Röksuget sitter i fläck i hjärnan

Rökbegäret sitter i en myntstor fläck i hjärnan.
Förstörs området försvinner behovet, visar forskare som hoppats hitta en ny väg att stoppa rökning, drogmissbruk och alkoholism.

Forskningen inspirerades av en storrökande strokepatient som blev av med nikotinbegäret helt utan hjälpmedel. Kroppen glömde helt enkelt röksuget.

- Rökstoppet är som att vrida om en strömbrytare. Det är verkligen slående, säger doktor Antoine Bechara vid University of Southern California. Han har studerat hjärnorna på 69 rökande strokepatienter för att exakt lokalisera det magiska området.

19 av dem hade skador i fläcken som kallas insula (ö). Av dem slutade 13 röka. Tolv av dem slutade samma dag som hjärnan skadades, började inte igen och har aldrig känt något behov att röka sedan dess.

Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, visar på en ny väg att utveckla rökavvänjning genom att ge sig på insulaområdet i hjärnan.

- Det är en fantastisk upptäckt, säger Nora Volkow som är chef för institutet för drogmissbruk.

- Vad den här studien entydigt visar är att insula är ett nyckelområde som registrerar drogbehovet, det behov som är stommen i missbruket, säger hon.

Insula tycks vara det ställe där hjärnan omvandlar fysiska reaktioner till känslor. När dessa reaktioner framkallas av ett särskilt ämne, beter sig hjärnan som en sorts högkvarter för begäret.

The insular cortex, in particular its most anterior portion, is considered a limbic-related cortex. The insula has increasingly become the focus of attention for its role in body representation and subjective emotional experience. In particular, Antonio Damasio has proposed that this region plays a role in mapping visceral states that are associated with emotional experience, giving rise to conscious feelings. This is in essence a neurobiological formulation of the ideas of William James, who first proposed that subjective emotional experience (i.e. feelings) arise from our brain's interpretation of bodily states that are elicited by emotional events. This is an example of embodied cognition. Functionally speaking, the insula is believed to process convergent information to produce an emotionally relevant context for sensory experience. More specifically, the anterior insula is related more to olfactory, gustatory, vicero-autonomic, and limbic function, while the posterior insula is related more to auditory-somesthetic-skeletomotor function. Functional imaging experiments have revealed that the insula has an important role in pain experience and the experience of a number of basic emotions, including anger, fear, disgust, happiness and sadness. Functional imaging studies have also implicated the insula in conscious desires, such as food craving and drug craving. What is common to all of these emotional states is that they each change the body in some way and are associated with highly salient subjective qualities. The insula is well situated for the integration of information relating to bodily states into higher-order cognitive and emotional processes. The insula receives information from "homeostatic afferent" sensory pathways via the thalamus and sends output to a number of other limbic-related structures, such as the amygdala, the ventral striatum and the orbitofrontal cortex.

jaxtone wrote:
Den s.k. läkarvetenskapen har alltså konstaterat att de hittat den plats i hjärnan som styr negativt missbruk av skadliga grejer. De säger i all välmening att de vill använda sin nyfunna kunskap för att begränsa missbruk och överkonsumtion av skadliga saker.

Då är det bara en tidsfråga innan kapitalet och den ekonomiska marknaden hittar sätt att tvinga läkarvetenskapen att styra hungern hos fårskocken för överkonsumtion av deras totalt meningslösa produkter så att de kan öka sina profiter.

Glöm aldrig vem som styr vetenskapen på den här planeten och i vems intressen statistik och forskning utförs.

D.v.s. ingenting har förändrats allt är som vanligt ifrån utkiken i fyrtornet på Vinga.