http://www.expressen.se/nyheter/1.977 ... -hudmedlet-gjorde-mig-bla

Och jag som just börjat min kur för en vecka sen

Osis... men å andra sidan kan du tjäna pengar på det. Pripps Blå-gänget vill nog gärna använda dina företräden, du kommer att kunna tjäna din vikt i guld.

Skall sanningen fram så är jag så trött på detta FÖRBANNADE skol/alternativ-medicinkriget att jag snart inte orkar gå in på en sketen kvällstidning igen.

Min fråga är KAN någon vettig människa ta fram OM man blir blå/grå eller inte, OM man ramlar död ner inom 24 timmar efter silverintag(enligt vof osv) eller inte.

Måste finnas dokumenterat i journaler mm vilka som i sverige idag har argyria, sen kan man ju fråga dessa hur de fått det osv.

Det jag vill ha sagt är att det är vuxna människor som beter sej som dårar och kriget tycks pågå i all oändlighet,(rör inte min spann och spade syndromet) för då kastar jag skit på dej.


Suck, stön, jag ger upp snart, hela bilden ser ju dessutom blå ut, även håret, väggarna, mm, sen står det inte ett skit om vilket ppm som gubben använt, om han tillverkat det själv, hur länga han tagit det mm.

Ett pris skall den som kan tipsa mej få, angående vem/vad det är som tippsar dessa spyblaskor, kan det vara kräkemedelsindustrin/dödsmedelsverket, gärna namn, bild/ljudupptagning mm är välkommet(lite som i ica-köttfärs-skandalen) som snart är glömd.

Tänkte posta lite skit till slv nu, om att man faktiskt kan få bröstsmärtor och andningssvårigheter av glutamat.



GOD JUL alla

EDIT: ser nu att han förmodligen tillverkat det på egen hand:
http://www.nowpublic.com/mans-skin-turns-dark-blue
med tanke på utrustningen som ses på bilderna

Detta måste vara efterföljaren till "klimathotet" men det kanske ger sej om ett tag, fågelinfluensan är ju borta nu?

Alltså argyri

- Livsmedelsverket vet naturligtvis att kolloidalt silver är ofarligt

Fel. Tvärtom känner de nog till dess skadeverkningar.
Förutom ovan nämnda kosmetiska bieffekt kan intag av

kolloidalt silver leda till lungödem, hemolys,

benmärgsförgiftning, epilepsi och i värsta fall koma och

död (PMID:15748553;PMID:8783381;PMID:18025945).


Många drabbas säkert inte av argyri eller andra biverkningar, beroende på vilken dos de intar, men då det inte finns några visade fördelar med att inta kolloidalt silver är det en onödig risk och pengar i sjön.

Beermann vet naturligtvis att kolloidalt silver, som

inte går att patentera, dödar multiresistenta bakterier på

fyra minuter.

De flesta kolloidalsilver-produkterna innehåller metalliskt silver, inte joniserat silver vilket är det som har anti-bakteriell effekt.
Silver användes innan antibiotikan upptäcktes. Men om det nu är så bra, varför har det inte återkommit som läkemedel? Jag är övertygad om att ett silverinnehållande läkemedel går göra patenterbart.
Att något har antibakteriell verkan i en glasbehållare är heller inte samma sak som att det är ett effektivt och säkert antibakteriellt läkemedel. Bortser vi från detta finns det tusentals effektiva antibakterialla substanser.
Bosse skriver att det dödar multiresistenta bakterier på fyra minuter, detta är så klart utanför människokroppen så vilken direkt relevans detta påstående har vet jag inte. Det finns medel som dödar dem på betydligt mindre än 4 minuter.

http://blogg.passagen.se/millimeterva ... lverlarmet_som_kom_av_sig



http://mymarkup.net/blog/archives/000538.html



Med den partikelstorleken som finns i vårt Silver Hydrosol skulle du behöva dricka litervis varje dag i flera decennier för att komma upp i den mängden att det färgade kroppen blå – om det ansamlades vill säga, och inget lämnade kroppen, vilket det gör.

http://vitaminer.jetshop.se/default.aspx

Bra.

Jag har några enkla ord för att sammanfatta tillståndet som råder.

Makten för KRIG mot folket och det militärmedicinindustriella komplexet är fronttrupperna, tillsammans med dödmedlesindustrin (bra ord!) och även kultur och media.

Läkemedelsindustrin bedriver MORD och är därmed MÖRDARE.
Det handlar om folkmord i depopulerande syfte.

Och de som arbetar tillsammans med dem helt efter egen fri vilja är KOLLABORATÖRER, samma gäller de som för deras talan och försvar.

Sug på den!

Quote:

Du kan INTE få argyria av kolloidalt silver, omöjligt, sanslöst lögnaktigt, felaktigt, ossaningar, förbannad missinformation, okunnigt, osv osv osv. Kan ni stackare inte lära er något vetenskapligt själva utan att hamna i klorna på proffstyckare?

Jag vet tamejfan allt man vill veta om Kolloidalt silver, jag har studerat detta i flera år. Läs allt du hittar på min site om detta, det borde räcka. http:www.datordoktorn.nu jag har snott ihop länkar från när och fjärran.

Wiseguy!

Hur många aidspatienter har du verkligen botat med dina metoder

Quote:

Quote:

dö i frid, av din egen okunskap...

JAG är ingen sketen forskare och JAG blir snart indoktrinerad och hjärntvättad av deras förbannade propaganda, frågan återstår: HAR gubben i filmen blivit blå av silvret?

Vet fan inte snart vad som är upp eller ner, rätt eller fel, men det är ju så satan vill ha det, eller? Institutionen antikrist går för högvarv nu och delar folket i två läger, men jag vill fortfarande veta OM man blir blå i käften eller INTE.

Infon på datordoktorn säger väl allt !

tvivlaren borde kanske ta sig tid och läsa igenom några av dessa länkar och all information som finns om kollodialt silver och då jämföra med vad artikeln i expressen och livsmedelsverket kommer med för argument varför det är skadligt etc. det är sen upp till var och en vad man vill tro på.
Wisegye tack för all denna sammlade infon, jag ska plöja igenom den bit för bit.

Från: Ion Silver, Löddeköpinge
Till: Livsmedelsverket, Generaldirektör Inger Andersson samt Åke Bruce

Ärende: Den ogrundade kritik ni framfört gentemot det silverbaserade kosttillskottet Ionosil

Öppet brev till generaldirektör Inger Andersson, Livsmedelsverket - livsmedelsverket@slv.se., Åke Bruce, Livsmedelsverket, livsmedelsverket@slv.se.

CC:
Riksdagsman Birgitta Eriksson (s), birgitta.eriksson@riksdagen.se
Justitieminister Beatrice Ask (m), beatrice.ask@riksdagen.se
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp), nyamko.sabuni@riksdagen.se
Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c), eskil.erlandsson@riksdagen.se

Media, samt alla andra som kan ha intresse av att sätta sig in i hur det egentligen ligger till.

Sanningen bakom silver i kosttillskott. Den ogrundade kritiken gentemot Ionosil
Då Rapport den 25 november utbrast att silver i kosttillskott var farligt för både hälsa och miljö, då var det en och annan som satte kaffet i vrångstrupen. Detta av först och främst två vitt skilda orsaker. Dels finns det de som blivit rejält uppskärrade över myndigheternas påstådda avslöjanden, dels finns det de som inte förstår hur en myndighet kan uttala sig på detta vis om ett fullständigt harmlöst ämne som silver ändå är. När man sen dessutom känner till hur svaga doser det rör sig om så blir man än mer förvånad.

Detta omfattande dokument har vi tagit fram för att belysa hur fel man har i de påståenden som lagts fram gentemot vår produkt Ionosil. Man har framfört kritik på tre områden - resistensutveckling, argyri och miljöpåverkan. Vi kommer här bemöta de extremt osakliga argument som framkastats gentemot vår produkt inom just dessa områden. Vi kommer med vetenskapliga belägg och studier visa att myndighetens kritik är på alla punkter helt obefogad och många gånger att den inte ens handlar om vår produkt. Silver kan för en oinitierad lekman vara ett väldigt svårförståeligt område, vi har full förståelse för det. Samtidigt har vi 10 års erfarenhet av området och om ni bara lyssnar på våra argument så kommer ni få en större förståelse för situationen. Det märkliga är att myndigheterna inte en enda gång kontaktat oss för klargöranden. Varken före eller efter Rapportutspelet. Man gör denna attack på Ionosil uppenbarligen för att skrämmas och misskreditera en väldigt säker produkt som faktiskt vad gäller säkerhet och styrka går att likna vid de flesta livsmedel, eller rent av vanligt mineralvatten. Ska det verkligen vara så att man från myndighetshåll gör ett utspel - utan att först konsultera den det handlar om, och sen inte ens låta den anklagade få gå i svaromål efteråt ens? Det är ju inte ens i närheten av de regler och processer som landet bygger sin samhällsform på!

