrade varför människor blev andfådda, när de kände sig bättre den femte dagen. Jag nämnde detta för patienterna och jag förklarade till varje patient, att om de blir andfådda, måste de komma tillbaka omedelbart och jag måste få veta det. Så tidigt efter att de första patienterna som utvecklade andfåddhet kom tillbaka till mig, så var mitt fokus på att förstå denna andfåddhet. Vad orsakade det? Hur utvecklades det? Vad var de underliggande faktorerna som fick människor att bli andfådda?

Så fort patienterna märkte att de blev andfådda kom de tillbaka till mig och jag tog möjligheten att undersöka dem noggrant. Det första jag märkte var att varje patient som kom tillbaka med andfåddhet, verkade komma tillbaka till mig exakt en vecka efter början av sjukdomen. Så om en person kom till mig med illamående och det började den dagen, så var det den första sjukdagen. Jag märkte på alla att de på den femte dagen hade tecken på tillfrisknande. När patienterna kom tillbaka med andfåddhet, var det patienter som kom tillbaka på den åttonde dagen, exakt en vecka senare. Det var aldrig på sjunde dagen eller nionde dagen. Det var alltid den åttonde dagen.

Jag gick tillbaka och tittade på mina register. Jag upptäckte denna konstiga händelse att varje patient med andfåddhet fick det på den åttonde dagen. När jag frågade dessa patienter, var majoriteten av dem helt okej dagen innan. De trodde att de hade återhämtat sig och helt och plötsligt på den åttonde dagen, hade detta nya symtom visat sig och det var bara några av patienterna. Många som hade den initiala influensaliknande sjukdomen återhämtade sig och hade inget problem efteråt. Jag tror att det är anledningen till att människor sa att coronaviruset bara är en influensa. De hade inte den andra delen av denna sjukdom.

Jag insåg att detta är en bifasisk [kan uttrycka sig på två sätt] sjukdom. Något annat hände den åttonde dagen som orsakade en skillnad i patologin. Sedan när jag undersökte dessa patienter, liknade det den åttonde dagen. Jag har behandlat patienter med virala lunginflammationer tidigare och jag känner till den kliniska presentationen. Patienter med virala lunginflammationer tenderar att vara mycket sjuka med hög feber. Man kan se att patienten är sjuk.

Dock med dessa patienter, när man tittade på dem, så var de inte akut sjuka. De var trötta och andfådda, men visade inga andra tecknen på en lunginflammation. De kanske hade hosta, men det var alltid torrhosta och inga begränsningar i luftflödet. När man lyssnar på deras lungor, andades de lätt. Det enda symtomet var att de hade svårt för att ta ett djupt andetag. Det visade en begränsning av lungexpansion, men det visade ingen begränsning av luftflödet, så det såg ut som att själva lungan var inflammerad och inte kunde expandera förbi en viss punkt.

Men fyllning och tömning av luft från lungan var obegränsad, och det fanns naturligtvis inget sekret i lungorna. Det var inga andra ljud, så jag tänkte att det är en mycket märklig presentation, speciellt tidpunkten och speciellt i variationen. Jag ser några patienter som kom på den åttonde dagen som bara började bli andfådda. Det fanns andra som redan hade kommit till en punkt där deras syremättnad minskade.

Men allt detta inträffade på en dag, så det var skillnad i den hastighet, med vilken den andra delen tog fart. Några var milda, några var måttliga och några var allvarliga, på det sätt som de presenterade den åttonde dagen. Så omedelbart insåg jag att det handlar om en allergisk reaktion. Det betyder att dessa patienter som kom tillbaka på den åttonde dagen, var allergiska mot något i detta virus, som utlöstes på den åttonde dagen och presenterades med varierande svårighetsgrad – några lindrigt allergiska, några måttligt allergiska och några allvarligt allergiska mot ett allergen.

