vaken

Vakencorner




BottomBottom  Previous Topic Previous Topic  Next Topic Next Topic   Register To Post



Re: Den ekonomiska krisen
#1


See User information
Jag tror inte att dagens kris enbart grundar sig på dessa huslån. Lyndon LaRouche sa i ett tal att allt började när FED blev ägd av privata banker på 30-talet och att allt är en enda stor bubbla som nu har sprukit.

Själv tror jag också att problemet ligger i dagens ekonomiska filosofi där räntan och tillväxten går hand i hand. 4% ränta eller tillväxt varje år innebär en fördubbling på 19 år. För att öka tillväxten så har man skuldsatt människor, länder och jag tror att globalt så är vi vid gränsen till vad de flesta klarar av. Det kommer väl att sluta med att man kräver tillbaka lånen och några få tar över alla tillgånger inkl. naturtillgångar...

Posted on: 2008/10/21 15:53
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#2


See User information
Hittade följande artikel angående nämda ämne. http://www.larouche.se/artikel/varfor ... dningspaket-till-bankerna

Posted on: 2008/10/21 20:31
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#3


See User information
Har klippt och klistrat lite för att ge en översyn i vad Sverige fått erfara, hur det gick till, och vad effekten blev.

Ni får ta ställning till om det skett medvetet eller om det varit en rad misstag i politik och ekonomi.


Quote:
1 maj 1985 avskaffades räntregleringen och i december samma år togs utlåningstaket bort som de första stegen mot en förnyelse av kreditmarknaden. Detta innebar att bankerna fritt kunde välja både volym och ränta for sin utlåning. Effekterna av den förändrade lagstiftningen lät inte vänta på sig och bankernas kreditgivning ökade snabbt .


Quote:

En stor del av bankernas krediter gick till att finansiera byggen och fastighetsköp. Priserna på fastigheter, speciellt kontorsfastigheter, steg kraftigt under senare delen av 1980-talet framfor allt i storstäderna. En huvudorsak verkar ha varit inflationsförväntningarna som vid denna tidpunkt var mycket höga. Dessa förväntningar kan ses som en reaktion på den allmänna högkonjunkturen, stegrande löner och den statliga skattepolitiken. Då många hyreskontrakt var indexerade - och hyreshöjningarna därför styrdes av inflationen - förväntades avkastningen på fastigheter fortsätta öka. Därtill kom att människor förväntade sig att inflationen under de kommande åren skulle sänka realräntan och på så sätt göra fastighetsinvesteringar mer lönsamma. Erfarenheten sade också att fastighetsköp var en säker investering. Den goda tillgången på kredit kunde ytterligare underblåsa prisstegringen på fastigheter och i slutändan även inflationen.


Quote:
Efter det att bankernas utlåningstak 1985 togs bort, steg fastighetspriserna och skapade på sikt realsäkerheter som endast
byggde på marknadens uppskruvade förväntningar.

Quote:

De finansiella kriserna föregicks av perioder med ökad utlåning från
bankerna och - med undantag for 1930-talet - en accelererad inflation i
samhället. De föregående högkonjunkturerna karaktäriserades ur finansiell
synvinkel av en ökad spekulation på antingen obligations-, aktie- eller fastighetsmarknaderna, vilket pressade upp priser och kurser till nivåer som många gånger inte överensstämde med de värden som motiverades av avkastningen.


http://www.diva-portal.org/diva/getDo ... diva-2330-1__fulltext.pdf


Quote:
I samband med 1990/91 års skattereform slogs fast att bostadsbeskattningen ska uppfattas som en del av kapitalbeskattningen.
Detta låg bakom valet av skattesats, 1,5 procent av fastighetens taxeringsvärde. Utgångspunkten var – och är – att kapital placerat i bostäder ska beskattas neutralt mot kapital placerat på
annat sätt, t ex i obligationer eller aktier.
Parallellt med att utredningen om reformerad inkomstskatt12 lämnade detta förslag, föreslog kommittén för indirekt skatt13 att investeringar i nya bostäder istället skulle betraktas som konsumtion. Som en följd av detta föreslog den sistnämnda kommittén full moms på bostadsbyggande.


Quote:
Följderna av dubbelbeskattningen tillsammans med de övriga skatteökningarna som skattereformen förde med sig (moms
på vatten, energi, fastighetsskötsel m m) blev dramatiska. Hyrorna höjdes i genomsnitt i hela beståndet 1990–1997 med ca 40 procent realt. Boendekostnadernas andel av hushållens disponibla inkomster
steg till de högsta i världen. För år 1997 uppgick den till hela 31,5 procent.
Denna relativprischock på boendet skapade ett behov av att kraftigt reducera bostadskapitalet i Sverige. De skenande boendekostnaderna
drev fram ett prisfall på bostäder som skapade den amorteringschock
(”ökning av sparkvoten”) som fick privat konsumtion att falla.