1. Resistensutveckling
Man kan inte automatiskt anta att man blir silverresistent om man intar silver i mikrogramdoser som ett kosttillskott, bara för man noterat ett fall av silverresistenta bakterier orsakade av en kompress på ett bensår. Det rör sig om två helt olika verkningssätt - silverintag oralt från ett kosttilllskott respektive sårbehandling utvärtes. Resistensutvecklingen i det konstaterade fallet rörde sig om en silvernitratbaserad kompress. En sårkompress alltså - inget oralt intag av ett kosttillskott. Man har följaktligen inga belägg för antagandet i form av faktiska konstaterade fall från ett intag av ett kosttillskott. Detta erkänner Livsmedelsverket dessutom.

Silver låter kanske för en lekman märkligt i kostsammanhang, men det är faktiskt ett fullkomligt normalt inslag i alla biologiska varelser, precis som andra jordskorpebaserade mineraler typ zink, selen och järn. Detta beror på att vi dagligen får silver från vatten och mat. Eftersom mineralerna finns i marken och de löses ut av regnvatten och transporteras ner i grundvatten och andra vattendrag, så får vi så småningom i oss dessa ämnen. Detta gör teorin om resistensutveckling än mer märklig. Vi har under hela evolutionen haft silver i vår kost. Tyvärr verkar intaget precis som alla andra mineraler ha minskat markant senaste 100 åren. Vi fick på 1900 talet upp till 88 mikrogram silver per dag genom kosten. Detta finns belagt i amerikanska studier. Nu säger Livsmedelsverket att vi bara får 7 mikrogram per dag. Detta är en faktor tio mindre! Ett tillskott på 100 mikrogram i form av Ionosil återställer då bara intaget till de naturliga nivåer vi hade under 1900-talet och talar då för användandet av vår produkt.

Intaget den naturliga vägen via vatten kan liknas väldigt mycket vid leveranssättet från vår produkt i form av företrädesvis joner lösta i vattnet. I dokumentet http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp146-c5.pdf skriver man: "In one study, silver in river water was primarily found in the following forms:silver ion (Ag+) -- 53-71%, silver chloride (Ag Cl°) -- 28-45%, silver chloride ion (AgCl2-) -- 0.6-2.0% (Whitlow and Rice 1985)". I studien konstaterar man alltså att det silver vi får från sötvatten befinner sig huvudsakligen (53-71 procent) i ren jonform. Det är denna naturligt förekommande form som toxikologer på Livsmedelsverket anser kunna ge upphov till resistensutveckling - men man vet inte - för man har nämligen inte provat hypotesen. Om nu en naturlig konstant retning av bakterier sker med hjälp av intag av silverjoner via dricksvatten, borde inte hela världen vara silverresistenta och därmed också antibiotikaresistenta? Vi tror att den teori man lagt fram om resistensutveckling, åtminstone får avvakta till man prövat den. Under tiden kan man fråga sig hur man på dessa antaganden kan hänga ut ett svenskt företag i Rapport under rubriken "Farligt för hälsan och miljön"? Detta inte ens följt av ett frågetecken.

Det är en välkänd effekt att silverpartiklar som utsätts för vatten och mekanisk nötning - avlossar silverjoner i vattnet. Det var detta man drog nytta av när man la en silverdollar i mjölken och vattnet förr i tiden i vilda western. Detta utnyttjade även de gamla perserna som förvarade vin och vatten i silverklädda kärl - den tidens kylskåp. Detta är bara ett par exempel på hur människan använt silver under hela sin utveckling. Med tanke på hur länge vi utsatts för silver den naturliga vägen, så är det extremt långsökt att utan studier beskylla ett kosttillskott för att kunna skapa resistenta bakterier. Det säger sig självt att man inte ska framställa hypotesen som mer eller mindre bevisad innan man ens gjort några studier på om hypotesen överhuvudtaget stämmer. Man kan med andra ord inte döma baserat på spekulationer. Detta har ni trots allt gjort i det här fallet.

EU domstolen konstaterade i juli 2005 att mineraler och vitaminer som förekommer naturligt i kosten ska få säljas i kosttillskottsform. Eftersom silver uppenbarligen förekommer i kosten så är silver i denna form som vi marknadsför den, helt klart laglig. Produkten är laglig inom EU, USA och större delen av resten av världen. Det har dock framkommit att politiska krafter nu gått i gång och försöker införa en skyddslagstiftning för att skydda våra konsumenter mot de små kosttillskottsmängder det här handlar om - miljondelar av gram. Birgitta Eriksson (s) har skrivit ett par frågor till olika ministrar rörande detta - http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11378 samt http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11366. Vi kontrar med detta brev för att försöka få politikerna att förstå att det inte finns någon som helst anledning att se över några regelverk inom detta område.

2. Argyri
Argyri är egentligen den enda konfirmerade biverkning man känner till av ett för stort silverintag. Argyri är klassat som en kosmetisk biverkning och är helt ofarlig. Det är detta som Marianne Boysen på Livsmedelsverket verkar anta att vår produkt kommer orsaka. Argyri är något som gamla läkemedel från 1900-talets mitt kan skapa, inte ett modernt producerat kolloidalt silver i 10 ppm klassen. Håller man sig till professionellt producerade produkter och godkända intag, så finns ingen som helst risk för att drabbas av argyri. Vi tycker att forskaren Åsa Melhus går lite väl långt när hon anklagar vår produkt för att ha gett Rosemary Jacobs i USA argyri. När vi säger "anklagar" vår produkt så menar vi det bokstavligen. Hon säger i ett anförande inför Läkarsällskapet att Ionosil gett Rosemary Jacobs argyri. Melhus säger lite nonchalant att Rosemarys tillstånd kommit sig av "... när hon var ung käkade hon Ionosil".

Du kan själv se hennes anförande här. Klicka på "play". Vill du snabbspola till påhoppet så gå in kring 23.40 in i programmet

http://www.abiliteam.com/ability/show/qks/sls_24april/speed.asp

Vi har redan för ett halvår sedan bett Melhus dra tillbaka sin anklagelse och redovisa sina forskningsresultat för oss, men inte hört av henne. Hon ignorerar oss totalt. Rosemary Jacobs berättar själv på sin hemsida hur nässpray (som hon kallar för CSP - Colloidal Silver Protein) utskriven av hennes specialist på 1950-talet gett henne en missfärgning av vävnaden i ansiktet. Det fanns en hel del olika silverprodukter på denna tiden, men det centrala i det hela är att det är tal om en läkemedelsklassad produkt som skrevs ut av en läkare. Det handlar absolut inte om ett modernt producerat kolloidalt silver (kosttillskottsklassat) där merparten av produkten är jonisk, dvs minsta beståndsdelen består av silverjoner med storleken 0,28 nanometer. Ionosil är en svensk produkt som lanserades år 2002. Den har definitivt inte sålts i USA på 1950-talet och det kan således ställas utom allt tvivel att det inte är Ionosil som orsakat Rosemary Jacobs besvär. Däremot är det uppenbarligen som så att ett på den tiden godkänt läkemedel orsakat det. Vi trodde att en erkänd forskare som Melhus hade större kunskap om skillnader mellan silverprodukter och större integritet än vad hon uppvisar i detta sammanhang.

Melhus har tyvärr gått på vissa krafters konstruerade historia där man går ut och säger att kolloidalt silver orsakar missfärgning av huden och att man inte bör använda produkten av denna orsak. Hade så varit fallet hade vi haft en epidemi med gråa personer världen över just nu - då det i dag konsumeras många miljontals liter kolloidalt silver världen över. Nog kan fallet vara så att extremt starka produkter i alldeles för stora mängder kan utgöra en argyririsk - vilket vi tar upp nedan, men inte en 10 ppm stark produkt från en seriös tillverkare - där produkten tas på angivet sätt. Sanningen är den att Jacobs faktiskt drabbats av biverkningen av de nässprayer som fanns på denna tiden. De använde ofta silvernitrat som bas, band detta till proteiner och partiklarna blev alldeles för stora och ansamlades därför i vävnaden. I solen kunde sedan silvret fotoreduceras och slå an en gråaktig nyans.

