Biologiska vapen

Siffran ettTeoretisk utvärdering
Generellt startar programmen genom att den militära nyttan av B-vapen utvärderas och att andra länders intresse för B-vapen studeras. I detta ligger också säkerhetspolitiska bedömningar. Analyser görs även av tillgänglig teknologi för produktion och utspridning av utvalda lämpliga agens.

Siffran tvåExperimentell utvärdering
Under det andra steget startar de offensiva programmen i en liten skala för experimentell utvärdering av möjligheterna att producera smittsamma ämnen, agens i tillräckliga mängder och att sprida agens samt undersökning av de utvalda agens effektivitet i att förorsaka sjukdom. De flesta agens som ingår i detta skede är bakterier, men även vissa virus och toxiner förekommer.

Under steg 1 och 2 av ett offensivt B-program är detta svårt att särskilja från ett skyddsprogram. Det är först i nästa steg som tecknen på offensiv inriktning blir tydliga i och med att en utveckling av vapen och vapenbärare startar.

Siffran treProduktion och vapenutveckling
Nästa steg innebär produktion av större mängder agens och utveckling av vapensystem. I detta steg är de utvalda agens nästan uteslutande bakterier som orsakar svår sjukdom hos människa. Ett fåtal toxiner, botulinustoxin och ricin, kan också ingå. De vapen som utvärderas är artilleri och bomber och i många fall utförs de första storskaliga testen vilka sedan utförs i alla efterföljande steg. I denna fas i programmen kan framtagna system användas som biologiska vapen.

Siffran fyraVidare vapenutveckling
Under det fjärde steget sker framför allt en utveckling av spridningsteknologi. Spray, bomber och ballistiska robotar utvärderas som vapensystem.

Siffran femNya agens, utveckling av produktionsteknik och vapen
Denna fas innehåller en utökning av antal agens, ofta inkluderas virus och mer svårodlade bakterier som rickettsier. Aktivt letande efter agens med förstärkt sjukdomsframkallande förmåga. I detta skede startas också i vissa fall verksamhet med syfte att utveckla biologiska vapen som orsakar sjukdom hos växter eller djur (Tyskland startade redan 1915 ett B-vapenprogram riktat mot djur). Parallellt med detta utvecklas effektivare produktionsmetoder för agens. Aktiva skyddsprogram inriktade på detektion samt tekniskt och medicinskt skydd. Inom vapensidan undersöks alternativa metoder för spridning, tex att sprida agens som torra pulver i aerosolform. Spraytorkning av agens utvecklas. Andra möjligheter är att använda raketer eller robotar för spridning samt att utnyttja levande bärarorganismer, tex insekter. Man utvecklar metodik för att stabilisera agens genom inkapsling i skyddande höljen (mikroinkapsling).

Siffran sexGenetisk modifiering av agens och vapenutveckling
I det sista steget av kända offensiva program försöker man genetiskt modifiera agens i för att de bättre ska framkalla sjukdom, göra det svårare att stoppa utbrottet samt försvåra behandlingen av drabbade. Man försöker skapa organismer med egenskaper från två olika sjukdomsframkallande organismer, eller organismer vilka ger ifrån sig substanser som är främmande för arten, tex toxiner. På vapensidan vidareutvecklas känd teknologi men det kan även handla om nyutveckling som tex kryssningsrobotar.

Storskaliga militära program kan ibland ersättas av, startas med eller kompletteras med B-program som är inriktade på speciella målgrupper. Det kan handla om sabotage eller lönnmord. De agens som framför allt ingår är toxiner, men bakterier kan också ingå. Tyskland, Sydafrika, Sovjet och eventuellt USA har haft sådana program.

Den teknologitrappa (som går att ladda hem här) är baserad på öppen information. Detta gör att ett offensivt program som startar idag inte behöver följa alla de steg som beskrivs i Bteknologitrappan. Dessutom sker idag en snabb utveckling av civila teknologier vilka kan vara användbara i ett offensivt syfte. Dessa dubbelanvändningsteknologier, har en internationell spridning. Detta innebär att fler länder än tidigare har tillgång till de grundläggande kunskaper som krävs för att framställa ett B-vapen.

Från FOA-tidningen nr 4-2000 - www.foi.se/framsyn

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____964.aspx