Quote:
Jag har i huvudsak argumenterat för två slutsatser. Den ena är att den realekonomiska krisen inte bör förklaras som orsakad av ett flertal olyckliga oberoende händelser. De förändringar i bostadsbeskattningen
som genomfördes i samband med skattereformen är en viktig exogen
händelse som orsakade eller i betydande grad förstärkte flera av de händelser som utgör krisens förlopp. Det är bl a kollapsen i bostadsbyggandet, fallet i villapriserna, uppgången i sparkvoten, nedgången i privat konsumtion, den sjunkande industriproduktionen,
sysselsättningsraset och den offentliga skuldkrisen.


http://www.ne.su.se/ed/pdf/27-6-up.pdf

Quote:
De rikaste 1 procent äger 20 procent av förmögenheten De 1 procent rikaste hushållen har 20,3 procent av hela förmögenhetssumman för samtliga hushåll. De 10 procent rikaste har 61 procent av förmögenheten. Spridningen av förmögenhet är 2-3 gånger så stor som spridningen av hushållens disponibla inkomst. Topp 1 procent av hushållen har 7 procent av inkomstsumman och topp 10 procent har 26 procent av inkomstsumman.

Quote:
Fastigheter och aktier påverkar förmögenhetsfördelningen

Ingen studie av förmögenhet och dess fördelning kan undgå att ta intryck av vad som händer med de tillgångar som påverkar värdet av hushållens sparande. Generellt gäller att kraftiga förändringar på värdet av aktier och aktierelaterade tillgångar påverkar hushåll med stora tillgångar. Förändringar vad gäller priser på fastigheter, framförallt egna hem påverkar en mycket större del av befolkningen. I tider av hög inflation påverkas även värdet av hushållens skulder även om denna påverkan har fler faktorer som man måste beakta. De dramatiska förändringar som skett vad gäller aktiemarknadens utveckling under 1980- och 90-talen, både vad gäller omfattning och förändringar av börskurser, har haft en mycket stor inverkan på fördelningen.


Quote:
Merparten av de samlade tillgångarna, 62 procent, finns som fastigheter samt bostadsrätter och bilar. Dessa tillgångar kan inte omedelbart omsättas i kontanter. Det är också dessa tillgångar som är jämnast fördelade mellan hushållen. Finansiella tillgångar omfattar nästan 35 procent av hushållens tillgångar och de är ojämnare fördelade än fastigheter m.m.


Quote:

Det är inte bara tillgångarna som är större efter stigande nettofömögenhet. Även skulderna är större i medeltal om man har stor nettoförmögenhet. Däremot är skuldsättningsgrad, skuldens andel av tillgångarna, endast 8 procent för de 1 procent rikaste hushållen och för hushållen mitt i fördelningen är skuldsättningsgraden över 50 procent.


Quote:

Förändringar 1975-1997
Vi har så här långt visat att förmögenheten är mycket ojämnt fördelad bland de svenska hushållen år 1997. Nästa fråga att försöka besvara är om det har skett förändringar i den svenska förmögenhetsfördelningen över tid. Svårigheterna är uppenbara att göra strikta jämförelser
eftersom förutsättningarna för datainsamling har förändrats över åren. I avsnittet om datafångst har vi försökt visa på de skillnader som föreligger i förutsättningarna att mäta förmögenheten för olika år. Med kännedom om dessa skillnader ska vi göra en jämförelse med tidigare mätningar.
Vi kommer att visa förändringar på olika sätt för att försöka klargöra om uppmätta skillnader kan bero på olika sätt att mäta eller om vi trots skillnader i mätmetod kan uttala oss om det har skett förändringar i förmögenhetsfördelningen. Vi kommer endast att uppehålla oss
vid nettoförmögenheten.


Quote:

Allra mest ökade den översta decilen och de allra rikaste 1 procent ökade sin nettoförmögenhet med över 80 procent mellan 1983 och 1990.


Quote:

En ytterligare noggrann beskrivning av den absoluta toppen visar att de allra rikaste topp 0,01 procent av hushållen, som motsvarar mindre än 500 hushåll, har i jämförelse med 1970-talet en högre andel av förmögenhetssumman på 1990-talet men andelen var högst år 1990 och har sedan minskat något.