Intressant att notera är att många experter inom området anser att argyri bara kan orsakas av ett silversalt, inte av ett kolloidalt silver bestående av rena silverpartiklar och joner. Det är nämligen bara silversalter som kan fotoreduceras genom ljus precis som i den gamla hederliga fotografiska processen. Fotoprocessen bygger på till exempel silversaltet silverbromid. Man belägger en plastfilm med silverbromid som när den exponeras för ljus reduceras till att övergå till rena silverpartiklar. Det är detta som inträffar när någon som lagrat upp uppemot 10 gram silvernitrat går ut i starkt solljus. Ljuset tränger genom hudlagret och fotoreducerar sedan de upplagrade silversaltbundna jonerna som finns i hudlagret - dessa omvandlas till metallpartiklar och får huden att ändra färg. Ju mer upplagrade silversalter desto mörkare ton. Det är ovan beskrivna kemiska process som gör det omöjligt för ett modernt elektrokolloidalt silver att framkalla argyri - det innehåller inga silversalter - och därmed faller egentligen hela resonemanget om argyririsk för vår produkt.

Toxipedia skriver följande om argyri: Argyria, argyrosis. Pathological condition characterized by grey-bluish or black pigmentation of tissues (such as skin, retina, mucous membranes, internal organs) caused by the accumulation of metallic silver, due to reduction of a silver compound which has entered the organism during (prolonged) administration or exposure. http://toxipedia.org/conf/display/toxipedia/IUPAC+Tox+Glossary

Notera här hur man sätter fingret på det faktum att det är en reduktion av en silverförening (oftast silversalt) som skapar argyri.

Tyvärr är man i vetenskapliga sammanhang nästan aldrig tillräckligt specifik vad gäller beskrivningen av den silverprodukt som orsakat argyrin. Detta leder till förvecklingar där man anklagar ett modernt 10 ppm svagt elektrokolloidalt silver för att ha framkallat argyri, då det i själva verket rört sig om ett nästan 30.000 gånger starkare silversalt hela tiden. Det finns inte ett enda fall i världen där en 10 ppm stark produkt tagen i rekommenderade doser, framkallat argyri! Kan ni inte presentera motsatsen så ska ni inte anklaga vår produkt för att kunna ge just denna biverkning! Att vår produkt skulle kunna ge argyri är ett påstående taget ur luften och saknar helt grund. Vi har sålt produkten i 6 års tid i Sverige nu - hur många fall av argyri orsakade av vår produkt har ni registrerat under den tiden?

Gå gärna in på Rosemary Jacobs hemsida och läs med kritiska ögon om hur hon i själva verket blivit behandlad med en på den tiden populär produkt - CSP- Colloidal Silver Protein, ett på den tiden godkänt läkemedel med silvernitrat i 300.000 ppm klassen. Notera också hur hon skyller effekten på sin läkare: http://www.together.net/~rjstan/

Amerikanska US Federal Register har listat silverbaserade produkter som man funnit kan orsaka argyri. De är så gott som allihopa olika former av silversalter - silvernitrat, silverarsphenamine, silverklorid samt silverjodid. Dessa produkter har varit registrerade som läkemedel och såldes fram till 1975 under varierande namn och bestod av silver i mängder från 5-30 procent. Detta motsvarar 50.000 ppm till 300.000 ppm styrka. (Federal Register, FDA-21CFR Part 310, pg. 53685). CSP dvs Colloidal Silver Protein är också känt för att kunna orsaka argyri. CSP är en produkt där man binder ett silversalt till protein för att det inte ska falla till botten. Styrkan är väldigt hög, upp till 30.000 gånger starkare än vår produkt och partikelstorleken är tusentals gånger större. Märk väl att CSP inte har någon likhet med dagens moderna elektrokolloidala silver, förutom då olyckligtvis, namnets början "colloidal silver". Detta är en stor orsak till att många gör en felaktig koppling produkterna emellan. I EU-dokumentet http://ec.europa.eu/health/ph_risk/co ... mp/documents/out30_en.pdf finner vi följande om CSP: "The colloidal silver proteins (CSP) are prepared by mixing silver nitrate,sodium hydroxide, and gelatin, which interact to form a complex colloidal aggregate.The latter can then be diluted with water to the desired concentration. There are two types of CSPs: the Mild Silver Proteins (19-23% Silver) and Strong Silver Protein (7.5-8.5% Silver). In the mild silver proteins, there are higher concentrations of silver, but it is less subject to ionization. These products act as bacteriostatic disinfectants and produce minimal irritation. They were once used to disinfect the mucosa of the colon, the urethra, nose, and throat, but today their use is limited to the nasal and oropharyngeal mucosa. The concentration of silver in the Strong Silver Proteins is lower, but the metal is more subject to ionization. Strong Silver Proteins are irritating substances and probably exert bactericidal effects (Fung e Bowen, 1996)."

Notera att man här refererar till att man använder CSP för besvär från näsan (nasal). Det är CSP man överbehandlat Rosemary Jacobs med, vilket efter åtskilliga gram silver (man räknar med att det behövs kring 10 gram ansamlat silver), orsakat hennes argyri.

Man konstaterar här att det Rosemary Jacobs lite slarvigt kallar för colloidal silver, samtidigt som hon använder beteckningen för Colloidal Silver Protein CSP, i själva verket är en produkt som mycket riktigt består av silvernitrat bundet till protein. Styrkan är beroende på om det är "Strong" (75.000-85.000 ppm) eller "Mild" (190.000-230.000 ppm). Vi hoppas du som läser detta förstår skillnaden mellan en produkt bestående av rent silver med styrkan 10 ppm, kontra en produkt bestående av silver, salpetersyra, proteiner och natriumhydroxid med styrkan 230.000 ppm? Här ligger nämligen det centrala i frågan - att lära sig särskilja produkterna. 10 ppm motsvarar en styrka om 0.001 procent. Partikelstorleken hos CSP brukar ligga kring 1000 nm till 10.000 nm men det är ett stort steg till ett riktigt bra elektrokolloidalt producerat kolloidalt silver där partikelstorleken varierar från någon nanometer upp till kanske 40 nm. Silverjonerna, silvers minsta möjliga form är kring 0.28 nm stora.

Det finns enstaka fall av argyri där man tillverkat sitt eget kolloidala silver hemma utan att ha kontroll över alla tillverkningsparametrar. Man har många gånger använt vanligt kranvatten istället för destillerat eller avjoniserat vatten. Kranvatten har en mycket större ledningsförmåga än avjoniserat vatten - vilket leder till en skenande tillverkningsprocess som går för fort och leder till en för stark produkt med för stora partiklar. Sedan har man blandat i salt för att höja ledningsförmågan på vattnet ännu mer och få till stånd en snabbare process. Inblandning av salt resulterar i att silverklorid bildas då kloridjonerna från bordssaltet NaCl binder med silverjonerna och formar just silverklorid. Sedan har man druckit litervis av produkten varje dag under många månader. Detta felaktiga förfarande kan mycket väl resultera i argyri. Nämnda förfarande har resulterat i produkter med styrkan 500 ppm bestående av väldigt stora partiklar varav många är en silversalt - silverklorid. Utseendemässigt har produkten inte ens påmint om den helt klara produkt som ett vältillverkat kolloidalt silver utgör. Många gånger blir slutprodukten istället en svart grumlig dryck. När man sedan druckit en och en halv liter dagligen av denna produkt i 10 månader, så har man drabbats av argyri. Den totala mängd silver man druckit under perioden uppgår då till 200 gram. Inte konstigt att man drabbas av argyri. Nämnda faktorer bör vara ett incitament för att använda en professionellt producerad produkt från en tillverkare som vet vad han gör - och att intagsmässigt hålla sig inom ramarna för vad tillverkaren anger. Det kan vara läge att här påminna läsaren om att alla ämnen i fel form och fel kvantitet kan ge upphov till oönskade effekter.

Även vid sex teskedar om dagen så är vår produkt godkänd för ett livslångt intag. Du kan ta sex teskedar under 80 år utan att nå nivåer om 10 gram med vår produkt. Dessutom måste man ta hänsyn till att kroppen rensar ut silvret successivt hela tiden. Livsmedelsverket konstaterar själva på sina sidor att 90 procent av silvret rensas ut, även om 10 procent riskerar att stanna kvar i kroppen - och detta resonemang gäller förmodligen silvernitrat. I praktiken talar vi då om 1000-tals år för att nå en ackumulerad dos om 10 gram. Vi påminner om att vår produkt är av styrkan 10 ppm vilket motsvarar 50 miljondels gram silver per tesked. Många läkare undrar hur det kan bli någon effekt överhuvudtaget av en så låg koncentration.

Läs nedan en intressant studie gjord på ett modernt tillverkat kolloidalt silver där författaren intagit 2000 mikrogram (2 mg) dagligen i flera månader. Detta motsvarar närmare sju gånger mer än den maxdos vi rekommenderar för vår produkt. Han har sedan mätt upp hur kroppen gör sig av med silvret både genom urin och avföring. Kroppen har metalloproteiner som hanterar utrensningen av metalljoner i för höga doser och har ett inbyggt intelligent system som ser till att skapa homeostas - balans. Intressant att notera är att ju mindre silver kroppen har upplagrat, desto långsammare gör sig kroppen av med det - ungefär som att kroppen vet att den behöver spara lite grann till olika biokemiska ändamål.