Lunginflammationer är progressiva sjukdomar. Man får ont i halsen och det utvecklas till en bronkit som utvecklas till en lunginflammation. Det här var inte så. Patienterna var helt okej dagen innan. Lunginflammationer dyker inte bara upp. Vad som dyker upp är om du äter en jordnöt och ditt ansikte svullnar upp. Det är vad som dyker upp. Så de är progressiva sjukdomar som kommer snabbt och det passade in. Jag fick intrycket av att jag har att göra med en bifasisk sjukdom, där den första och andra fasen inte hade någon korrelation mellan varandra. Den andra fasen var där all dödlighet och svår sjukdom låg. De som inte utvecklade den andra fasen hade absolut ingen risk att dö eller bli svårt sjuk, medan de som fick allergisk reaktion, där berodde svårigheten på hur allergiska de var.

Jag började titta på det här förfaringssättet. Kom ihåg, med varje patient som vi ser som läkare, är det en klinisk terapeutisk prövning. Vi undersöker dem kliniskt, ställer en diagnos på vad vi tror att det är, och sedan provar vi en terapi. Det är en terapeutisk prövning och det som säger oss att vår diagnos är rätt, är effekten av den terapin. Så om du kom till mig med huvudvärk och jag gav dig en Paracetamol, så kan jag inte vänta fem dagar för att avgöra om det fungerar eller inte. Det behöver visa en snabb förbättring. Om huvudvärken försvinner inom några timmar förstår jag att Paracetamol fungerade. Det skulle ge mig en förståelse för den underliggande mekanismen av din huvudvärk.

När man gör ett terapeutisk ingripande, så pekar det också på mekanismer. Om man behandlar fel mekanism kommer man inte att ha någon snabb nytta. Jag visste att det här en allergisk reaktion och min behandling den åttonde dagen var rätt. Vi visste att steroider är viktiga i denna sjukdom och vi vet att steroider är skadliga vid infektion. Så man måste vara mycket försiktig om man börjar med steroidbehandling. Men det var ytterst uppenbart att när patienter kom tillbaka på den åttonde dagen med andfåddhet, så gav det en indikation på att börja ge steroidbehandling. Jag visste att för att hantera en allergisk reaktion, var jag tvungen att använda en tillräckligt hög dos, för att stoppa den reaktionen.

De första patienterna som jag behandlade med steroider tog två eller tre dagar för att bli bättre och återhämta sig. Jag visste att hastigheten till återhämtning efter steroidbehandling var två eller tre dagar och patienterna skulle återhämta sig. Återhämtningen var beroende på hur allvarlig reaktionen var och beroende på svårighetsgraden. Jag justerade därefter dosen av steroidbehandlingen något, som vi som läkare rutinmässigt gör. Vi ger patienten en dos steroid och om det inte blir förbättring inom några timmar, ökar vi dosen tills vi får klinisk återhämtning. Vid allergisk reaktion måste man använda lämplig dos av steroid, som dikteras av reaktionens svårighetsgrad.

Efter de första få patienterna, insåg jag att steroider fungerade och min åsikt var att jag behandlade en allergisk reaktion. När den 5:e eller 6:e patienten kom, bestämde jag att lägga till en dos av Prometazin, som är ett antihistamin för att se skillnaden i hastigheten till återhämtning. Den patienten var en av de mer kritiskt sjuka patienter som kom in med syremättnad på 80 % på den åttonde dagen och återigen mådde bra dagen innan. Hon var 40 år gammal och diabetiker och hade högt blodtryck under behandlingen. Jag gav henne steroider men lade till en dos av antihistamin för en dag, för att se om det skulle påverka hastigheten att återhämta sig med det här terapeutiska försöket med antihistamin.

Min personal kontaktade henne nästa dag och hon var helt okej. Hennes syremättnad var tillbaka till 100%. Hon var upptagen med hushållsarbete när de ringde henne. Jag varnade att det var bara en engångsdos och när den effekten försvinner kommer andfåddheten sannolikt tillbaka. Man måste ge det åtminstone en rimlig tidsperiod för att vara säker på att reaktionen är helt dämpad. Som jag hade förutspått kom andfåddheten tillbaka nästa dag. Hon kom tillbaka till mig och jag gav antihistamin och hon återhämtade sig snabbt. Så det gav mig förståelse för den underliggande mekanism som händer på åttonde dagen. Vi har att göra med något som utlöser en överkänslighetsreaktion och troligen en typ 1 överkänslighetsreaktion.