Quote:
Analysen med hjälp av andel av förmögenhetssumman är ett s.k. nollsummespel. Om någon grupp ökar sin andel måste någon annan minska sin andel. Det tydliga mönstret uppträder för decil 10 dvs. de rikaste 10 procent av hushållen. Sedan 1980-talet har denna grupp ökat sin andel av förmögenheten markant och har sitt högsta värde under 1997. Då hade den 10:e decilen 61 procent av den totala förmögenhetssumman. Detta inträffar trots att de allra rikaste
skiktet, de 0,1 procent rikaste har minskat sin andel. Det har alltså skett dels en ökning till de 10 procent rikaste förmån men också en omfördelning inom denna grupp. De 90 procent hushållen under toppnivån har minskat sin andel.



Quote:
Det saknas kontrolluppgifter för finansiella tillgångar utomlands 1997. Enligt finansräkenskaperna finns en större restpost i den nationella sammanställningen som pekar på att hushåll har mer tillgångar i utlandet i slutet av 1990-talet än tidigare. Till en del kan dessa tillgångar finnas med i begreppet övriga finansiella och reala tillgångar som redovisas i rapporten. Vi har inga beräkningar över hur finansiella tillgångar i utlandet är fördelade. Hur dessa tillgångar påverkar fördelningstalen får därför vara en öppen fråga i vår rapport.


Quote:
Däremot har de 40 procent hushåll som finns längst ned i fördelningen sina högsta värden 1978 och de lägsta värden uppmäts 1992 och 1997.


http://www.scb.se/statistik/HE/HE0104/formrapport.pdf

"endast en kris - verklig eller inbillad - kan åstadkomma verklig förändring" - Friedman, Chicagoskolan

Det är mycket text, men jag rekommenderar en full läsning av de källor jag angett för att ni skall få en fullständig bild av vad som försiggår.

Posted on: 2008/11/10 0:49
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#4


See User information
The New World Order Monetary System
http://se.youtube.com/watch?v=oheM9H5RYWA

Posted on: 2008/11/11 2:45
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#5


See User information
Gerald Celente predicts that the Dollar will crash!

Economic Update

http://www.coasttocoastam.com/

First hour guest, trends analyst Gerald Celente commented on the economy. The US auto industry, now seeking a bailout, made poor choices on trends and innovations, he noted. Retail in general is going to be hit hard, and we'll see expanded job losses and closures after Christmas, he added.


Gerald Celente Economic Update pt.1

http://www.youtube.com/watch?v=qG8GG2ewcKI

Gerald Celente Economic Update pt.2

http://www.youtube.com/watch?v=oPuG5wqdrfk

Gerald Celente Economic Update pt.3

http://www.youtube.com/watch?v=06j_T7MRRyE

Gerald Celente Economic Update pt.4

http://www.youtube.com/watch?v=WUt1UifaSp8

Posted on: 2008/11/15 22:42
Ju flera kockar ju mindre till gästerna..
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#6


See User information
Ur Protokollet :

Protokoll 21 :

De inhemska lånen. Till det jag framställt vid vår senaste sammankomst vill jag även tillägga en detaljerad förklaring om de inhemska lånen. Om de utländska lånen är det överflödigt att orda vidare; de har gett oss gojernas nationalpengar. För vårt rike kommer det inte att finnas utlänningar, alltså kan det inte bli fråga om några utländska lån.

Vi har utnyttjat deras administratorers falhet och regenternas efterlåtenhet för att få dubbelt, tredubbelt och fyrdubbelt igen på våra summor som vi lånat ut till gojim-regeringarna. Vem skulle kunna göra detsamma åt oss? Därför kommer jag endast att behandla de inhemska lånen.Då staterna kungör om att uppta ett sådant lån, öppnar de teckning på sina växlar, d v s på % bärande papper. För att göra dem tillgängliga för alla bestäms deras pris från hundra till tusen; därvid görs ett prisavdrag för de först tecknande. Dagen därpå höjs priset artificiellt, som om alla skulle kasta sig över dem. Efter några dagar meddelas att statsverkets kassor är överfulla och att man inte har någon användning vidare för pengar (varför skulle man ta dem?). Teckningen har, som man påstår, flera gånger övertecknat det äskade lånet: häri ligger hela effekten - nämligen ett bevis på hur stort förtroende man har för statens växlar.

