Jag hade nästan glömt bort det men en gång i tiden mötte jag faktiskt Floyd Patterson, den gamle världsmästaren i tungviktsboxning.

På riktigt.

Så här gick det till:

När jag var en liten parvel på ca 11 år så öppnades den första hamburgerrestaurangen i vår stad. Ägaren var ingen mindre än Floyd Patterson och han skulle själv komma hit och inviga restaurangen som följdriktigt skulle heta just ”Floyds.” Patterson blev den förste världsmästaren i tungvikt att återta en förlorad titel. Redan 1952 tog den snabbe amerikanen OS-guld i mellanvikt och 1956 blev han som 21-åring tidernas yngste tungviktsvärldsmästare då han slog ut Archie Moore. Floyd förlorade sedan titeln till Ingemar Johansson den 26 juni 1959 på Yankee Stadium, en klassisk match som tre miljoner svenskar följde via radio i den ljusa sommarnatten. De möttes två gånger till och Floyd vann båda matcherna.

Hursomhelst när jag fick höra att Floyd skulle komma hit så bestämde jag och min jämnårige kompis Peter att vi skulle åka ner och vara med om invigningen. Det var mycket folk i restaurangen, förutom alla nyfikna var det lokala kändisar och journalister där. På något sätt tog vi oss fram mot disken, vi ville naturligtvs komma så nära den gamle boxningslegenden som möjligt. Någon sa åt oss att flytta oss därifrån, men Floyd vinkade avvärjande och sade:

- Nej, låt dem komma fram! Han var mycket vänlig och växlade några ord med oss. Frågade hur vi mådde och om vi gillade hamburgare. Fotoblixtrarna smattrade bakom oss men när vi vände oss om så sade fotografen: - Nej, titta inte hit, titta på Floyd istället.

Någon vecka senare så fanns det stotra affischer över hela stan med en leende Floyd som höll i en bricka med skrovmål. Framför honom syntes bakhuvudet på två lintottar som var mycket stolta över att träffa en sådan celeber gäst.

Så, ja, jag träffade faktiskt Floyd Patterson en gång i tiden och lyckligtvis var det inte i boxningsringen.

Lustigt att du nämner det men igår vad jag inne i Götet och käkade lunch. På restaurangen satt två killar och smuttade på sina bärs. Efter ett tag vände sig den ene till mig och frågade vad McDonalds konkurrenter hette. Jag svarade Burger King och då log han med hela ansiktet och tittade belåtet på sin kompis.

Jag passade på att ställa en kuggfråga. Undrade om de visste vilken som var Göteborgs första hamburgerrestaurang... och under tiden som jag sa Floyds så log den yngre av killarna igenkännande.

Men jag trodde ärligt talat att det var Floyds brorsa Raymond som ägde den. Han som arbetade på Kärra Fritidsgård i en massa år.

I vilket fall som helst tyckte jag då att de gjorde fantastiskt goda burgare... satt bra efter en tusenmetare i Valhallas 50 meters utomhusbassäng som de tyärr stängde igen.

Quote:

Kan nog stämma. Jag hörde åtminstone senare att det inte var Floyd själv som ägde restaurangen utan att han bara hade lånat ut sitt namn till den.

Ett smart PR-trick helt enkelt.

Ett familjeprojekt kanske... brorsor emellan!