Sammanfattningsvis skriver han: "Ingestion of properly prepared CS does not result in silver accumulating in the body. There is no evidence that silver deposits significantly in hair or fingernails and, in fact, the data support the conclusion that after taking more than 2 mg of CS per day for several months, silver seems to be purged from the body (mostly through urine) at about the same rate at which it is consumed. Furthermore, upon terminating CS intake, it appears that as much as half the silver residing in body tissue will be purged (through urine and feces, but more and more through feces as time goes on) in less than a month. Even this relatively short residence time could be reduced substantially if several liters of water were consumed daily."

Läs hela studien här: http://www.silver-colloids.com/Papers/AltmanStudy.PDF

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida: "Argyria anses i och för sig inte i de flesta fall vara förknippat med allvarliga följdverkningar, men det finns allvarliga komplikationer rapporterade som att silver kan lagras upp även i centrala nervsystemet, vilket skulle kunna vara en orsak till försämrad nervfunktion och beteendestörningar. Detta har dock inte visats kliniskt eller experimentellt." Hur kan man gå ut och varna människor för skador på inre organ, något som varken påvisats kliniskt eller experimentellt? Rena spekulationer alltså. Skulle det ens vara möjligt så är det med all säkerhet efter extremt stora intag av silversaltbaserade produkter - inte ett modernt kolloidalt silver med 10 ppm styrka. Det man brukar ta upp när man ska klaga på kolloidalt silver är risken för argyri då silver är känt för att inte ge skador på annat sätt än rent kosmetiska - och det gäller absolut inte i de mikrogramdoser det handlar om här. Man ska också inse att det är en stor skillnad på de modernt producerade elektrokolloidala produkterna och de gamla läkemedel som bestod av hoprörda kemiska föreningar typ silvernitrat.

3. Miljöpåverkan
Man försöker från myndighetshåll även påstå att vår produkt kan vara farlig för miljön. Vår samlade produktion uppgick innan myndigheternas påhopp i Rapport till under 50.000 liter per år. Med tanke på de små mängder det handlar om så har vi svårt att förstå resonemanget och det tror vi även myndigheten håller med om efter att ha läst detta. Till att börja med har silverutsläppen i miljön mer än halverats sedan fotoindustrin gått över till digitalkameror istället för den traditionella silverbaserade filmen. En liter Ionosil innehåller 10 milligram silver. Det innebär att det krävs 100 liter för att nå upp till 1 gram silver. Det innebär att ett kilo silver faktiskt räcker till hela etthundratusen liter kolloidalt silver! Vår årsproduktion ligger för närvarande på under femtiotusen liter. Ett halvt kilo silver på årsbasis, som dessutom sprids som ett nyttigt spårämne över hela Sverige - alltså inte på en och samma plats - hur ska det kunna klassas som en miljöfara? Dessutom är silver ett naturligt mineral som nog får anses betydligt ofarligare än de av människor påhittade syntetiska substanser som dagligen förorenar våra vattendrag och ger oss tvåkönade fiskar. Hur många mediciner spolas inte dagligen rakt ut i naturen via våra toaletter? Ämnen som förstör naturen och dess invånare. Silver kommer från naturen och kan säkerligen återvända till naturen utan att åsamka för stora problem tycker man. Vi har en stark känsla av att silverkulorna är en större miljöbov viktmässigt än vad vår produkt är och hur i allsin dar kan en myndighet i Sverige år 2007 beskylla ett företag för miljöförstöring utan att ta reda på om det ens föreligger en risk för det?

I USA så är man tvungen att rapportera ett utsläpp av silvernitrat redan i storleksklassen ett halvt kilo, men är det rent silver så är det bara utsläpp av storleken 500 kilo eller mer som man behöver rapportera till myndigheterna. Detta säger lite om att man faktiskt i vanliga fall skiljer på silversalters toxicitet gentemot rent silver.

Silvers ogiftighet
Till att börja med ska det sägas att silver är ett väldigt ogiftigt och säkert mineral. På ICA kan man köpa Santa Marias och Dr Oetkers Silverkulor. I livsmedelssammanhang kallas silver för E 174 och är godkänt att användas i "quantum satis" mängder - i praktiken hur stora mängder som helst. I Santa Marias populära silverkulor använder man detta faktum frikostigt. Varje silverkula består av en sockerkula (socker vet vetenskapen numera är cancerframkallande) belagd med rent silver - E 174. Varje kula innehåller motsvarande 6 teskedar kolloidalt silver - ca 300 mikrogram silver - hela rekommenderade dagsdosen av Ionosil alltså. Denna produkt är synnerligen populär i barnkalassammanhang där det inte är ovanligt att tvååringar äter ett tiotal silverkulor på en tårtbit. Det skulle motsvara att man dricker 300 ml av vår produkt. Vi väntar med spänning på hur Livsmedelsverket och Läkemedelsverket ska ställa sig till konsumtionen av silverkulor i fortsättningen. Så vitt vi vet finns det ingen som uppvisat några men av denna överkonsumtion. Silver i ren form har nämligen aldrig visat sig vara skadligt för kroppen. Forskaren Åsa Melhus som är av uppfattningen att silver är en toxisk tungmetall har oss veterligen inte agerat för att skydda de små barnen det ofta handlar om här - från att drabbas av "tungmetallförgiftning". Har myndigheterna undersökt hur många fall av resistensutveckling som silverkulorna ställt till med?

På Livsmedelsverkets sidor kan man läsa "Exponering av biocider såsom silverjoner...". Silverjoner går inte att klassa som en biocid. Definitionen på en biocid är att den är giftig för allt biologiskt liv. Det är inte silverjonen. Korrekt uttryckt är silverjonen en bakteriocid - giftigt för bakterier, svampar och virus - biologiskt liv av prokaryotisk art huvudsakligen. Prokaryoter är de enklare cellstrukturer som de eukaryota däggdjurscellerna är en vidareutveckling av.

Ingegerd Rosborg, forskare på dricksvatten, har analyserat mineralvattnet Aqua Terrena och kommit fram till att det innehåller silver. På http://www.vattenkraft.net/vattenkraft/aquaterrena.htm kan man se att silver är upptaget i kategorin "mikroämnen" och inte under beteckningen potentiellt toxisk metall. Varför hävdar då vissa krafter i samhället att silver är en toxisk metall? Varför klarar man inte av att skilja på toxiska silverssalter och rent silver? Är det för att man inte vill skilja på dem eller är det ren okunskap? Det är i alla fall en väldigt stor skillnad på dem. I kritiken av Ionosil agerar man från myndighetshåll som om vår produkt innehåller stora mängder silvernitrat. Det gör den alltså inte - den innehåller bara rent finsilver i så små mängder att många undrar hur det överhuvudtaget kan ha någon verkan. De 10 ppm silver som Ionosil innehåller är så lite att det krävs 100 liter för att komma upp i ett gram silver. Silver motsvarande tvåtusen literflaskor ryms därmed i ett kuvert med ett stycken frimärke på. Det är ofantligt små mängder det handlar om.

En intressant iaktagelse Ingegerd gjorde i en studie på kvinnor med fibromyalgi (Trace element patterns in patients with fibromyalgia) var att dessa kvinnor utsöndrade mer silver än vad som är brukligt. Detta kan vara en intressant koppling till någon typ av defekt som påverkar kroppens innehåll av silver och som i slutändan får drastiska konsekvenser för hälsan. Då silver har mycket bra bakteriedödande egenskaper skulle man kunna spekulera i att den förhöjda silverutsöndringen medför att kroppens immunförsvar inte fungerar tillfredsställande då den saknar optimal tillgång till silver. "Significantly higher concentrations in whole blood of Cd, Co, Cu, Fe, Se, Sn and Zn (p 0.046) were observed in the FM-cases in comparison with the referents. A different pattern was noted in urine with increased urinary excretion of Ag (p = 0.003) among the FM-patients. The urinary excretion of the other elements were of the same magnitude or slightly lower in FM-cases as compared to referents"

Amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA, Environment Protection Agency anser att rent silver är ofarligt. EPA har definierat att vatten får högst innehålla 0.1 ppm silver per liter. Man ska dock inse att man dricker betydligt större mängder dricksvatten än några teskedar som i fallet med ett kosttillskott. Om man räknar lite snabbt och antar att man dricker ett par liter vatten om dagen och att vattnet innehåller 0.1 ppm silver, då får man i sig totalt 200 mikrogram rent silver - vilket motsvarar 4 teskedar av vår produkt. Dessutom är innehållet i vattnet till stor del i jonisk form, vilket visades tidigare. Då borde det med Livsmedelsverkets hypotes vara stor risk för resistensutveckling att dricka vatten - då allt vatten uppenbarligen innehåller silver i jonform.