Passiva och skatter. Men då komedin är färdigspelad uppstår faktum av den uppkomna passiven och därtill en synnerligen betungande sådan. För att kunna amortera räntorna är man tvungen att ta nya lån, som inte täcker, utan endast förstorar kapitalskulden. Då krediten är uttömd återstår endast att med nya skatter täcka - inte lånet - utan räntorna. Dessa skatter är en passiv som används till att täcka passiven.

Konverteringar. Vidare infaller tiden för konverteringar. Men de avkortar inte skulder utan minskar endast räntebetalningen; dessutom kan de inte göras utan långivarnas medgivande. Då konverteringen kungörs föreslås återbetalning av pengarna till dem sim inte vill konvertera sina obligationer. Om då alla skulle yrka på att återfå sina pengar, skulle regeringarna fastna på sin egen krok och hamna i insolvens. Till all lycka har alltid gojim-regeringarnas undersåtar, okunniga som de är i finansfrågor, föredragit att förlora på kursen och erhålla mindre ränta framför risken att omplacera sina pengar, vilket har givit regeringarna möjlighet att åtskilliga gånger avkorta passiven med flera miljoner.

Numera, bundna av de utländska lånen, kan gojerna inte längre utföra sådana konststycken, väl vetande att vi kommer att fordra alla pengar tillbaka.

Bankrutt. På så sätt bevisar en erkänd statsbankrutt avsaknaden av samband mellan folkens och deras regeringars intressen.

Sparkassor och räntor. Jag vill fästa Er fördubblade uppmärksamhet på denna omständighet samt följande: numera är alla inrikeslån konsoliderade genom s k flygande lån, d v s sådana, vilkas terminer är mer eller mindre korta. Dessa skulder består av pengar insatta i sparbanker eller reservkassor. Då dessa fonder står en längre eller kortare tid till regeringens disposition, avdunstar de i avbetalning av räntor på utländska lån och i deras ställe är till motsvarande värde insatta räntedepositioner.

Dessa senare är det just som överskyler alla brister i gojernas rikskassor.

Upphävandet av fondbörser. Då vi bestiger världstronen kommer alla dylika finansfonder att spårlöst försvinna, eftersom de inte motsvarar våra intressen, liksom även alla fondbörser, eftersom vi inte kan tillåta att vår makts anseende vacklar i och med att värdet på vår egendom vacklar, den som vi genom lag värderat till dess fulla värde utan möjlighet att falla eller stiga.

Värdering av industriella inrättningar. Vi skall ersätta börserna med storartade kronokreditinrättningar, med uppgift att värdera industriella inrättningar enligt regeringsberäkningar. Dessa kreditinrättningar kommer att vara i stånd att på en dag släppa ut i omlopp för femhundra miljoner industriella värdepapper eller köpa upp sådana till motsvarande belopp. På så sätt blir alla industriella företag beroende av oss. Ni kan föreställa er vilken makt vi härigenom tillskansar oss!

Posted on: 2008/11/16 10:30
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#7


See User information
Om finansprogrammet från Protokollet .

Protokoll 20 :


Finansprogram. Idag skall vi behandla finansprogrammet, som jag sparat till slutet av min föredragning eftersom det är den svåraste, den avslutande och den avgörande punkten i våra planer. Då jag nu går över till denna, ber jag er att minnas att jag tidigare endast redovisat antydningar för er, att summan av vår verksamhet avgörs genom en sifferfråga.

Då makten övergår i våra händer kommer vår självhärskarregering, i självbevarelseprincipens namn, att undvika att alltför kännbart betunga folkmassorna med skatter och inte glömma sin roll av far och beskyddare. Men eftersom den statliga organisationen kräver stora utgifter, måsta man ändå ordna med nödvändiga medel till denna. Därför måste vi med utomordentlig varsamhet utarbeta jämviktsfrågan i detta ämne.

Progressiva skatter. Vår regering, där monarken kommer att ha en på lag grundad fiktiv äganderätt till allt som finns i hans rike (något som är lätt att genomdriva), kan tillgripa legal indragning av vilka som helst i riket cirkulerande summor, för reglering av deras cirkulation. Härav följer att beskattning allra lättast utförs genom progressiv skatt på egendom. På så sätt kommer skatterna att betalas utan svårighet, eller ruinering ske, i proportionerlig % av egendomen. De rika måste erkänna att de är skyldiga att överlåta en del av sitt överflöd till rikets disposition, då regeringen garanterar dem äganderätten till den övriga egedomen och rätt till årlig förtjänst. Jag säger årlig eftersom kontroll över den personliga egedomen omöjliggör plundring på laglig grund.

Denna sociala reform bör komma ovanifrån ty det är dags för den - den är nödvändig som säkerhet för freden.

