De flesta forskare, och de flesta människor överhuvudtaget, anser väl att vi föds med en viss uppsättning egenskaper som gör oss mer eller mindre effektiva vad beträffar intellektuella och fysiologiska kunskaper men att vi som nyfödda till denna värld inte har någon egentlig kunskap om den eftersom vi inte hunnit förvärva den via erfarenheter och lärdomar från andra. Därför kan vi inte heller ha någon empirisk kunskap menar de. Jag ser det som att alla är en aspekt i ett stort allt som vissa har valt att kalla Gud. Detta allt är evigt och har alltid varit och dess grund utgörs av skapande intelligens. Precis som varje cell i vår kropp vet allt om oss så tror jag att varje varelse i detta allt vet allt om allting men att vi inte kommer ihåg det. Det finns en mening med det eftersom det syftar till att vi ska uppleva. Upplevelser förutsätter kontraster. Eftersom vitt inte kan kontrastera mot vitt så erfar vi också svart, liksom vi erfar värme kontra kyla, smärta kontra välbehag e.t.c.


När vi talar om att vi lär oss saker och att vi utvecklas så är det egentligen en illussion eftersom vi innerst inne redan vet allting. För dem som tycker att det här låter som ett flum kan jag t.ex hänvisa till det program som gick på utbildningsradion för en tid sedan där det handlade om människor med ett otroligt minne.
En kille hade fått ett slag av en baseboll i huvudet och efter det kunde han minnas precis allt han varit med om och kunde också tala om vilken veckodag det hade skett på, oavsett om det var för ett par månader sedan eller för 20 år sedan. Andra exempel
finns på personer som kan nämna vilken veckodag som helst oavsett om det är i det förflutna eller i framtiden bara de får
veta datumet. Människor som kan spela klassisk musik på piano
redan som barn utan att ha tagit en enda lektion är annat som förbluffar forskarna. Visst sådant skulle kunna förklaras med reinkarnation, men inte de föregående exemplen. Jag minns att
Neale Donald Walsch tog upp frågan om utveckling i en av "Samtal med Gud" böckerna och att svaret han fick var; "Ni vet redan allting, ni måste bara lära er att minnas."

Ja, jag börjar alltid tänka om vårat allt, "gud", då bara är ett allt av flera? eller kanske tom en cell i kroppen på en stor varelse i ett annat allting? haha

Samtal med Gud är väldigt bra bok, har precis börjat läsa del 2 nu :)

Kolla in det här:

http://www.guardian.co.uk/weekend/story/0,,1409903,00.html

Appropå synkronicitet. Igår när jag lyssnade på Alan Watts senaste intervju så pratade han om just det här att vi är mikrokosmos i makrokosmos och att all kunskap finns inom oss:

Lyssna på det här:

http://www.cuttingthroughthematrix.co ... lan_Watt_sl_051706_16.mp3

PS: Han pratar också om mikrochipet, chemtrails m.m.

Här är lite intressant från utbildningsradion sida om den mycket intressanta serien "Resan in i hjärnan" de sänder nu:

Resan in i hjärnan
Savanter kallas en liten grupp människor med specialbegåvningar. De kan multiplicera femsiffriga tal eller minnas alla böcker de läste. Vad är det med deras hjärna som gör att de har dessa specialbegåvningar? Skulle vi alla kunna vara latenta genier?


Kim Peek inspirerade manusförfattaren Barry Morrow till filmen Rainman. Kim lägger allt han läst på minnet. Idag finns det mer än 12 000 böcker lagrade på hårddisken i hans hjärna. Kim är även ett mattegeni och han kan rabbla alla sånger han hört. Men Kim är också autist och kan inte klä på sig själv, laga mat eller borsta tänderna. Vad är det som ger Kim detta rent övernaturliga minne samtidigt som han inte klara av allt det vardagliga som du och jag gör av gammal vana?


En annan specialbegåvning är Matt Savage som kallas ”jazzens Mozart”. När han var sex år lärde han sig spela piano över en natt. Som sjuåring komponerade han jazz och släppte sin första CD. Även Matt Savage är autist. Han klara inte av att gå i skolan utan undervisas hemma. Men var kommer Matts kreativa förmåga ifrån?

En teori är att savanter ser världen som den verkligen är och inte som vi ser den, genom filtret av våra tidigare erfarenheter. Det filtret göra att våra hjärnor sammanfattar och sållar bort miljontals detaljer. Endast det som värderas som viktigt sparas, som hur vi hittar mjölken i affären eller hur vi gör vår frukost.

Ett annat faktum är att sex av sju av savanterna är män. Även bland autister är majoriteten män. Enligt autistexperten professor Simon Baron-Cohen har män mer en S-hjärna och kvinnor mer en E-hjärna, där "E" står för empati och "S" för system. Baron-Cohen menar nu att autism är en extremform av den manliga hjärnans fokus på systemtänkande. Skulle savanternas genialiska förmåga kunna förklaras som en felkonstruktion av den manliga S-hjärnan?

Här är utbildningsradions hemsida:

http://www3.ur.se/vetenskap/templates/StartPage____14405.aspx