Sveriges Radios medarbetare Vladislav Savic har i en bok ifrågasatt om USA:s krig mot terrorismen endast innebär en kamp mot muslimsk extremism och har i stället pekat på att supermaktens militära engagemang i olika delar av världen kan motiveras med ett ekonomiskt intresse för de oljereserver som finns i de områden som USA engagerat sig i.
Att kontrollen över oljan spelar en mer framträdande roll än USA officiellt vill erkänna, är det faktum att de kristna i Irak har offrats i det politiska spelet kring Persiska viken en bekräftelse på. Det är helt enkelt enklare att skylla på religionen än sin egen girighet.
Det allvarliga är att i efterdyningarna av USA:s retorik och påstådda kamp mot islamistisk extremism, har muslimerna i Irak sett de kristna som allierade med det ”kristna” USA, vilket resulterat i en fullständigt horribel förföljelse från muslimer som varken USA eller Iraks politiska ledning har tagit ett ansvar för.

Händelserna i Irak kan jämföras med situationen i Orissa, Indien, där hinduiska grupper förföljer kristna på ett hänsynslöst sätt. De upplopp som startats i området, där kristna dödas och förföljs, startade med mordet på en hinduisk ledare den 22 augusti i år. Trots att mordet hade politiska motiv, den maoistiska gerillan har nämligen tagit på sig dådet, använder hinduerna denna incident som ett argument för sina grymma aktioner mot kristna.
Det finns naturligtvis fler exempel på att analytiker, av de mest varierande anledningar, ger religionen skulden för världens krig och konflikter. Makthavare och politiska maktspelare tycks vara beredda att både ta strid mot och rida på olika religioners trovärdighet.

När Vladimir Savic, i skuggan av Rysslands invasion av Georgien, nu helt plötsligt lyfter fram religionen som avgörande faktor för de krig och konflikter som pågår i Asien – där både Georgien och Kaukasus med några av världens största oljereserver är belägna – finns det anledning att ifrågasätta hans trovärdighet.
Antingen beror Vladimir Savics enögdhet på att han varken gillar monarki eller religion. Eller så gillar han inte USA, men har av någon anledning sympatier för Rysslands agerande i Kaukasus. De frågor vi ställt har inte skapat särskilt mycket klarhet i hur det egentligen förhåller sig.
Det som förbryllar ännu mer än de svar som Vladimir Savic ger, är det tonläge som Världen idags frågor framkallar. Att en erfaren journalist, som är van vid att ställa mängder av både intelligenta och dumma frågor, och som själv förväntar sig att alla som intervjuas ställer upp och svarar på de frågor som ställs, undrar om kritiska frågor är att likställa med en personlig vendetta, är uppseendeväckande.