Ännu ett sätt att förklara..

http://wwwc.svd.se/statiskt/multimedi ... /finanskris_ny/index.html


..och göra staten till hjältarna (?)


Fridens

Hej.
Här är en kille som har bra koll. Jag har följt honom sen i januari, han har ett brett synfält och förklarar pedagogiskt.
fridens.
http://www.youtube.com/user/FeverIAm

Dags att göra en insats. Läs detta!

Jag har läst en artikel (utdrag ur kommande bok) om finanskrisen med utgångspunkt för den brittiska ekonomin. Den återfinns på 33 sidor på nätet (http://www.lrb.co.uk/v31/n10/print/lanc01_.html). Författaren heter John Lanchester och skall skriva en bok som heter ”Whoops”.

Här gör jag utdrag på valda delar som jag anser är extra intressanta. Jag har omskrivit ett fåtal delar för att förtydliga exempelvis förkortningar och diverse andra uttryck.

Från sidorna 1-2:

“These feared and despised instruments, whose history has long been of interest to economists, come in three varieties from three issuing banks: the Bank of Scotland, the Royal Bank of Scotland and the Clydesdale Bank. Small countries with big ambitions but few natural resources need ingenious banking systems. The history of the Netherlands, Venice, Florence and Scotland show this – and so does the tragic recent story of Iceland. ‘In the 17th century, when English and European commerce was expanding by leaps and bounds,’ James Buchan wrote in Frozen Desire, ‘the best Scots minds felt acutely the shortage of . . . what we’d now call working capital; and Scots promoters were at the forefront of banking schemes in both London and Edinburgh, culminating in the foundation of the Bank of England in 1694 and the Bank of Scotland in 1695.’ The powers down south, however, came to think – or pretended to think – that the Bank of Scotland was too close to the Jacobites, and so in 1727 friends of Prime Minister Walpole set up the Royal Bank of Scotland.

There was more to the new bank than Whiggish manoeuvring. During the 17th century, Scottish investors had noticed with envy the gigantic profits being made in trade with Asia and Africa by the English charter companies, especially the East India Company. They decided that they wanted a piece of the action and in 1694 set up the Company of Scotland, which in 1695 was granted a monopoly of Scottish trade with Africa, Asia and the Americas. The Company then bet its shirt on a new colony in Darien – that’s Panama to us – and lost. The resulting crash is estimated to have wiped out a quarter of the liquid assets in the country, and was a powerful force in impelling Scotland towards the 1707 Act of Union with its larger and better capitalised neighbour to the south. The Act of Union offered compensation to shareholders who had been cleaned out by the collapse of the Company; a body called the Equivalent Society was set up to look after their interests. It was the Equivalent Society, renamed the Equivalent Company, which a couple of decades later decided to move into banking, and was incorporated as the Royal Bank of Scotland. In other words, RBS had its origins in a failed speculation, a bail-out, and a financial crash so big it helped destroy Scotland’s status as a separate nation.

Fast-forward 300 years, and RBS is today, by the size of its assets, not just a big bank, and not just one of the biggest companies in Europe. The Royal Bank of Scotland, by asset size, is the biggest company in the world. If I had to pick a single fact which summed up the cultural gap between the City of London and the rest of the country, it would be that one. I have yet to meet a single person not employed in financial services who was aware of it; I wasn’t aware of it myself. I think if I had been, there are two questions I would have wanted answered: how did that happen? And is it a good thing?”


Från sidan 30:

“It is possible that we are on course for the worst-case scenario. That would involve all our big, TBTF (too big to fail) banks turning out to be insolvent, with the result that their balance sheets go onto the public debt. If that were to happen, Britain itself could become insolvent. Countries do go broke. A famous-to-economists example was Newfoundland, which in 1934 effectively went into administration and opted for direct rule from Britain because it was broke – becoming in the process one of the only colonies anywhere in the world ever to have voluntarily given up independence. A modern-day equivalent is having to go to the IMF and ask for money. It happened in 1976 and could happen again. The trigger would be a general view in the markets that the government’s tax receipts weren’t sufficient to meet its debt payments. That would cause a ‘buyer’s strike’ in the bond market: nobody would want to buy UK government bonds, so the government could no longer keep going back to the markets for cash to pay its liabilities. That would leave the government facing an immediate need for cash with no means of raising it – and it’s that which would send us prostrate to the IMF.”


Från sedan 31:

To nationalise major financial institutions would mean that the Anglo-Saxon model of capitalism had failed. The level of state intervention in the US and UK at this moment is comparable to that of wartime. We have in effect had to declare war to get us out of the hole created by our economic system. There is no model or precedent for this, and no way to argue that it’s all right really, because under such-and-such a model of capitalism . . . there is no such model. It just isn’t supposed to work like this, and there is no road-map for what’s happened.

It’s for this reason that the thing the governments least want to do – take over the banks – is something that needs to happen, not just for economic reasons, but for ethical ones too. There needs to be a general acceptance that the current model has failed. The brakes-off, deregulate or die, privatise or stagnate, lunch is for wimps, greed is good, what’s good for the financial sector is good for the economy model; the sack the bottom 10 per cent, bonus-driven, if you can’t measure it, it isn’t real model; the model that spread from the City to government and from there through the whole culture, in which the idea of value has gradually faded to be replaced by the idea of price. Thatcher began, and Labour continued, the switch towards an economy which was reliant on financial services at the expense of other areas of society. What was equally damaging for Britain was the hegemony of economic, or quasi-economic, thinking. The economic metaphor came to be applied to every aspect of modern life, especially the areas where it simply didn’t belong. In fields such as education, equality of opportunity, health, employees’ rights, the social contract and culture, the first conversation to happen should be about values; then you have the conversation about costs. In Britain in the last 20 to 30 years that has all been the wrong way round. There was a reverse takeover, in which City values came to dominate the whole of British life.