På grund av hastig debut och mångfalden av reaktioner, ser vi att det är beroende på individens svar på ett allergen, snarare än på själva viruset. Så vi vet vetenskapligt vad som händer när en allergisk reaktion utlöses. Man får utsläpp av kemiska mediatorer från degranulering [frisättning av upplagrade mediatorer] av mastceller. Dessa mediatorer är leukotriener, prostaglandiner och prostacyklin och blodplättsaktiverande faktor. Så målet blev att minska alla dessa mediatorer med lämpliga behandlingar. Så mycket tidigt när jag insåg fördelen med antihistamin, lade jag även till Montelukast, något vi gör rutinmässigt och även en blodförtunnande medicin. Vi känner till att blodplätts-aktiverande faktorer kommer att orsaka koagulationsrubbningar. Det såg vi redan på sjukhuset att koagulation var ett problem.

Jag började se återhämtningarna. Grunden till hela min upptäckt är att vi har att göra med bifasisk sjukdom och kan förutsäga den åttonde dagen för varje patient. Så jag kan starta aggressiv behandling och se till att jag använder rätt medicinering i lämplig dos för att vända reaktionen snabbt. Det gav mig snabba återhämtningar för varje enskild patient. Jag hade inga dödsfall, inga sjukhusinläggningar och inga lång covid-fall i den första vågen. Vi hade inga komplikationer heller från covid, som andra runt om i världen såg. Naturligtvis behövde patienter inget extra syre eftersom patienter blev snabbt bättre. Det fanns ingen anledning för mig att ge syrgas, när det var en tydlig förbättring inom några timmar som jag såg.

Hela interventionen blev att utbilda människor om när denna allergiska reaktion skulle inträffa. Det gjorde att man måste hålla utkik efter symtomen. De fick komma tillbaka, eftersom detta är något från den åttonde dagen som kommer att gå utom kontroll utan att man märker det. Eftersom den allergiska reaktionen är i lungorna och i blodkärlen, så är det svårt att märka det. Allt man känner är trötthet och andfåddhet, så hastigheten och aggressionen av ingripande är det viktigaste. För att få patienten att komma tillbaka i rätt tid för ett snabbt ingripande, behöver man förutse den åttonde dagen. Man ska ge dem råd om vad de kan förvänta sig den dagen, så att de kommer tillbaka om de inser att något förändras den dagen. Det var i grund och botten formen för att behandla patienterna.

Vad vi har runt om i världen är en feldiagnos. Det diagnostiseras som covid-lunginflammation, men det är det inte. Om man diagnostiserar det som en covid-lunginflammation, då fortsätter man att jaga ett virus, men det finns inget virus som orsakar problemet. Det som orsakar problemet är delar av viruset, efter att vårt immunförsvar tagit hand om infektionen. Det är reaktionen på det som utlöste denna allergiska process på den åttonde dagen – och endast hos dem som var allergiska mot det.

I den andra vågen i Sydafrika hade vi den ökända sydafrikanska varianten. Jag tog tillfället i akt med dessa förändringar för att försöka bättre förstå vad jag såg. Först och främst immunglobulin E är det specifika immunglobulinet som ökar när du får en allergisk reaktion. Men immunglobulin E är en långsam markör. Det tar ett tag innan jag kan visa ökningen av immunglobulin E. Som en långsam markör var det inte ett bra test för reaktionen den åttonde dagen, eftersom det skulle ta några dagar innan nivån skulle öka. Jag kunde inte skjuta upp behandlingen tills den markören visade något.