Beskattning av de fattiga är ett frö till revolution och skadar riket eftersom man då förlorar det större på jakt efter småsaker. Oberoende av detta minskar skatten, som drabbar kapitalisterna, tillväxten av privata rikedomar, där vi nu har samlat dem som motvikt mot gojernas regeringsmakt - statsfinanserna.

En skatt, som ökas i procent i förhållande till kapitalet, ger en mycket större inkomst än den nuvarande personliga skatten eller centrum-skatten, vilken är bra för oss nu bara såtillvida att den väcker oro och missnöje bland gojerna.

Den kraft, på vilken vår monark kommer att stödja sig, består av jämvikt och garanti för fred, för vars skull det är nödvändigt att kapitalisterna avstår en del av sina inkomster i syfte att säkerställa riksmaskineriets verksamhet. Rikets behov bör betalas av dem som inte blir betungade av det och hos vilka det finns något att ta.

En sådan åtgärd eliminerar den fattiges hat till den rike, som den fattige kommer att uppfatta som rikets nödvändiga finansstöd; han kommer att se honom som grundaren av frid och välstånd eftersom han får intrycket att den rike betalar nödvändiga medel i detta syfte.

För att de intelligenta betalarna inte ska undra alltför mycket över nya utbetalningar, ska vi ge dem noggranna redovisningar över till vilka ändamål dessa skatter ska gå, med undantag naturligtvis av sådana medel som hänförs till tronens och administrativa inrättningars behov.

Monarken kommer inte att ha någon personlig egendom, eftersom ändå allt som finns i riket är hans tillhörighet; annars skulle det ena motsäga det andra: faktum av personlig egendom skulle eliminera äganderätten till allmän egendom.

Monarkens släktingar, med undantag av hans tronarvingar, som även underhålls med statliga medel, bör ställa sig i statens tjänst eller arbeta för att erhålla äganderätt; privilegiet av det kungliga blodet bör inte tjäna till kronans utplundring.

Progressiv stämpelskatt. Köp, mottagande av pengar eller arv kommer att beläggas med progressiv stämpelskatt. Varje oredovisat överlåtande av tillhörigheter, i pengar eller annat, för att undkomma denna skatt, - namn på vederbörande person måste ovillkorligen anges - åsamkar den förre ägaren inbetalning av den procentuella skatten från tiden för överlåtandet till den tid då försöket att undgå stämpelskatten uppdagades. Överlåtelsekvittenserna bör inlämnas varje vecka till ortsränteriet med angivande av för- och tillnamn, samt vistelseorten för förra och nye ägaren av egendomen.

Räkna ut hur många gånger sådana skatter kommer att betäcka gojernas statsinkomster!

Grundfond. Statens grundfond bör innehålla en bestämd komplett reserv av summor, och allt det, som flyter in därutöver bör återsändas i cirkulation. Med dessa summor ska allmänna arbeten utföras. Initiativet till dessa arbeten ska utgå från regeringen och kommer att knyta den arbetande klassen starkt vid statsintressena och de regerande. Av dessa summor ska även en del avskiljas som premier för uppfinningar och produktion.

På intet villkor bör man, utöver de bestämdaoch i stort kalkylerade summorna, hålla inne ens obetydliga belopp i statskassorna, för pengar är till för att vara i rörelse. Varje stagnation av dem återverkar menligt på statsmekanismens gång, för vilken de tjänar som smörjmedel: om oljan stagnerar kan denna mekanisms reguljära gång komma i olag.

Procentbärande papper och stagnation i penningcirkulationen. Vissa värdepapper som ersätter pengar har nämligen åstadkommit en sådan stagnation. Följderna därav är tillräckligt märkbara.

Redovisning. Vi ska även inrätta ett redovisningsverk och här har regenten när som helst full redovisning över statens inkomster och utgifter, med undantag av den löpande, ännu inte slutförda månadsredovisningen och den ännu inte inlämnade föregående månadens.

Den ende person som inte kan ha något intresse av att plundra statskassan är dess ägare, regenten. Det är därför som hans kontroll omöjliggör förlust eller förskingring.

Upphävande av representationsskyldighet. Representationen, som stjäl mycket dyrbar tid från regenten genom mottagningar för etikettens skull, skall upphävas så att denne får tid till kontroll och kalkyler. Då blir inte hans makt delad mellan tillfälliga maktinnehavare, som omger tronen för glansens skull och bara är intresserade av egna och inte av allmänna riksintressen.

