Vi står inför den första nedgången som inte är konjunkturell utan strukturell. Företagen tvingas förlägga större och större del av sin produktion i Kina då produktion på hemmamarknaden inte längre är lönsam. Men vad händer om alla företag flyttar till Kina för att bibehålla lönsamheten? Eftersom västvärlden står för 80% av all konsumtion och arbetstillfällena försvinner i ett rasande tempo minskar även möjligheterna till konsumtion. Efterfrågan på varor kommer alltså minska i takt med utflyttningarna; för vilken Kines har möjlighet att lägga tre månadslöner på ett nytt X-Box eller en årslön för den senaste mobiltelefonen? Minskad efterfrågan leder onekligen till minskade produktionsvolymer vilket innebär att levnadsstandarden även för kineser kommer att minska. Under efterkrigstiden innebar ökad efterfrågan ökat välstånd även för resterande befolkningen som kunde dra nytta av ökade intäkter så är inte fallet idag.

Det positiva man kan se ur det här är möjligen att det enorma resursslöseriet kommer att bromsas upp.

Man kan ju få billig arbetskraft innom landet genom att flytta arbete till fängleser. Sen så kan man byta systemet av att köpa produkter till att man abonerar på produkterna istället, som med mobiltelefoner. Har du inte råd att betala klart abonemanget (som har en minimum bindningstid innen den är avbetalad) Får du arbeta av kostnaden i fängese.

Jag vet inte om det här är en framtidsutveckling eller någon form av dåligt skämt från min sida.