Att förklara världspolitik är att förklara varför stater agerar som de gör. Det är också att ta reda på vilka andra aktörer och fenomen är av betydelse. Spelar Röda Korset någon roll? Spelar klimatet någon roll? Kan en enskild individ spela en roll i världspolitiken? Normer och principer -finns dessa?

Dessa frågor gör att man måste välja grundperspektiv, man måste veta var man kommer ifrån och ha sina filosofiska frågeställningar klara för sig. En klassisk realist skulle säga att världspolitik präglas av själviskhet och kortsiktigt egenintresse eftersom människans natur i grunden är egoistisk. Vårt mål är att överleva. En klassisk liberalist skulle säga att världspolitik kan präglas av godhet för även om stater är själviska och egoistiska är människan i grunden god och således leder liberalism till det bästa för alla då liberalismen låter denna godhet styra.

För 60 år sedan krigade stater mot varandra. Stora starka arméer, flotta mot flotta, flygvapen mot flygvapen. Churchill sa We shall show mercy, but we shall not ask for it. Man kämpade ju trots allt mot ondskan. Krigen var legitima, ifall krig överhuvudtaget kan vara legitima. Soldater dog. Även om andra världskriget och dess bombmattor krävde mer civila liv än förr. Hamburg brann. Många städer brann.

Efter Kalla Kriget kom detta drastiskt att förändras. Har man läst Fred och Konfliktvetenskap så är det det första man får lära sig. De nya tidens krig är inte som förr. De nya tidens krig förs ofta inuti ett land, olika militanta grupper utmanar statsmakten eller strider mot andra militanta grupper. Offren utgörs av de civila och den enes frihetskämpe är den andres terrorist. Krigsherrar i Västafrika ser krigen som mål i sig och låter sina soldater få lön i form av en tillåtelse och möjlighet att skövla och våldta. Vapenindustrin livnär sig på dessa nya former av krig. Och information är inte lika lättmanipulerad. Eller är den det?

Under Andra Världskriget var propagande viktigare än någonsin förr. Det har vi hört till leda. Stalin blev känd som extremt paranoid som inte litade på sina spioner och rådgivare. Hans paranoia har senare blivit förklarad. I början av 30-talet fick Stalin information om att Hitler var svårt sjuk i cancer och snart skulle avlida. Detta tog Stalin för sanning så därför litade han inte på sin underrättelsetjänst när de menade att Hitler var på väg att bryta mot Molotov-Ribbentroppakten.

Information har varit av fortsatt betydelse och man skyller på televisionen i USA som förklaring till att det amerikanska folkets stöd för Vietnamnkriget sjönk. Man lärde sig av misstaget och tog kontrollen över media i Gulfkriget, som USA lurats in i tack vare falsk information om spädbarn i kuvöser (Citizens for a free Kuwait). Who wags the dog? Sedan dess har media och militären haft ett nära förhållande och krigsfilmer är ofta påverkade av militären, som exempelvis Top Gun. Top Gun skulle lika gärna kunna vara en värvningsfilm i motsats till Apocalypse Now som inte fick stöd av the US Army (dvs låna deras plan och utrustning etc.) då de vägrade att göra filmen mindre krigskritisk. I slutet av nittiotalet kom även dataspellstillverkare in i bilden så nu är de alla one big happy family. Den enes bröd den andres bröd.

Jag tror att poängen jag vill komma till med detta inlägg är att vi inbillar oss att informationsrevolution som kom med Internet gör oss upplysta och fria från påverkan. Vi kan välja våra källor själva. Men om man tänker på det ytterligare en sekund så inser man snabbt att vi är mer påverkningsbara och manipulerade än vi anar. Internet är fruktansvärt lätt att manipulera, då särskilt web2.0. Vi spåras även lättare via google och via vår ip-adresser och vi kan således kartläggas. Och någonstans har vi (ja, jag pratar för alla nu, låter bättre) uppfattningen om att all information finns där, tillgängliga för oss. Och jag undrar över all information man faktiskt aldrig låter komma ut och vem som bestämmer över denna. Och på hur många spin doctors som påverkar allas våra sympatier och makthavares beslut.

De värsta och de flesta spindoktorerna borde väl finnas där pengarna och berömmelsen finns, dvs mainstream?

Sant. Tycker dock att fördelarna än så länge överväger nackdelarna. Det enda man kan göra är att lägga pussel som vanligt. Det är viktigt att ställa sig frågan vad som är kontentan, var ligger substansen i all information. Att vara i riktig kontakt med sig själv är också viktigt för att kunna sålla i information och sanningar om världen.

det viktiga är väl snarare att ta in information i förhållande till sin kontext.

Att vara i riktig kontakt med sig själv håller jag helt med om, självkritik tänker jag på främst.

Först ta reda på vem man själv är och när man gjort detta så inser man att världen är formad av och tillägnas våra egon. Vårt ego är dock inte den man är, utan endast en projicering/reflektion av vad andra sagt/tyckt om dig och är därmed en falsk bild av en själv.

Därav så stämmer ingenting av det som våra utvalda auktorieter säger eftersom de står helt under kontroll av sina egon och förmeldar en självbild/världsbild som passar vår falska sida av oss själva.

Fahrenheit, skrev:

"Vårt ego är dock inte den man är, utan endast en projicering/reflektion av vad andra sagt/tyckt om dig..."

---

Vänd på det där att det är "andra" som skapat ens ego...

Oki, är lite trött på detta. Som Gandhi uttryckte det; An eye for an eye makes the world goes blind".

Man skapar egot själv, men man måste ha "andra" utanför för att det ska kunna skapas.