Kapitalets stagnation. Vi har framkallat ekonomiska kriser hos gojerna helt enkelt genom att dra bort pengar ur cirkulationen. Enorma kapitalstagnationer framkallade på detta sätt har tvingat staterna att vända sig till andra stater och ansöka om lån. Räntebetalningarna för dessa lån tynger på storfinanserna och har bringat dem i evigt slaveri under kapitalen. Att industrin är koncentrerad till kapitalisternas händer på hemslöjdsidkarnas bekostnad har sugit ut folkens alla krafter och med dem även rikets.

Utsläpp av pengar. Den nuvarande utgivningen av pengar motsvarar i det hela taget inte det allmänna behovet och kan därför inte tillfredsställa alla arbetsbehov. Utgivningen av pengar bör stå i överensstämmelse med befolkningens tillväxt, varvid det är nödvändigt att räkna med barnen som penningförbrukare redan från födseln. En granskning av penningutgivningen är en livsfråga för hela världen.

Guldmyntfoten. Ni känner ju till att guldmyntfoten har varit fördärvlig för de länder som antagit den för den har inte kunnat tillfredsställa penningförbrukningen. Speciellt som vi så långt vi förmått har tagit guldet ur cirkulationen.

Arbetskraftens värde som myntfot. Vi bör införa arbetskraftens värde som myntfot hos oss. Den må vara av papper eller trä. Vi kommer att utge pengar enligt varje medborgares normala behov och kvantiteten ska öka med varje nyfödd människa och minska med varje dödsfall.

Dessa beräkningar kommer att göras av varje departement (här: den franska administrativa indelningen), varje distrikt.

Budgeten. För att det inte ska uppstå avbrott i utgivandet av pengar till statens behov, kommer beloppen och deras utgivning att bestämmas genom ett dekret av regenten; på det sättet undviker man att ministären protegerar vissa institutioner till men för andra.

Inkomst- och utgiftsbudgeterna förs parallellt så att den ena inte ska dölja den andra.

De reformprojekt som vi initierar för gojernas finansinrättningar och principer ska vi presentera i sådana former att de inte kommer att väcka oro. Vi ska anföra att det behövs sådana reformer p g a den oreda och förvirring som råder i gojernas finanser. Det första problem vi ska påpeka är att man hos dem bestämmer en enkel budget, som år från år växer till av följande orsaker: man drar på denna budget till halvårets slut, därefter fordras en korrigeringsbudget, som slösas bort på tre månader, varefter man begär en tillskottsbudget och allting slutar sedan med en likvidationsbudget. Då budgeten för det följande året bestäms av summan av den slutliga uträkningen, sträcker sig den årliga avvikelsen från normen ända till 50% om året, varför årsbudgeten fördubblas tre gånger under loppet av tio år. Tack vare sådana kalkyler, tillåtna och tillämpade av de kortsynta gojim-regeringarna har deras kassor tömts. Den därpå inträdda perioden av lån har gjort resten och bragt gojim-rikena till randen av bankrutt.

Ni inser lätt att en sådan hushållning, som vi lurat på gojerna, inte kan föras av oss.

Statslån. Varje lån bevisar statens svaghet och oförståelse för statsrättigheterna. Lånen hänger som ett Damokles-svärd över regenterna, som istället för att ta temporära skatter av sina undersåtar vänder sig med utsträckt hand mot oss och begär allmosor av våra bankirer. De utländska lånen är blodiglar som inte på något sätt kan avlägsnas från statskroppen förrän de faller bort av sig själva eller staten själv kastar bort dem. Men gojim-staterna drar inte bort dem, utan anbringar hela tiden nya sådana, så att de oundvikligen går under av självåderlåtning. Lån - det betyder utgivande av statsväxlar innehållande förbindelse att betala en viss procent i proportion till det lånade kapitalet. Om lånet betalas med 5% så betalar staten efter tjugo år i onödan en procebtsumma som är lika stor som det upptagna lånet; under fyrtio års tid betalas den dubbla summan, under sextio år den tredubbla och skulden förblir fortfarande samma obetäckta skuld.

Av denna beräkning framgår det klart, att staten vid allmän beskattning tar de sista slantarna av de arma skattebetalarna för att betala de utländska kapitalister hos vilka de tagit lånen istället för att spara dessa slantar för sina behov utan att därtill betala ränta.

Så länge som lånen hölls sig inom riket överförde gojerna bara pengarna från den fattiges till den rikes ficka, men då vi mutade dem, vilket var nödvändigt, att föra över lånen till de utländska marknaderna, strömmade alla staternas rikedomar in i våra kassor och alla gojer började betala oss undersåtlig tribut.