I den ayurvediska traditionen i Indien använder man bladsilver på efterrätter och bakelser. Detta har pågått under tusentals år utan att man drabbats av någon silverförgiftning eller ens argyri.

Silver är trots Åsa Melhus åsikt om det ingen toxisk tungmetall, silver är en övergångsmetall precis som koppar och guld. Silver i ren form är varken cancerogen eller mutagen. Silvernitrat är dock både toxiskt, frätande och starkt färgande - http://en.wikipedia.org/wiki/Silver_nitrate. Det gäller att skilja dessa två helt olika ämnen åt. Förstår man inte skillnaden, så är det som att hävda att ren apelsinjuice är samma sak som apelsinjuice med en skvätt salpetersyra i. De allra flesta människors basala kemikunskaper säger dem att produkten med salpetersyra kanske inte är lika nyttig som den andra.

Bertil Dahlgren, Helhetsdoktorn på nätet, en initierad och ofta anlitad expert i frågor om naturlig näring och hälsa skriver så här om silver: "Silver är atoxiskt även i gram-mängder ..." Atoxiskt är ett annat ord för ogiftigt. Bertil Dahlgren är både kemist och läkare. http://www.helhetsdoktorn.nu/silver.htm

Säkerhetsstudier för silver
Här följer några myndighetsreferenser och säkerhetsstudier som finns publicerade kring silver. Notera också att vår produkt består av rent silver. De flesta studier på "silver" är gjorda på silvernitrat, ett starkt frätande och färgande silversalt som man tillverkar genom att kombinera silver med salpetersyra.

1. Silver in drinking water - WHO guidelines: http://www.who.int/water_sanitation_h ... /dwq/chemicals/silver.pdf

WHO anser silver vara helt ofarligt som mineral och baserat på deras data kan man ta rekommenderad maxdos av Ionosil i närmare 100 år utan att överskrida den rekommenderade ofarliga dosen av silver under en livstid - NOAEL (No Observed Adverse Effect Level). Man skriver:

"On the basis of present epidemiological and pharmacokinetic knowledge, a total lifetime oral
intake of about 10 g of silver can be considered as the human NOAEL. As the contribution of
drinking-water to this NOAEL will normally be negligible, the establishment of a healthbased
guideline value is not deemed necessary. On the other hand, special situations may
exist where silver salts are used to maintain the bacteriological quality of drinking-water.
Higher levels of silver, up to 0.1 mg/litre (a concentration that gives a total dose over 70 years
of half the human NOAEL of 10 g), could then be tolerated without risk to health."

På sina håll använder man silversaalter som en vattenreningsåtgärd. Då tolereras upp till 0,1 ppm med silver i vattnet. Baserat på WHO-rekommendationen så kan man ta 6 teskedar (300 mikrogram) Ionosil per dag i 82 år utan att ha konsumerat mer än 9 gram silver totalt.

Det man dock inte tar i beaktande här är att 90% av det silver man får i sig från ett bra tillverkat kolloidalt silver, har lämnat kroppen bara någon dag senare. WHO beräkningarna bygger felaktigt på att allt silver ackumuleras. Kroppen har speciella reglervägar med såkallade metalloproteiner som binder och rensar ut metalljoner. Tar man detta faktum i beaktande så kan man använda produkten i tusentals år utan att överstiga några säkra referensnivåer.

2. Safety of silver hydrosols: http://www.imref.org/articles/pdfs/Sa ... amic_Silver_Hydrosols.pdf

3. Silverfacts: http://www.silverfacts.com/safety.html

4. En stor amerikansk tillverkare ASAP och deras säkerhetsstudie: http://www.silverbiotics.com/Research/SafetyStudies.pdf

De skriver sammanfattningsvis:
"In the test work, the ASAP Solution was given to a number of both male and female test rats. The amount of ASAP Solution given to the rats was 5g/kg, or the equivalent of a 200 pound man taking 192 teaspoons of about 4 full 8 ounce ( 4 x 250 ml - dvs 1 liter) bottles of the ASAP 10ppm solution at one time (the normal adult dosage is one or two teaspoons/day)." As a result of the test work, the independent laboratory made the following conclusion, “Under the conditions of this study, there was no mortality or significant evidence of toxicity observed in the rats. The test article (ASAP Solution) would not be considered toxic at a dose of 5g/kg by oral route in the rat.”

Att kolloidalt silver skulle döda alla bakterier är inte helt sant. I ovanstående studie konstaterar man dessutom att acidophilus och bifidusstammarna - de goda bakterierna vi har i magen - är relativt okänsliga för silver. Det beror på att de har en tjockare cellvägg än patogena bakterier. Detta gör att man faktiskt inte behöver komplettera intaget av kolloidalt silver med probiotika.

5. Dartmouth Toxic Metal Research skriver följande om silver: http://www.dartmouth.edu/%7Etoxmetal/TXQAag.shtml

Is silver harmful to humans?
Unlike other metals such as lead and mercury, silver is not toxic to humans and is not known to cause cancer, reproductive or neurological damage, or other chronic adverse effects. Nor has normal day-to-day contact with solid silver coins, spoons or bowls been found to affect human health. This is because solid silver is almost completely biologically inert, and even if ingested, would pass through the human body without being absorbed into tissues. In very high doses ­ such as those a factory worker might encounter in an accident ­ or from prolonged exposure to silver dust or fumes, silver can have some mostly mild effects on health. For example, inhaling silver fumes or dust may irritate mucous membranes or the upper respiratory tract. ... The mild, observed human health effects of silver exposure appear to be highly variable from one person or situation to another. Scientists have not identified exposure levels that can be generalized as harmful.

Vi har silverföremål runt omkring oss hela tiden. Många har silversmycken där förmodligen en hel del silver frigörs som silverjoner av nötningen mot huden och sedan transporteras in i vår kropp och där kanske rent av gör oss mer motståndskraftiga mot sjukdomar.

6. Wikipedia skriver om silver: "Silver-ions and silver compounds show a toxic effect on some bacteria, viruses, algae and fungi typical for heavy metals like lead or mercury, but without the high toxicity to humans that is normally associated with them. Its germicidal effects kill many microbial organisms in vitro." man skriver vidare "Silver itself is not toxic but most silver salts are, and some may be carcinogenic." Läs mer på: http://en.wikipedia.org/wiki/Silver

7. Invision Silver Safety Report, en amerikansk tillverkares dokumentation: http://www.silver100.com/ssr.pdf

8. Amerikanska EPA - Environment Protection Agency dvs Naturvårdsverkets säkerhetsdokument: http://www.epa.gov/IRIS/subst/0099.htm

Det finns många fler studier på nätet för den som är intresserad.

Tungmetaller
Silver är ingen giftig tungmetall, det är en övergångsmetall (precis som koppar och guld) som i sin rena form inte uppvisar vare sig cancerogena eller mutagena egenskaper: Åsa Melhus kallar trots detta silver för en giftig tungmetall. Att definiera silver som en tungmetall kan man mycket väl på 1800-tals manér göra enligt dess position i det periodiska systemet, men då är även järn (viktigt för hemoglobinet i blodet), zink (viktigt för bl a immunförsvaret) och koppar (viktigt för kollagenet) en tungmetall. Ingen går väl och oroar sig för järn, zink och koppar i kroppen i allmänhet? Definitionen för en tungmetall är en densitet över 4,5 gram per kubikcentimeter (4 500 kg per kubikmeter) och det innefattar faktiskt de flesta metaller. Silver klassas mer korrekt som en "övergångsmetall" och uppvisar inga av de skadliga effekterna som t ex kadmium och bly gör. Många kemister har insett vad felvisande definitionen tungmetall är och tycker att man istället ska prata om den eventuella toxiska effekt som en metall har. Silver har ingen toxisk effekt i ren form och speciellt inte i de mängder det handlar om här.

Här kan du läsa om silver och övergångsmetaller: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verg%C3%A5ngsmetall

Silver är ett mineral som vi får i oss genom kosten vare sig vi vill eller inte. Att silver som övergångsmetall kan ha viktig funktion att fylla är det få som tänker på. Våra tänder innehåller amalgamfyllningar. Dessa består till ca 40 procent av silver och det sipprar dagligen ut silver i kroppen utan att vi tar skada av det. Det många däremot tar skada av är den andra beståndsdelen - kvicksilver - en så giftig metall att den bara är godkänd att förvaras i djupa bergrum och i människors tänder.

Intag av silver
Att med hjälp av ett effektivt kosttillskott få upp intaget av mineralet silver till nivåer som rådde för säg 100 år sedan är inget man borde oroa sig för och framförallt inget som förtjänar att hängas ut i Rapport under rubriken "Farligt". 50 mikrogram per tesked av en produkt där vi den naturliga vägen redan kan få i storleksordningen 30-90 mikrogram från mat och vatten. I förhållande till vad vi fick förr i tiden så är detta förmodligen för lågt och behöver således ökas på, därav silver som kosttillskott.

