Joined: 2007/3/31 23:54 Last Login
: 2007/7/17 9:14
Group:
Registered Users
|
"Satsning på ideella krafter löser landets vårdproblem"
Regeringen aviserar lag- och regeländringar: Ideella krafter inom hälso- och sjukvården ska tillåtas konkurrera på lika villkor med aktörer i offentlig sektor. En överenskommelse mellan de ideella aktörerna och den offentliga sektorn inom vården och omsorgen ska arbetas fram. Vi ska i likhet med flera andra EU-länder uppnå ett system med två likvärdiga parter som tillsammans bidrar till att öka kvaliteten i vården och mångfalden i utbudet. Slår detta väl ut går vi snabbt vidare med motsvarande arrangemang inom andra områden. Att blanda frivilliginsatser med offentligt finansierade tjänster på detta sätt är inget hot mot välfärdsstaten utan tvärtom en grundläggande del i ett fungerande samhälle.
Vi står i Sverige inför flera viktiga utmaningar. Antalet äldre ökar snabbt. Många människor, inte minst i städernas förortsområden, befinner sig i ett konstant och långvarigt utanförskap. Vi har avvecklat flera av de stora och omänskliga institutionerna till exempel för psykiskt sjuka, men många har svårt att anpassa sig till ett normalt liv ute i samhället. Ett stort antal nyanlända flyktingar måste ges möjlighet till en snabb etablering på arbetsmarknaden, i skolan och i samhället.
Traditionellt har vi sett en ständigt växande offentlig sektor som mest lämplig att ta hand om den här typen av utmaningar. Människors trygghet har varit och är allas vårt gemensamma ansvar. Den offentliga sektorn ska också i framtiden ha en huvudroll inte minst som finansiär av bland annat vård och omsorg.
Men vi vill i framtiden ha en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer av den typ av service och tjänster som tidigare varit förbehållen offentliga aktörer. Nytänkande, innovationer och alternativa metoder liksom ett effektivt resursutnyttjande främjas bäst i en miljö av konkurrens och valfrihet. Privata företag - både små och stora - kommer att stå för en större del av utbudet. Men vi vill också ge den ideella sektorn större möjligheter att bidra och konkurrera.
I själva verket spelar den ideella sektorn redan en stor roll som producent och leverantör av olika former av service och tjänster.
Tusentals människor ställer dagligen upp i olika verksamheter där man med engagemang och intresse gör en fantastisk samhällsinsats. Det gäller idrottsrörelsen, olika intresseorganisationer, kyrkor och samfund, ungdomsorganisationer, handikapprörelsen, pensionärsföreningar ja uppräkningen kan pågå i det oändliga.
Men det gäller också verksamheter som i dag utgör direkta alternativ till det offentliga tjänsteutbudet, som till exempel friskolor, fritidsgårdar, dagcenter, hälso- och sjukvård.
Det är dock uppenbart att den ideella sektorn skulle kunna göra en ännu större insats. Det har länge i Sverige funnits en ideologisk blindhet för vad den ideella sektorn bidrar med och skulle kunna bidra med. Det offentliga har inte velat eller förmått se och förhålla sig till den ideella sektorn som den samhällsaktör den är - och skulle kunna vara. I stället för ett respektfullt nära förhållande - men med tydlig bodelning mellan ideellt och offentligt - har den ideella sektorn ömsom negligerats, ömsom institutionaliserats in i det offentligas trånga mallar. Det riskerar att dränera sektorn på både kraft och den särart som är dess stora bidrag - sin värdemässiga identitet.
Dagens gällande regelverk, byråkrati och redovisningssystem tar inte tillräcklig hänsyn till hur den ideella sektorn fungerar. Ryckighet och kortsiktighet när det gäller finansieringen av aktörerna har lett till osäkerhet. Korta projektmedel har medfört att kompetens gått förlorad när den tillfälliga satsningen upphört.
Vår ambition är att bryta med detta. I ett land där "samhället" ofta i språkbruk och förhållningssätt blivit synonymt med stat, kommun och landsting, så är det nödvändigt med ett brett omtag vad gäller frågor som berör den ideella sektorn.
Ett uttryck för vår strävan är att ta till vara den sociala ekonomin och öka mångfalden inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. Avskaffandet av stopplagen, utredningen om fritt val inom äldreomsorgen liksom det aviserade avknoppningsstödet är tre viktiga steg för att främja mångfalden av aktörer inom dessa sektorer. Den sociala ekonomin spelar - och skulle kunna spela - en oerhört viktig roll inom långt många fler samhällssektorer än vård och omsorg. Därför vill regeringen skapa en samlad strategi för hela den sociala ekonomin.
Vår förebild är de överenskommelser mellan staten och den ideella sektorn som redan finns i flera andra EU-länder. Mest känt är kanske brittiska "compact" som innehåller en rad principer och instruktioner för relationen mellan staten och den ideella sektorn. Men andra liknande överenskommelser finns också i till exempel Danmark, Estland, Kanada och Frankrike.
Som ett första steg för att ta fram något liknande i Sverige kommer vi att inbjuda ideella aktörer verksamma inom vård- och omsorgsområdet till en dialog med regeringen som startar i höst. Om denna utfaller väl är vi sedan snabbt beredda att gå vidare och bredda dialogen till ideella aktörer inom andra områden.
Syftet med dialogen är att få fram en överenskommelse om hur relationerna mellan den ideella sektorn och staten kan utvecklas. Vi ska gemensamt se över regelverket; eliminera hinder och identifiera möjligheter för den ideella sektorn att utveckla sitt samhällsengagemang och öka sitt serviceutbud; se på och analysera hur den ideella sektorn kan öka mångfalden i den kommunala servicen och därigenom ge människor större valfrihet och kvalitet.
Överenskommelsen bör vara konkret med en åtgärds- och tidsplan för de enskilda aktiviteter som krävs för att nå det övergripande syftet. I överenskommelsen bör självfallet den ideella sektorns självständighet tydliggöras. Det här är en process som ska genomföras mellan två likställda parter, där vi båda har något att vinna. Ja egentligen - där ytterst alla samhällsmedborgare har något att vinna.
Vi menar också att om staten erkänner den ideella sektorn och den sociala ekonomins betydelse och dess särskilda identitet måste det rimligen få konsekvenser för hur det offentliga förhåller sig till den sociala ekonomins gemenskaper i praktiken - hur vi formulerar lagar och regler, konstruerar upphandlingar och byråkrati etcetera.
Den sociala ekonomin är varken ett pittoreskt inslag i eller ett hot mot välfärdsstaten, utan en grundläggande del i ett fungerande samhälle. Baserat på sin idémässiga utgångspunkt kan sektorns aktörer utföra såväl offentligt finansierade tjänster som frivilliginsatser till stor nytta. Här främjas medmänsklighet, engagemang, omsorg och kreativa lösningar. Här finns pluralismen som gör att fler kan få del av gemenskap och omsorg på sina egna villkor. Här växer samhällsstrukturer fram underifrån baserade på en gemensam värdegrund. Här finns insikten om att ett samhälle aldrig blir färdigt, men att det gemensamma bästa uppstår när vi gemensamt strävar mot detta mål.
NYAMKO SABUNI GÖRAN HÄGGLUND
Posted on: 2007/7/2 7:40
|