När jag för några år sedan stod utanför Macy´s i San Franscisco satt där en gammal sjuk man utan ben i en rullstol med en skylt om halsen där det stod skrivet: HELP ME. I AM STARVING. I GOT AIDS.

Småbarnsmamman i minkstolan som stod och väntade på limousinen med tillhörande privatchaufför sänkte inte ens blicken till mannens nivå när han viskade fram sitt rop på hjälp till henne. Hennes barn tittade på den döende mannen och hånlog innan de fnissande hoppade in i limousinen och gav honom fingret.

En intiutiv varningsklocka som följt mig genom livet ringde i skallen och sa mig att detta är de andra människorna som inte är som vi av kött och blod och med en kännande själ i kroppen. Det verkar som de bytt ut levande känslor mot pengar och förakt för oss andra, för lidande och sann kärlek.

Jag har funderat mycket över de män i ledande positioner jag mött som aldrig vikt en tum från sina vinstkalkyler eller sin strategiska egoism. Är de födda så här? Saknar de någon mänsklig gen? Är de programmerade från början att vandra genom livet utan mänsklig värme?

Jag inser att det som skiljer oss åt går inte att definiera på annat sätt än att det tyvärr finns vi och dom.

Quote:

En sak jag ofta funderar över är, hur skulle jag vara som person om jag var född i en av dessa familjer som styr denna värld, skulle jag känna som jag känner idag?
Har inget svar på denna fråga, men jag tror att man måste ha varit fattig för att lida med de fattiga, hungrig för att lida med dem som svälter.

Historien om Kaspar Hauser kanske kan smaka...

http://paranormal.se/topic/kaspar_hauser.html
http://www.glanta.org/texter/vanreis.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaspar_Hauser