Om de regerande gojernas lättsinne i förhållande till regeringsaffärerna samt ministrarnas falhet eller andra styrandes okunnighet i finansfrågor har skuldsatt respektive länder i våra kassor med obetalbara skulder, så bör vi veta vilken möda och vilka summor detta har kostat oss!

Enprocentsserier. Vi kommer inte att tillåta penningstagnation. Därför kommer det inte att finnas procentbärande statspapper med undantag av enprocentsserier, så att räntebetalningarna inte må överlämna rikets makt att utsugas av blodiglar. Rättighet att ge ut procentbärande papper kommer uteslutande att överlåtas till industribolag för vilka det inte blir någon svårighet att betala ut procenter av vinsterna som staten inte förtjänar på de lånade pengarna i likhet med aktiebolag eftersom den lånar till utgifter och inte till operationer.

Industriaktier. Staten kommer även att köpa industrivärdepapper och förvandlas på så sätt från nuvarande betalare av tribut på lånen till långivare av beräkning. En sådan åtgärd gör slut på penningstagnationen, dagdriveriet och lättjan, vilket var bra för oss då gojerna var självständiga men som inte är önskvärt under vår regering.

Hur uppenbart är inte gojernas rent djuriska härnors tanklöshet, vilken bl a kommer till uttryck i att de, då de tog lån hos oss, inte tänkte på att de måste ta dessa samma pengar samt därtill även räntor ur sina statsfickor för att betala oss! Vad hade varit enklare än att ta dessa nödvändiga pengar direkt från de sina?

Det genialiska i vårt utvalda förstånd bevisas redan av att vi försått att lägga fram lånefrågan för dem så, att de t o m sett en fördel i den för egen del!

Våra beräkningar som vi, då tiden är inne, skall lägga fram i belysning av århundradens erfarenheter, som vi gjort på gojim-rikena, kommer att utmärka sig genom klarhet och fasthet, samt kommer arr med full tydlighet visa hela världen nyttan av våra reformer. De skall göra slut på de missbruk, med vilka vi underkuvat gojerna, men som inte kan tillåtas i vårt rike.

Vi kommer att ställa hela beräkningsystemet så, att varken regenten eller den siste tjänstemannen skall kunna obemärkt undanhålla den obetydligaste summa dess bestämda mål eller använda den till något annat än till det den blivit bestämd i den fastställda budgetplanen.

Utan en klar och bestämd plan är det ju otänkbart att styra. Tågande fram på en bestämd väg med obestämda reserver förgås både hjältar och kämpar på vägen.

Gojernas regenter. Tillfälliga maktinnehavare. Frimureriets agenter. Gojim-regenterna, som vi hela tiden lockade bort från regeringsaffärerna med representationsskyldigheter, etikett, förlustelser o s v, har endast varit skärmar för vår styrelse. Deras tillfälliga ställföreträdares redovisningar författades av våra agenter och de tillfredsställde varje gång de kortsynta förstånden med löften om framtida inbesparingar och förbättringar. Inbesparingar på vad? På nya skatter? Detta kunde de som läste våra redovisningar och projekt fråga, men det gjorde de inte. Ni vet ju vart ett sådant lättsinne fört dem, till vilket finansiellt obestånd de kommit, trots deras folks beundransvärda arbetsamhet.

Posted on: 2008/11/16 10:45
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#8


See User information
Baron David de Rothschild sees a New World Order in global banking governance



Among the captains of industry, spin doctors and financial advisers accompanying British prime minister Gordon Brown on his fund-raising visit to the Gulf this week, one name was surprisingly absent. This may have had something to do with the fact that the tour kicked off in Saudi Arabia. But by the time the group reached Qatar, Baron David de Rothschild was there, too, and he was also in Dubai and Abu Dhabi.


http://aftermathnews.wordpress.com/20 ... lobal-banking-governance/

Posted on: 2008/11/17 16:54
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 


Re: Den ekonomiska krisen
#9


See User information
Staten måste ta över Saab och Volvo

SVERIGE

http://motor.msn.se/nyheter/2008/11/25/staten-maste-ta-over-saab-/

Vad händer med Sverige om Volvo Personvagnar och Saab Automobile upphör att existera. Den frågan ställer sig Rolf Wolff, rektor för Handelshögskolan i Göteborg. Wolff uppmanar den svenska staten att rädda bilindustrin genom att ta över Saab och Volvo.