Den andra markören är histamin och histamin skulle ha varit den bästa markören för att förutsäga den åttonde dagen. För att testa histamin måste man samla in ett 24-timmars urinprov som självklart skulle skjuta upp behandlingen i 24 timmar medan man tar provet. Med kunskap om hur snabbt sjukdomen kan vara utom kontroll, så är det oetisk att vänta med behandling av en patient, medan man försöker ta reda på en teori, så jag gjorde inte det.

Men i den andra vågen började jag se fall av lång covid från den första vågen, som av min uppfattning behandlades felaktigt. Så jag började testa IgE-nivåer [blodprovstest för allergi] på dessa patienter. Jag såg att alla fall med lång covid hade ett förhöjt IgE. Det bevisade för mig att de hade en lång reaktion. Att mina patienter inte hade lång covid betyder att jag behandlade reaktionen på rätt sätt. Ingen av mina patienter fick lång covid-syndrom, så i princip på den åttonde dagen så finns det en grupp patienter som inte reagerar. De är inte allergiska och kommer inte att ha något problem från den dagen och framåt. Sedan finns det de som har milda reaktioner och som blir andfådda, men det kommer att vara övergående och lätt att behandla. Några patienter kommer att ha måttliga reaktioner. Dessa reaktioner är mycket allvarligare och håller i sig längre, än den milda reaktionen. Om man inte behandlar dem, är det dessa patienter som får lång covid.

En måttlig allergisk reaktion som är obehandlad, och har skapat en självförevigande spiral av degranulering av mastceller kan övergå till lång covid, om det inte stoppas i tid. Man får i princip en långvarig allergisk reaktion. Kom ihåg att man inte behöver utsättas för ett allergen under lång tid. Det räcker med en kort tid för att utlösa processen. Då har du naturligtvis de som har allvarliga reaktioner, som tenderar mot anafylax. Det är dessa patienter som får andningssvårigheter mycket snabbt. Om det inte stoppas omgående, behöver de respiratorvård. Det är tydligt att vi ser det runt om i världen. I den andra vågen, med den ökända sydafrikanska varianten, är den enda skillnaden i viruset en förändring i spikproteinet. Ingenting annat hade förändrats. Så jag tittade på förändringarna i presentationen.

Vad jag hittade var att vi hade att göra med en mer smittsam variant som hänger ihop med spikproteinet, det spikproteinet som är receptorn som binder viruset till sin värd. En förändring i spikproteinet skulle göra ett virus mer eller mindre smittsamt. Vi såg också en ökning av gastrointestionella symtom [vanligast illamående och kräkningar] vid första presentationen, som visar att spikproteinets förändring nu gav det en bättre bindning till ACE-receptorer i tarmen. Man såg mer gastrointestionella symtom och det jag hittade var att åttonde-dags-patienter som hade denna reaktion, hade mycket mer allvarlig reaktion. Det betyder att allergenet var nu mer allergiframkallande.

Det väckte min uppmärksamhet till det faktum att spikproteinet var boven. Det utlöser den här processen eftersom det var det enda som förändrades, och nu såg jag betydligt svårare reaktioner på den åttonde dagen. Den åttonde dagen förändrades inte. Patienter märkte fortfarande en tydlig försämring på just den dagen. Så genom alla vågorna av varianter som jag har behandlat hittills, den åttonde dagen har förblivit konstant. Med förändringen av varianter såg vi förändringar i presentation och svårighetsgraden av den inledande virussjukdomen. Vi såg förändringar i svårighetsgraden av överkänslighetsreaktionen från åttonde dagen och framåt. Det hänger mycket nära ihop med virulensen [dess förmåga att orsaka skada] av olika stammar, så när en stam sägs vara mycket mer dödlig, betyder det att det utlöser långt starkare allergisk reaktion på den åttonde dagen. Det är allt det betyder och om den allergiska reaktionen inte behandlas omgående, skulle man få mer sjuklighet och dödlighet.

