Iförd cowboyhatt och till tonerna av countryörhänget Green Green Grass of Home tog USA:s president ett förtida farväl av Vita huset inför de förstummade gästerna på Washingtons årliga Gridironmiddag.

WASHINGTON. Rundögda kabinettssekreterare, diplomater och journalister fick höra George Bush sjunga , bara en aning falskt, om Cheney, Rice och hunden Barney och om sin längtan hem till ranchen i Texas.

”Jag ser bortåt vägen, där möter mig mamma och pappa och där kommer Barney med ett hjärta av guld och honungslen andedräkt. Det är fint att känna hemmets bruna, bruna gräs”, sjöng presidenten innan han övergick till sina stabsmedlemmar.
”Där är Condi och Dick, mina gamla compadres. De talar med mig om nåt oljerikt Saudi, men jag ska snart känna hemmets bruna, bruna gräs.

Det gamla Vita huset ligger bakom mig, jag är sorglös igen, jag behöver inte bry mig om nån kris i Pyongyang.”
”Jag ser bortåt vägen, där strövar Dick Cheney med de handlingar han behöll för sig själv....”

När den sällsynta sången klingat ut och de stående ovationerna lagt sig förklarade Bush att församlingen bevittnat det första och sista framträdandet av George Bush och the Busharoos.

På Gridiron Clubs middag är det normalt journalisterna som häcklar politikerna till sång och musik.

http://sydsvenskan.se/varlden/article307351.ece