Hittills i år har varslen inom den svenska fordonsindustrin duggat tätt, och i takt med att allt fler bli arbetslösa höjs röster som kräver att staten agerar. Rektorn för Handelshögskolan i Göteborg, Rolf Wolff, går så långt som att säga att staten måste köpa Volvo Personvagnar och Saab Automobile. Detta för att säkerställa Sveriges industriella framtid. Eftersom den amerikanska bilindustrin i det närmaste är konkursmässig hävdar Wolff att det inte finns någon annan lämplig ägare av Volvo och Saab än den svenska staten.
–Man kan konstatera att amerikansk bilindustri är bankrutt, och den amerikanska bilindustrin är ju huvudägare till bilindustrin i Sverige i dag. Då måste man ställa sig frågan hur man ska hantera den här krisen från svensk sida, det räcker ju inte med arbetsmarknadsstöd, säger Rolf Wolff till SR – Ekot.

Rolf Wolff tycker att det är konstigt att vi i Sverige undviker att diskutera våra viktigaste näringars framtid, samtidigt som den tyskaregeringen tar ansvar för Opel och USA:s regering snart tar över en del av ansvaret för de stora biltillverkarna. ”Vi bör alla ägna en stund åt att fundera över vad som händer i Sverige om både Volvo Personvagnar och Saab Automobile upphör att existera. Vad händer med Sverige på kort, och framför allt, på lång sikt?”, skriver Rolf Wolff i en debattartikel i Dagens Industri.



USA


I thought the bail out originally was to move us or force us into globalizing officially. I thought it was to bancrupt the country so we would go with the NAU and a regional currency...... I think I was partially right, but wrong on the big picture here....... THEY ARE DEFACTO GLOBALIZING BY SPREADING OUR WEALTH ALL OVER THE WORLD TO BUILD UP OTHER COMPANIES AND COUNTRIES TO HAVE THOSE COUNTRIES BE THE NEW CONSUMERS THAT WE REFUSE TO BE ANYMORE.


DAMN, how did I miss that one. Its redistribution of our wealth to the elite of other nations and to make sure we can NEVER, EVER, GET BACK UP AGAIN. Ironically, its the biggest war against us ever fought. Fascism is using finance to take over the world either through destruction like us or conquest like Brazil.... obligating them to our masters..... damn.


CLG NEWSLETTER - http://www.legitgov.org/#breaking_news

General Motors to Invest $1 Billion in Brazil Operations --Money to Come from U.S. Rescue Program 18 Nov 2008 General Motors plans to invest $1 billion in Brazil to avoid the kind of problems the U.S. automaker is facing in its home market, said the beleaguered car maker. According to the president of GM Brazil-Mercosur, Jaime Ardila, the funding will come from the package of financial aid that the manufacturer will receive from the U.S. government and will be used to "complete the renovation of the line of products up to 2012.
"

"The tree of liberty must be refreshed from time to time with the blood of patriots and tyrants.
" Thomas Jefferson

Posted on: 2008/11/27 14:30
Ju flera kockar ju mindre till gästerna..
 Top  Twitter  Facebook  Google Plus  Linkedin  Del.icio.us  Digg  Reddit  Mr. Wong 








dvd-infobeställning banner längst ned.
Ikoner
Paypal
Stötta Vaken med en månatlig donation
Facebook
Gå även med i vår facebook-grupp och bli en av de över 15 000 som diskuterar där.
Login
Annonsorer och reklam
Annonser:






Annonsorer och reklam 2


Creeper MediaCreeper
Vilka är Online
63 user(s) are online (63 user(s) are browsing Forum)

Members: 0
Guests: 63

more...
Nya medlemmar
test_user
test_user
01/01/2020
brifrida 09/05/2019
Turbozz 08/15/2019
Fr4nzz0n 07/30/2019
Egenerfarenhett 05/19/2019
Bloggar o Länkar

I11time.dk
911 Truth i Danmark.
Se verkligheten
Dissekerar skildringar från massmedia.
Den dolda agendan
Nyheter på svenska.
Klarsikt
Mats Sederholm & Linda Bjuvgård.
Dominic Johansson
Hjälp Dominic att komma hem.
Mjölkpallen
Mjölkpallen är samlingsplatsen där bonnförnuftet tros ha sitt säte.
911truth.no
911 Truth i Norge.
Nyhetsspeilet.no
Nyheter på norska.
En bild säger mer ...
Citat från eliten som bilder.
Folkvet
Sanningen är dold bland lögnerna
Fred & Frihet
Geoengineering.se
Hur påverkar geoengineering dig?
Grundläggande frihetsbegrepp på svenska

RSS