Studier av Hamilton 1972, fann att det dagliga intaget av silver från en typisk diet låg i området 27-88 mikrogram per dag. (Abundance of the chemical elements in man's diet and possible relations with environmental factors. Hamilton, E.I. and M.J. Minski. 1972/1973. Sci. Total Environ. 1: 375-394.) En snabb extrapolering av dessa tal till början på 1900-talet skulle kunna peka på att vi då hade ett intag i storleksordningen 50-150 mikrogram. Kehoe et al konstaterade i en studie 1940 att intaget av silver låg på den tiden i USA kring 88 mikrogram per dag. (Kehoe, R.A., Cholak, J. and Story, R.V. Manganese, lead, tin, aluminum, copper, and silver in normal biological material. J. Nutr., 20:85 (1940). )

Så här skriver Livsmedelsverket på sin hemsida:
De flesta livsmedel innehåller 10-100 mikrogram silver per kg (1) och medianintaget per dag från livsmedel inklusive dricksvatten har uppskattats till ca 7 mikrogram (1).

Nu påstår alltså Livsmedelsverket att vi inte får mer än 7 mikrogram silver genom kosten i Sverige. Man förstår då hur viktigt ett litet mikrogramtillskott skulle kunna vara för att stödja kroppens normala funktioner. Det finns exempel från nätet på människor som vittnar om hur de tagit 10 antibiotikakurer per år tidigare, men med ett tillskott av silver så tar dom inte en enda antibiotikakur helt plötsligt. Tillfälligheter? Knappast. Var det inte ett minskat användande av antibiotika vi ville åstadkomma i Sverige? När vi då har chansen, tittar vi åt ett annat håll och ropar "farligt" istället för att ta reda på sanningen.

Samtidigt kan man undra hur man kan säga att de flesta livsmedel innehåller 10-100 mikrogram silver per kilo när det finns tydliga referenser om att koncentrationen i många livsmedel kan vara klart högre. I dokumentet http://ec.europa.eu/health/ph_risk/co ... mp/documents/out30_en.pdf kan man läsa om att man kan få i sig 200 mikrogram genom ett par liter vatten. Mjölk innehåller enligt samma EU dokument 27-54 mikrogram/liter. Vanligt vitt mjöl innehåller 300 mikrogram per kilo. Vetekli kan innehålla så mycket som 900 mikrogram per kilo. Att vi då bara skulle få 7 mikrogram silver per dag och medborgare enligt Livsmedelsverket, får stå för Livsmedelsverket då.

Hur nyttigt kan det då vara att baka en tårta som innehåller mjöl (300 mikrogram/kilo), täcka den med vispad grädde (mjölk 27-54 mikrogram/liter) och till slut garnera den med femtiotalet silverkulor (300 mikrogram per styck x 50 = 15.000 mikrogram - motsvarande en och en halv liter Ionosil). Sedan bjuder man in traktens barn som verkligen får sitt lystmäte i silver. Anser myndigheterna att dessa barn riskerar att skadas av det ganska höga silverintaget då?

Livsmedelsverket antyder att vi måste vara skvatt galna som ska ge människor ett tillskott som är 14 gånger större än det som man får naturligt. Man verkar dock inte ha tittat på vad som kanske var naturliga nivåer förr i tiden. Enligt Hamilton - 27-88 mikrogram 1972. Kehoe et al - 88 mikrogram 1940. Vad det var 1825 eller 1910 vet vi inte. Bara att det med all säkerhet var betydligt högre än 1940 och 1972. Vad som är optimalt kan vi då forskningen inte finns, bara gissa oss till. Vi tror definitivt inte att 7 mikrogram av ett mineral är optimalt. Selen som i många avseenden är ett jämförbart mineral både i mängd och effekt bör man som minimum ha ett intag om 55-70 mikrogram dagligen av. Godkända nivåer i kosttillskott är 100-200 mikrogram. Får vi då bara kring 7 mikrogram silver, så kan kroppen svårligen hantera alla de hittintills oidentifierade processer som silver skulle kunna tänkas ha en roll i. Skillnaden mellan selen och silver är den att selen kan ge biverkningar i redan lite för höga doser, det kan inte silver. Det finns många identifierade sjukdomssymtom som kommer av för lågt selenintag. En vacker dag har vi kanske samma lista för silver i för låga doser? Det vore märkligt om ett mineral med sådan positiv effekt på mikroorganismer, inte skulle användas till något? Vi har högre tankar än så vad gäller moder naturs finurlighet. Man kan dra paralleller med att vi inte förrän kring 1930 insåg att jod, som man ditintills avskrivit precis som silver idag, var livsviktigt för sköldkörtelfunktionen och dess hormoner.

Livsmedelsverket skriver vidare att "Generellt har den s. k. nolleffektdosen eller NOAEL (No Observed Adverse Effect Level – d v s den högsta dos man kan exponeras för utan att riskera negativa hälsoeffekter) för totalt peroralt intag under hela livstiden uppskattats till 10 gram silver. Det motsvarar ca 390 mikrogram per person och dag." Med tanke på ett totalt intag av 7 mikrogram per dag och person, så hamnar vi väl inom fastlagda NOAEL-nivåer med ett tillskott som faktiskt godkänts av Hälsokostrådet och Livsmedelsverket, om 2-6 teskedar, dvs 100-300 mikrogram. Man ska komma ihåg att vår produkt är granskad och godkänd av Hälsokostrådet vilket är en förutsättning om man vill sälja sin produkt i hälsokosthandeln.

En tankegroda som man dock inte tar i beaktande här är att man själv erkänner att kroppen tar bara upp maximalt 10 procent av detta intag, resten rensas ut. Man skriver "Retentionen hos människa uppgår till 0-10%, vilket innebär att upptill 10 % av en given dos ackumuleras i kroppen. Till den allra största delen utsöndras silver via gallan och faeces, men kan även i mindre grad utsöndras via urinen". Det innebär i praktiken att det inte alls är 390 mikrogram som kroppen lagrar upp - utan maximalt 39 mikrogram. Sett till hur det i själva verket fungerar, så kan man ha ett intag om flera hundra mikrogram per dag i tusentals år utan att överstiga säkra gränsvärden. Man skulle teoretiskt sett med detta resonemang klara av ett intag av 3900 mikrogram dagligen - motsvarande 78 teskedar Ionosil - utan att lagra upp mer än totalt 10 gram silver under en livstid. Kom dessutom ihåg att detta betraktas som säkra mängder av myndigheterna.

Växter tar upp silver, vidareförädlar det och förmedlar det vidare till oss i lättupptaglig jonisk form. Växtinnehåll upp till 0,5 ppm (500 mikrogram/kilo) nämns i en studie. Svamp kan dock innehålla upp till 100 mg/kg med silver. 100 ppm eller 100.000 mikrogram/kilo alltså, vilket då är 10 gånger starkare än Ionosil. (U.S. Environmental Protection Agency. Ambient water quality criteria: silver. NTIS Document No. PB81-117822, Environmental Criteria and Assessment Office, October (1980). ) Många människor äter svamp flera gånger i veckan och den ackumulerade dosen kan bli ganska hög. För övrigt samlar svampar på sig andra mindre nyttiga ämnen typ kadmium och bly också.

Fisk kan enligt en uppgift innehålla 11 mg/kg (11 ppm) dvs ungefär samma mängder som vår produkt Ionosil. http://www.lenntech.com/elements-and-water/silver-and-water.htm Ostron har visat sig innehålla upp till 900 ppm silver - 900.000 mikrogram per kilo. Om nu svamp, ostron och fisk kan innehålla silvernivåer i nivå med och till och med långt över vår produkt, ska vi då yrka på att vi förbjuder dessa livsmedel också? De borde också kunna skapa argyri och det faktiskt i än större grad än vårt extremt finfördelade kosttillskott - då de med all sannolikhet innehåller silver med större partikelstorlek. Samma källa konstaterar för övrigt att en människa innehåller ca 2 mg silver - 2 ppm och att vi via kosten får 20-80 mikrogram silver dagligen.

Vad gäller kroppens innehåll av silver så konstaterar man att de flesta delar av kroppen innehåller silver men man vet ännu inte varför. Sanningen är den att det ännu saknas forskning som tagit reda på hur kroppen använder silver. I en källa kan man läsa hur man skriver att "Silver is found in most tissues, but has no known physiologic function.". Vi kan dra paralleller till hur man så sent som på 1930-talet upptäckte att mineralet jod, som man tills dess avfärdat som icke essentiellt, var livsviktigt för sköldkörtelhormonerna. Det är således inte på något sätt bevisat att silver inte används till något i kroppen. Det säger sig självt att ett mineral som finns i de flesta av kroppens vävnader, uppvisar silvers breda effekt på mikroorganismer och som leder elektricitet bäst av alla mineraler - måste väl användas till något? Kroppen har definitivt användning av ämnen som uppvisar dessa egenskaper. Silver har funnits med oss sedan evolutionens begynnelse och det vore märkligt om moder natur inte sett till att använda mineralet till något - speciellt om det sedan visar sig att det finns upplagrat i större delen av kroppen. Varför gör det det kan man fråga sig? Forskning saknas uppenbarligen då det inte går att motivera ekonomiskt.

