Jag har ägnat ganska mycket tid de senaste dygnen åt ettårsdagen av Katrina-katastrofen i New Orleans och det amerikanska Gulfområdet.

Att kalla en naturkatastrof för en konspiration -- är det verkligen möjligt?! Är inte det att gå lite för långt?

För ett år sedan idag, drog man en lättnadens suck i New Orleans. Katrina hade passerat utanför staden. Allt verkade ha klarat sig tämligen oskadat.

Det få visste var att myndigheterna redan en vecka tidigare konstaterat allvarliga sprickor på dammarna runt staden. Men man hade beslutat att vänta med att skicka ut varningar om detta, eftersom sprickor var ett lokalt ansvar -- översvämningar ett federalt...
Om man väntade tills dammarna brast, var det Washington D.C. som måste rycka in. (Detta enligt Mike Malloy, på Air America Radio och journalisten Greg Palast.)

Många av oss har sett bilderna från videokonferensen mellan FEMA och Bush, timmarna innan Katrina skulle slå till. Hur Bush informeras om att detta kan vara riktigt, riktigt allvarligt.
Ändå, tre dagar senare, säger han på TV:
"I don't think anyone anticipated the breach of the levees."

Och detta är bara två exempel -- det finns hundratals.

Det var inte Katrina som dödade New Orleans...

Jag tycker inte man kan kalla en naturkatastrof för konspiration för det är något inte äns den mäktigaste mannen/kvinnan kan kontrollera men man kan nog kalla vetskapen om en naturkatastof för konspiration om man tänkre på att eliten kanske vet om den långt innan allmenheten får reda på den.