Jag misstänker att det aldrig förr i människans historia funnits lika stor möjlighet för vanliga människor att nå ut i så stor utsträckning med sina åsikter och budskap som nu.

Filmer som Loose Change och Endgame som ifrågasätter den rådande maktstrukturen tillåts florera fritt och når ut till ett exponentiellt ökande antal människor samtidigt som forum som betraktar den rådande och kommande världsordningen med skepsis tillåts existera.

Det här ställer åtminstone mig inför två alternativ:

1. Någonstans har makteliten begått ett fatalt misstag.

2. Inget misstag har begåtts.

Av någon anledning får jag en känsla av att det knappast är ett förbiseende från maktens sida. Nästan vem som helst kan räkna ut att ett världsomspännande nätverk med till stor del nedbrutna språkbarriärer utan hundraprocentig kontroll kommer att organisera grupper av liktänkande och sprida deras budskap.

Om vem som helst kan räkna ut det, hur kan någon tro att en maktelit som ägnat hundratals, troligen tusentals, år åt att studera människors psykosociala beteendemönster förbisett detta och låter sig fångas med byxorna vid knävecken och skägget i brevlådan?

Flugornas herre beskriver i stora drag det skeende vi står i.


William Golding, utgiven år 1954 (översatt till svenska 1959). Boken har filmatiserats 1963 och 1990.

Spoilervarning: Viktiga moment eller detaljer ur handlingen avslöjas nedan!
==Handling== Ett flygplan fullt av unga pojkar nödlandar på en öde ö, och alla ombordvarande vuxna förolyckas. De kvarvarande pojkarna försöker etablera en fungerande grupp, och till en början råder någon form av spröd samhällsstruktur. Främst två av grabbarna har den mentala styrkan att hålla ihop gruppen, men den ene, Jack, har tydliga översittartendenser. Den andre, Ralph, är vad man kallar en hygglig kille, och tillsammans med sin kompis, kallad "Nasse", som är en något överviktig och närsynt intellektuell, har de till en början övertaget vid gruppens överläggningar. Pojkarnas försök att etablera en demokrati misslyckas dock snart, och våldet, som hos Golding framställs som grundläggande i människans natur, tar över. De arrangerar en jakt på de vildsvin som finns på ön, och i den blodiga kalabaliken då de lyckas fånga och döda en kulting, överskrider de den mentala tröskeln att göra andra varelser illa. Både Ralf och Nasse attackeras av de övriga pojkarna. Ralf lyckas dock kasta sig undan men Nasse stryker med! Samtidigt krossas snäckan som fungerat som "talarstav", och därmed även symbolen för den ordning de försökt skapa på ön. Ungefär i det skedet blir de räddade, så författaren ger sig inte in på spekulationer om huruvida läget efter en tid skulle kunnat självstabilisera sig.

Romanen är ett våldsamt svar på den naiva optimismen i Robert Michael Ballantynes The Coral Island, "Korallön", (1857) och kan ses som en mörk betraktelse över hur en civilisation uppstår och förgår. Olika ursprung till religioner karikeras till exempel, då jägargruppen spetsar upp grisens huvud på en stång, och tillber dess ande (av en av gossarna kallad Flugornas Herre då han bryter samman och hör röster i flugsurret kring skallen) eller då en passerande pilot blir nedskjuten i något krig som pågår i den utomstående världen, och råkar bli liggande så att hans fallskärm rör på likets överkropp i blåsten. Pojkarna ser på honom som något slags demon, och vågar inte gå närmare för att undersöka.

I "Flugornas herre" spinner Golding vidare på de filosofiska tankarna om hur ett samhälle byggs upp och styrs, vad ger makt och lagar legitimitet och vem har makt att upprätthålla dessa lagar och dela ut straff? Tanken om naturrätt är urgammal, men civilisationens skapande och upprätthållande problematiserades av filosoferna på 1600-talet och 1700-talet, Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau har främst utvecklat teorier kring detta och kallas ofta för "kontraktsfilosoferna", eftersom de tänker sig ett samhälle som ursprungligen byggs upp genom ett kontrakt mellan de styrda och de styrande.

Thomas Hobbes "allas krig mot alla" i sin bok "Leviathan" är i stort sett vad som sker i "Flugornas herre", där till slut den starkaste roffar åt sig makten genom sin prestige samt att ge löften om mat, skapa ett yttre hot och dessutom skapa en tilltalande kult. Det är på hans premisser saker och ting sker, han är den enväldige som Hobbes menar är nödvändig för att garantera lag och ordning. Han är en gång vald (i boken genom att pojkarna går med honom), men när valet är gjort måste hans makt vara total.