Vad vi har att göra med är ett allergen, ett spikprotein som när det frisätts från viruset på den åttonde dagen, utlöser en överkänslighetsreaktion hos en överkänslig person. Den allergiska reaktionen, om den lämnas obehandlad, resulterar i inflammation som utvecklas till hyperinflammation. Det är vad vi har sett på sjukhus – cytokinstorm. Om man lämnar denna hyperinflammation utan behandling, kommer den att utvecklas till hyperkoagulation och blodproppar och resten som vi ser. Men det är en överkänslighets-utlösare på den åttonde dagen som orsakar en okontrollerad spiral om den inte behandlas.

Hela syftet med min behandling var att förutsäga den åttonde dagen, att fånga patienter på den dagen och stoppa utvecklingen av den fortsatta inflammationen och koagulationen genom att stoppa överkänslighets-utlösaren. Det tror jag är anledningen till att jag har fått de resultat jag har fått. Det är en enkel analytisk vetenskap och medicin.

Zoia Zakariasdotter: När jag lyssnar på dig är du väldigt tydlig med vad du gör. Det är fantastiskt att lyssna på dig och det gör mig också väldigt ledsen, för det här är…

Shankara Chetty: Ingen behövde dö! Så enkelt är det. Det är något som jag har drivit på i ett år nu Zoia, och jag önskar att patienterna skulle förstå. Läkare borde följa, men jag tror resan som jag varit med om under de senaste två åren har lett mig till att inse att det finns en större agenda för detta, en mer ondskefull agenda som pågår. Trots allt hittade jag ett sätt att lösa pandemin men ingen vill lyssna.

Zoia Zakariasdotter: Nej, jag kan berätta direkt att jag gjorde en intervju igår kväll och jag hade så många kommentarer. Innan den här intervjun fanns det så många som kommenterade om den här intervjun, men vi har knappt någon som tittar nu. Jag tror att folk vet om dig och ditt arbete.

Shankara Chetty: Det var därför jag ville ha Göran med. Han är en person som hörde talas om mig tidigt i Sverige genom en vän. Han blev förvånad över vad jag hade upptäckt och han förstod tydligt detta om degranulering av mastceller, som jag pratade om. Han försökte påverka forskning och politik i Sverige. Han hade samma svårigheter som jag har haft runt om i världen. Han fick covid och upplevde mitt perspektiv på behandling och återhämtade sig helt. Så det finns folk runt omkring oss på detta jordklot som vet sanningen, men det blir svårare och svårare att dela den sanningen. Och tyvärr, de som kontrollerar denna pandemi vet att sanningen förändrar allt. Det förändrar hela perspektivet på pandemin.

Zoia Zakariasdotter: Ja, för jag menar, vi vet båda att det här inte handlar om hälsa. Det har slutat att handla om hälsa. Det handlade aldrig om att ta hand om människor.

Shankara Chetty: Om det skulle handla om hälsa, skulle få en större publik. Så enkelt är det. Som du ser tror jag världen måste förstå att oavsett vad man säger: Fakta är fakta. Det går inte att komma ifrån det. För att sätta det i perspektiv: Om du vaknar en morgon och hittar en främling i ditt hem och du frågar mainstream-media om vad främlingen gör i ditt hem, svarar de att du är inlåst och han är bara där för att hålla dig sällskap. Han är bara på besök. Så du tror på det. Dina vänner besöker dig och de säger samma sak. Han är bara hos dig för att hälsa på och hålla dig sällskap. Men när fakta kommer fram, så förklarar det inte varför din TV saknas och att bilen inte är i garaget och varför ytterdörren har brutits upp.

Men du fortsätter att berätta för dina vänner att han är här för att besöka dig. Men den dagen du inser att han är en inbrottstjuv, då börjar allt bli vettigt. Jag tror att fakta kommer att avgöra agendan – inte tvärtom. Här avgör agendan de fakta vi hör, men fakta är fakta. Om du är villig att titta på allt omkring dig och börja förstå varför det är som det är, då kanske du kommer att förstå den dolda agendan lite bättre.

Läs mer på newsvoice.se, Zoia Zakariasdotter intervjuar dr Shankara Chetty om covidagendan

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här