LD50, den dos då hälften av försöksdjuren dör av förgiftning är väldigt hög för rent silver. Ett exempel där man tagit reda på LD50 för rent silver är ett bläck med silver i. LD50 konstaterades vara 5000 mg/kg (5 gram/kilo) för försöksdjuret. Översatt till en människa innebär det att en man som väger 80 kilo först skulle dö av en dos om 400 gram. Det motsvarar 40.000 liter av vår produkt. Vatten som har ett LD50 i storleksordningen 120 ml/kg dödar en vuxen man på 80 kilo efter ett intag av 10 liter. Med andra ord så dör man av vattenförgiftning 4000 gånger om innan man dör av silverförgiftning. http://www.kendallhq.com/catalog/MSDS/SilverInk_%209-2004.pdf

I ljuset av dessa data, hur kan man fortsätta hävda att silver skulle vara en toxisk tungmetall som skulle vara farlig även i miljondelar av gram? Och hur kan man kräva lagändringar för att rädda konsumenter från att kunna få ett fullkomligt normalt intag av silver? Ett intag räknat i miljondelar av gram som mer liknar det som var normalt på den tiden vår kost innehöll mer av de livsnödvändiga mineraler våra kroppar kräver för att fungera tillfredsställande.

Vår utarmade kost
Att kosten vi äter innehåller allt färre mineraler, därom råder inget tvivel. Enligt en undersökning gjord av Medical Research Council, som lyder under Jordbruksdepartementet i England, har mineralutarmningen i grödor under perioden 1940-1991 varit negativ enligt följande: Magnesium minus 24 %, Kalcium minus 46 %, Järn minus 27 %, Koppar minus 76 % och Zink minus 59 %.

En amerikansk rapport vid namn ”Earth Summit Report” från 1992, konstaterar att vi för 100 år sedan hade ca åttiofem procent mer mineraler i våra jordar. Ett skrämmande konstaterande med tanke på att mineraler är än viktigare för kroppen än till och med vitaminer. Utan mineraler så stannar helt enkelt kroppen. Många mineraler, speciellt spårämnen, används som en slags katalysatorer i mängder av kemiska processer i kroppen, och måste således finnas där för att vi ska fungera. Kroppen klarar av att syntetisera många olika vitaminer, men mineraler klarar kroppen sig inte utan. Urlakningen av våra jordar från mineraler är helt klart en stor orsak till att så många människor drabbas av sjukdomar i dagens samhälle! Om mineraler typ zink minskat med 59 procent mellan 1940-1991 så kan vi kanske inse att det är ännu mindre idag 2007 och på hundra år har vi sett en för kroppen alldeles för stor minskning av mineraler för att kroppen ska kunna sköta sina alldagliga biokemiska sysslor. De människor som har ett komprometterat immunförsvar mår i regel bättre av intag av mineralkostillskott med zink. oc

Frågan om marknadsföring
Vi har marknadsfört produkten som ett kosttillskott de senaste 6 åren. Aldrig som ett läkemedel. Vi är mycket väl insatta i lagtexten på detta område och har frekventa kontakter med representanter från Hälsokostrådet. Vi lyssnar och får råd från dom vad gäller marknadsföringen av våra produkter. Faktum är att de användarberättelser som vi beskylls för och som faktiskt plockades bort på anmodan av Läkemedelsverket redan för ett år sedan, godkändes ursprungligen av representanter för Hälsokostrådet. Läkemedelsverket flyttar hela tiden fram positionerna och helt plötsligt fick vi reda på att det vi och Hälsokostrådet trodde var gångbart, plötsligt ej accepterades av verket. Regelverket är så luddigt att Läkemedelsverket ej kan ge specifika anvisningar för hur man får uttrycka sig, utan det är en individuell bedömning från fall till fall. Detta är vad Kerstin Hjalmarsson på läkemedelsverket låtit meddela oss.

Sen vill vi påpeka att det inte är vi som skrivit berättelserna, det är svenska fria medborgare som utnyttjar sin åsikts- och uttrycksfrihet. Berättelserna finns publicerade lite var stans på internet - inte på vår hemsida. Vad är det för samhälle vi lever i när man tror man kan censurera fria medborgares rätt att sprida sin åsikt? Det strider mot grundlagen att försöka censurera den medborgerliga rätten till yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Vad är det för samhälle vi lever i där fria medborgare inte får kommunicera sina erfarenheter inom hälsa till sina medmänniskor?

Bara i USA säljs kolloidalt silver av många hundra olika leverantörer. Det är med andra ord ingen förbjuden produkt i USA heller. En av de största tillverkarna hävdar att man har över 150.000 kunder (http://lifesilver.com). De marknadsför en motsvarande produkt som vår. I USA finns det för övrigt mängder med tillverkare som har användarberättelser på sin hemsida (http://lifesilver.com/testimonials.htm). Om nu hundratusentals människor världen över använder kolloidalt silver - var är alla blåa och gråa människor? Var är alla fall av människor med skador på inre organ? Det borde med tanke på myndigheternas teorier röra sig om många tusentals fall! Nej, sanningen är den att ni gått på den desinformationskampanj som vissa krafter utsätter produkten för när man anser att den blivit för populär och följaktligen en konkurrensfaktor på marknaden. Sanningen är den att produkten är betydligt säkrare än till och med huvudvärkstabletter som ju i Sverige tar livet av åtskilliga varje år. Är då ens huvudvärkstabletter på tapeten och ska förbjudas? Ska andra stordödare såsom sprit och tobak eller rentav livsfarliga livsmedelstillsatser som nitriter, smakförstärkare, Aspartam eller Sucralos förbjudas? Varför i herrans namn ska man då vapenskramla gentemot kolloidalt silver, ett naturligt mineral som vi kan få i samma mängd genom kosten? Använd nu lite sunt förnuft och titta objektivt på detta för en gångs skull!

Man tycker att politiker borde vara intresserade av att ta till sig en produkt som skulle kunna hjälpa samhället på så många sätt - speciellt när vi har som uttalat mål att minska antibiotikaförskrivningen. Men i vanlig ordning är det inte ett strömlinjeformat samhälle vi lever i där man utnyttjar resurserna på maximalt sätt. Det är de etablerade marknadskrafterna man lyssnar till och resten ignoreras. Läs vad denne läkare i USA säger. Hur skeptisk han var i början men hur han svängt i takt med de resultat han fått med kolloidalt silver: http://www.americanbiotechlabs.com/doctorsReports.html

Avrundning
Avslutningsvis vill vi påpeka att hela situationen uppstått då ni uppenbarligen missat att kontrollera följande:

1. Vilken form vårt silver består av. Det är alltså helt rent silver utan inslag av salter eller andra ämnen. Styrka 10 ppm. Detta i kombination med ett intag om låga 100-300 mikrogram, omöjliggör argyri.

2. Vilka intagsmängder det rör sig om. Hur kan ni ens komma på tanken att en produkt som innehåller 50 mikrogram per tesked ska kunna ge argyri? Produkten är lika koncentrerad vad gäller silverinnehåll som många livsmedel. Det finns även livsmedel som innehåller tio gånger mer silver än vår produkt.Vi efterlyser lite sunt förnuft i frågan.

3. Dessa uppenbara missar avspeglar sig i det faktum att ni sen påstår att vår användning av ett halvt kilo silver per år till 50.000 liter färdig produkt, skulle utgöra en miljöfara.

Ovanstående pekar på generalmissen ni gjort - att inte titta på hur mycket silver det rör sig om och i vilken form det är. Läkemedlen ni drar paralleller med var uppemot 30.000 gånger starkare och byggde på silvernitrat. En toxisk, frätande och färgande produkt som är så långt ifrån de egenskaper som rent silver uppvisar. Vi skulle aldrig i livet få för oss att marknadsföra silvernitrat som ett kosttillskott!

En kund till oss kontaktade Kjetil Svensson hos Livsmedelsverket våren 2007. Hon ville höra Livsmedelsverkets syn på Åsa Melhus uttalanden om att silver är en toxisk tungmetall. Kjetil lugnade kunden och sa att silver var ofarligt och att han inte delade Melhus syn på silver. Idag ett halvår senare så säger samma myndighet att det är farligt. Det svänger markant i uppfattningen tydligen hos Livsmedelsverket. Ändå har man inte på något sätt kritiserat Santa Marias eller Dr Oetkers betydligt starkare silverkulor i Rapport ännu.

