Jaha, nu var det tisdag och första delen, kapitel 1-3 är utlästa. Intressant läsning, men än så länge inte så mycket om NWO direkt, men det kommer väl. Man får en gedigen genomgång av västerländsk historia i alla fall det är en sak som är säker!
Om man ska göra ett försök att sammanfatta det man tycker är intressant kan det väl låta så här enligt mig:

Alla civilisationer visar samma karaktärsdrag och följer samma mönster, så även vår västerländska civilisation om än med en del viktiga och intressanta avvikelser.
Mönstren civilisationerna följer är som följer:

"Mixture" (blandning) - spillrorna av tidigare civilisationer samlas och tar sig nya former.

"Gestation" ("dräktighetsperiod") - civilisationen börjar ta form.

"Expansion" - civilisationen växer i både population och i geografiska områden.

"Age of Conflict" (period av konflikt) - inbördes konflikter mellan klasser och politiska inriktningar.

"Age of Universal Empire" (period av universellt rike) - En strömning, politisk idé tar över, vinner över hela civilisationen.

"Decay" (förfall) - civilisationen börjar sakta förfalla och blir gradvis svagare.

och slutligen "Invasion" - civitisationen går under genom invasion av en starkare civilisation.

Alla kända civilisationer har följt detta mönster, så även vår, men vi har gäckat mönstret något, genom att hittills lyckats undvika "Age of universal empire" genom att istället påbörja flera nya "Expansion"-perioder.

Vår civilisation följer således hittills följande mönster:

"Mixture" - 350-700 e kr, "Gestation" - 700-970, "First Expansion" - 970-1270, "First Conflict" - 1270-1440, "Second Expansion" - 1440-1690, "Second Conflict" - 1690-1815, "Third Expansion" 1770-1929, "Third Conflict" 1893-

Quigley ser sedan två möjliga utveklingsmöjligheter: Antingen så lyckas civilisationen gå in i ännu en expansionsperiod, eller så kommer vi gå över i "Age of Universal Empire".

Han går sedan vidare med att prata om hur idéer och uppfinningar sprids genom en civilisation, och vilka verkningar det får när vissa uppfinningar sprids i "fel ordning" till andra delar av världen.
Han börjar med att förklara att en civilisation består av en "Kärna", som i vårt fall skiftat genom århundradena, men som generellt utgjorts av Storbrittanien, Frankrike, norra Italien och Väst-Tyskland; en "semi-peripheral area" bestående av Sydeuropa, Centraleuropa och Skandinavien; samt en "Peripheral area" bestående av Nord- och Sydamerika och Östeuropa, Ryssland inräknat.
Uppfinningar av matriell karaktär sprids snabbt, medans idéer och ideal sprids långsamt, om än överhuvudtaget.
De uppfinningar som bidragit till stora förändringar i vår civilisation är: Skjutvapen; Jordbruksrevolutionen; Den industriella revolutionen; Revolutionen med sanitärsystem och sjukvård som i sin tur lett till explosionsartad befolkningsökning; samt kommunikations- och transportrevolutionen.
Som exempel tar han sedan Asien, där dessa fenomen spridit sig, fast i annan ordning:
Kommunikations- och transportrevolutionen skedde strax efter att modernare vapen börjat användas, före industrirevolutionen, vilket innebar att man inte kunde förse sig själva med det matrial man behövde för järnvägar, etc, vilket innebar att man tvingades importera dessa matrial från Europa, vilket skuldsatte länderna enormt; Revolutionen med sanitärsystem och sjukvård skedde innan Jordbruksrevolutionen, vilket innebar att dödligheten sjönk och befolkningsantalet sköt i höjden, utan att man kunde förse befolkningen med mat.

Han går vidare och pratar om de befolkningstyper som existrerar:

Befolkningstyp A: Både födelseantalet och dödsantalet är högt, vilket medför att befolkningsantalet hålls på en stabil nivå och flertalet består av unga människor, omkring 18 årsåldern. Typ A är vanligt förekommande i U-länder där sanitärsystem och sjukvård saknas.

Befolkningstyp B: Födelseantalet är högt, medan dödsantalet är på nedåtgående tack vare att sanitärsystem och sjukvård börjar göra sig gällande. Därmed stiger befolkningsmängden och flertalet av befolkningen befinner sig i arbetsför ålder, 18-45. Typ B befann sig Europa i under mitten av 1800-talet.

Befolkningstyp C: Födelseantalet är på nedstigande medan dödsantalet är lågt, vilket håller befolkningsantalet på en stabil nivå. Flertalet befinner sig i ålder över 30. Typ C befann Europa sig i i början av 1900-talet fram till ganska nyligen.

Och slutligen Befolkningstyp D: Denna typ erkänner Quigley är lite hypotetisk, eftersom ingen civilisation hittills visat upp dessa karaktärsdrag, men han spår ändå: Lågt födelseantal, ökande dödsantal, nedåtgående befolkningsmängd och flertalet av befolkningen över 50. Han spår att Västeuropa kommer att befinna sig i typ D vid år 2000.

Quigley kan genom dessa befolkingstyper visa att Västeuropa och USA sett ett visst geografiskt område som ett hot när det befunnit sig i typ B, dvs ökande befolkningsantal: Tyskland och Italien omkring 1900, Östeuropa omkring 1950, och han förmodar Asien omkring 2000.

I 3e kapitlet talar Quigley om dom politiska och filosofiska strömningar som var dominerande i Europa under 1800-talet och hur sedan dessa ändrades under 1900-talet pga av världskrigen och depressionen. Han menar att människan såg sig själv som i grunden god, och behövde bli befriad från alla ok som tyngde henne, såsom staten, kyrkan osv. Detta gav upphov till Liberalismen. När dock sedan 1a världskriget skakat världen tvingades man inse att faktiskt människan var kapabel till att göra ganska utstuderat onda gärningar, och då växlade även inställningen till staten och överheten. Staten ansågs helt plötsligt behövas för att förändra och forma människan till en laglydig medborgare.

Vad anser ni andra som läst avsnitten att boken så här långt handlar om?