Jag skrev den samtidigt som jag försökte komma underfund med vart programeringen startade.

”Du föddes, du såg kosmos.
Livet var då så enkelt och lättsinnigt.
Allting runtom dig låg där som ett äventyr.
Du svarade med en enkel röst till livets mysterium.

Som yngling, såg du frågor.
Du blev då mer kluven och krävande.
Du stötte dig emot de du litade på.
De skulle ge dig de svar som du själv ej kunde svara på.

Du blev äldre, du såg svar.
Livet blev enkelspårigt och invecklat.
Du sade att du visste, de som hade frågor fick tillit av dina svar.
Du trodde att du visste, fast du var vilse sedan länge.

Svaret på alla frågor finns inom oss, aldrig någon annanstans.
Och för att finna sina egna svar så bör man se tillbaka till den tid då man gav denna gåva till någon annan.”

2005-07-23

Feffe


Tack för mig