Berätta nu för oss hur många människor som drabbats av antibiotikaresistens och hur många som har blivit gråa av vår produkt! Kan ni peka på detta i ett enda fall? Vari ligger miljöpåverkan med vårt halva kilo silver som årsförbrukning? I en rättstat som Sverige så är man oskyldig tills det man bevisat motsatsen. Tycker ni att ni gått till väga på ett korrekt sätt här?

Nej, vi tycker att en svensk statlig myndighet borde göra sin hemläxa bättre, innan man brakar ut i media och förstör affärsverksamheten för seriöst arbetande företag. Ni har förstört sex års hårt arbete för oss genom att gå ut och anklaga oss i Rapport och media för någonting som ni inte har några som helst belägg för. Ni använder generella svepande argument som egentligen är kopplade till gamla läkemedel från 1950-talet. Hur vore det med lite saklighet och att man håller sig till ämnet ifråga - ett 10 ppm modernt elektrokolloidalt silver - inte 30.000 gånger starkare läkemedel som byggde på silvernitrat innehållandes salpetersyra från 1900-talets mitt! Vi trodde man lärt sig av akrylamidhistorien att man ska vara lite mer försiktig i sin framfart. Vi har följt alla de lagar och förordningar vi ålagts att göra. Produkten är granskad och godkänd av Livsmedelsverkets kontrollorgan Hälsokostrådet. Produkten har sålts sedan 2002 utan anmärkningar från vare sig myndigheter eller kunder. Produkten är godkänd inom hela EU, USA och större delen av världen. Är det kanske bara vi svenskar som riskerar att fara illa av silver kanske? Vi har tusentals nöjda kunder som ni nu utan uppenbar anledning skrämt vettet ur. Varför? Svaret finns kanske att finna i en bra produkt som blivit för populär, dåliga rådgivare och en hemläxa som gjorts dåligt - nämligen hur mycket silver rör det sig om och i vilken form!

Jag utgår från att vi med detta uttömmande svar får den behandling som vi som seriöst arbetande företag förtjänar. Att man från myndighetshåll aldrig någonsin ens rådgjort med oss innan man skrämmer upp svenska folket för en produkt som är lika ofarlig som vilket mineralvatten som helst - är helt absurt och förtjänar inga vidare kommentarer. Ni har ingen relevans i de påståenden ni framfört och vi har i denna skrivelse besvarat dom på bästa möjliga sätt. Vi finns här för att besvara eventuella punkter som kan behöva ytterligare förklaring.

Vi söker nu upprättelse för den skada myndigheternas extremt ovarsamma framfart ställt till med både vad gäller smutskastningen av vår produkt och vårt renommé som seriöst arbetande leverantör av kosttilllskott. Att bli uthängda oförskyllt i Rapport och kallade brottslingar är inget vi förtjänat, och absolut inget som ni har rätt att göra med tanke på den magra "bevisbörda" ni skrapat ihop. Vi förväntar oss att ni tar detta svar på högsta allvar och agerar därefter. Vi emotser ert svar.

Signerat,
Anders Sultan och Leif Stålbrand
Ion Silver, info@ion-silver.com, www.ion-silver.com, tel 046-712360

Speciellt kul är detta:

LD50, den dos då hälften av försöksdjuren dör av förgiftning är väldigt hög för rent silver. Ett exempel där man tagit reda på LD50 för rent silver är ett bläck med silver i. LD50 konstaterades vara 5000 mg/kg (5 gram/kilo) för försöksdjuret. Översatt till en människa innebär det att en man som väger 80 kilo först skulle dö av en dos om 400 gram. Det motsvarar 40.000 liter av vår produkt. Vatten som har ett LD50 i storleksordningen 120 ml/kg dödar en vuxen man på 80 kilo efter ett intag av 10 liter. Med andra ord så dör man av vattenförgiftning 4000 gånger om innan man dör av silverförgiftning. http://www.kendallhq.com/catalog/MSDS/SilverInk_%209-2004.pdf


Det kostar ca 300 kr om man köper liter, alltså dyrt självmord 12 miljoner kr, inget för fattigpensionärer.

Quote:

Det minsta man kan kräva av någon som har så mycket teoretisk kunskap är väl ett levande bevis för att det funkar. Som du själv medverkat till och bevittnat. Jag valde då att fråga dig om du lyckats bota någon med AIDS eftersom du låtit påskina att din verksamhet och metoder kan bota detta gissel.

Jag förstår att svaret du väljer att ge mig är i nivå med resten av din personlighet eftersom du istället för att svara på min fråga istället väljer att vara mer än löjligt oförskämd.

Tänk att en rak fråga om ett enda konkret bevis för att det du säger är sant kunde sticka hål på din högfärd och får dig att gå ner på knä som en strykrädd hund.

Mycket snack och lite verkstad må jag säga!

Quote:

du glömde ta med din idiotiska kommentar, och du fick ditt svar

Quote:

Jag har aldrig utgett mig för att bota aidspatienter. Jag tog det som kritik, påhoppad som jag oftast är.

Jag har som de flesta ca 4-5 års lusläsande om cs bakom mej, och bla bla bla mm, men frågan återstår, har gubben i filmen blivit blå av silvret, eller är det hela fake från början till slut, hänvisa inte till ionosil för det besvarar inte frågan, och HUR kan vi "alternativare" försvara det som visas i filmen, jag har misstänkt borrelia sn flera år tillbaks, men detta upptäcks sällan i sverige då de flesta åker till tyskland och får proffessionell hjälp, jag tar nu 12 tsk/dag för detta, kan jag göra det utan att se ut som gubben i filmen?

Börjar det bli tjatigt?

Quote:

???

Quote:

Sune!

Om du blir blå i ansiktet kanske kan göra dig både berömd och rik! Föreslår att du tar kontakt med dessa killarna när silvret gjort sitt!




http://www.blueman.com/

Skall sanningen fram så skiter jag i om jag blir blå i snsiktet, gubben i filmen fortsätter ju dock att ta sitt silver men som han själv uttrycker det, "much less" alltså har det effekt på hans börsnoterade "sjukdomar" trots allt, men jag är endå intresserad att veta sanningen bakom detta "reportage" skapat av en tomte på kräkspressen, en andra sanning som nu kommer fram är att jag drabbades av en HELVETISK bihåleinflammation för en vacka sen och efter att jag började med mitt silver är den nu borta, men för att återgå till ordningen så undrar jag om nån kan tipsa mej om hur stor dos man bör ta för att döda eventuell borreliasmitta man har i kroppen, som inte den sjuka vården upptäckt, svara gärna på det och om nån kan sätta sej in i min frustration angående den blåa gubben är jag tacksam även för det, det måste finnas någon ovetenskaplig förklaring, en "vetenskaplig" sådan förkastar jag.

Jag har likt Kurt Sandvik gjort 180grader helt om, eller om sjuka vården sagt A så har B fungerat bättre/helt klockrent, det är min melodi hur somhelst.

PS, ta reda på allt ni kan om den blåa gubben.

Tack trevlig helg.

Önskar "sune" jag heter egentligen något annat

Quote:

Du behöver ju inte fråga andra hur det ligger till. Kolla nätet själv, om du behärskar engelska. Det där med blå, det blir du väl inte.

Quote:

Du kan inte bli blå av kolloidalt silver, det hela berior på partikelstorleken. Argyria orsakas av stora silverpartiklar som fastnar i cellerna pga av dess storlek, dom fastnar och kan ej tas bort av kroppen. Med kolloidalt silver är det annorludna, dessa partiklar är mycket småa, och innehåller ett mindre antal atomer, som flyter omkring i silverlösningen. Dessa silverpartiklar är så småa, att dom inte kan fastna i cellerna, och passerar ut med urinen, ned i toaletten. Det räcker med en silveratom per virus, för att döda viryset, silver sugs fast pga av sin ionisering, den starkaste av alla kända metaller, och alltid minusladdat. (liksom kroppen) Virus är plusladdade, och som en magnet sätter sig silvret på viruset och kväver det, eftersom det hundrar dess syresättning. Detta är ochså orsaken till att inte resistens mot silver kan uppstå, det är ju som bekant svårt att sluta andas.

Lustigt nog bevisar ochså detta att "evolution" inte fungerar, eftersom man vid det här lagret skulle sett silverresistenta bakteriestammar, eftersom silver har använts i minst 600 år vad jag vet i vart fall.

Quote:

Ja, vad ville du? Har svårt att tyda --->???

Quote:

????+?

Om ni läste artikeln från Expressen ordentligt så stod det att han också smörjde in vätskan i huden, vilket man inte ska göra, utan bara svälja det - därav varför han blev blå.