It’s becoming traditional at this point to argue that perhaps the financial crisis will be good for us, because it will cause people to rediscover other sources of value. I suspect this is wishful thinking, or thinking about something which is quite a long way away, because it doesn’t consider just how angry people are going to get when they realise the extent of the costs we are going to carry for the next few decades. I think we will end up nationalising at least some of our big banks because the electorate will be too angry to do anything that looks in the smallest degree like letting them get away with it. Banks can’t change their behaviour, so we have to do it for them, and the only way to do it is to take them over. We can’t afford any more too big to fail.”

Ett bra sätt att ta sig in i EU är att reducera sin egen ekonomi så att man är "tvingad" till att ingå pakt, ungefär som Världsbanken försöker ta över länder.

Är detta om Island bara vanlig gammal hederlig korruption eller finns det ett större perspektiv på detta?


140 SVT Text Tisdag 04 aug 2009
UTRIKES Publicerad 4 augusti

Lånade ut miljarder till vänner

Den havererade isländska banken Kaupthing lånade ut 65 miljarder kronor till 10 vänner innan kraschen kom i oktober 2008. Det skriver SvD. Kaupthing lånade ut större delen av pengarna utan säkerhet, bl.a. fick bröderna Gudmundsson, storägare till banken, låna 7 miljarder kronor utan säkerhet. Pengarna ska ha gått till flygplan, lyxbilar och två villor. Ett stort mediabråk har seglat upp på Island sedan Kaupthing stoppat ett TV-inslag. RUV (Isländska TV:n) är tills vidare förhindrade att sända inslag som handlar om banken.

141 SVT Text Tisdag 04 aug 2009
UTRIKES Publicerad 4 augusti

Det är topphemliga dokument som nu läckt ut via webbsajten Wikileak. Dokumenten avslöjar vilka de 10 största låntagarna är och hur stora lån de fått beviljade. I den topphemliga listan kan man läsa allt om de låntagare som är skyldiga banken mer än 45 miljoner euro, inalles 205 kunder. Listan visar att banken systematiskt lånat ut stora belopp till personer med starka band till Kaupthing. Den i särklass största låntagaren är bolaget Exista, ägt av de två bröderna Gudmundsson. Exista hade, innan Isländska staten tog över Kaupthing, den största aktieposten i banken.

Usshhh Vidrigt.

Fram med högafflarna här är det lynchning som gäller.

Lustigt hur dom rika kriminela psykopaterna försöker undvika lagen trots att dom använder det som medel själva.

Om du snor ett par fälgar eller dyl kan du räkna med fängelse, bara om du sover i en bil.


Finns fan folk som sitter i fängelse för snatteri.

Så vad ska man säga om detta.

Rent käpprätt åt helvete.

Lynching rakt av.

Får räcka med denhär skiten, hur jävla länge har det inte pågått.
VA VA VA.

Hur många miljarder snodde inte Påssner och hans kumpaner, Kalle och reinfeldt och alla andra parasiterande politiker som indelat vad som ska vara självklara rättigheter och utvecklingar inom olika partier för att dividera folket.
Dela upp det självklara i olika partier.

Skymf.

Sedan så accepterar vi att det existerar hemlösa.
Medans våra pensioner läggs på spel som något jävla lotteri och staten legaliserar och promotar alkolism och spelmissbruk.

Vilket hyckleri uppenbart är att bolagen, bankerna och politiker inget annat är än tjuvar.

Får dom fängelse får dom ett kort straff med en cell med plasmaskärm internet och 3 km eget område att röra sig fritt i med eget joggingspår och en fiskesjö och en butik och handla i.
För övrigt gå vartduvill under dagen bara du är i cellen tills kl 21:00.

Så ser verkligheten ut för dom ekobrottslingar som tagit pengar ur händerna på hundratusentals familjer och pensionärer när och om dom fälls pga folkligt tryck där fakta råkat läcka ut .

Jävla piss system Pissar på det.

Quote:

Mmm, så kan man säga det.

Tänk, vår syn på girighet ligger nära varandra. Målet att bli rik oavsett medel är något många följer. Du och jag ser ner på detta kanske som få andra. Varför ha en falsk vilja att tro på sådan girighet? Det viljan kan inte vara reell, bara vara vilseledande och enbart falsk. Subtitut för rikedomar man blivit blind inför?

Vi har detta gemensamt.
Har vi mer?

Svaret är nog ja.

Det som förenar konstruktivt är det vi bör eftersträva. Saker som för(o)renar destruktivt är svaghet och att vara vilse och slösa energi.

JA den känslan är inte sann.

Den grundar sig i självhat som pga falsk sanning , konflikt och okunskap om sina egna processer har uppstått.

Vi har allt gemmensamt, allt är så nära ett det kan vara.

Det är därför folk kan kännas av.

Vi delar på samma energier .

Bara våra anpassningar skiljer sig åt.

; )

Quote:

Det kan jag nog förstå i ordets bredaste betydelse. Men jag ler inte, till skillnad från dig (?), när jag ägnar detta en viss tid av reflektion. När person x pratar om anpassning kommer person y att känna sig ifrågasatt. Ordet bär en negativ klang när man pratar om ens personlighet. Så känner i alla fall jag att det är när rör sig om utveckling. På arbetsplatsen betyder anpassningsbar att man är en resurs (human resources, HR).

Kan ordet anpassning i detta fall betyder skillnaden mellan att vara en resurs åt andra (som inkräktar och nyttjar en) eller en resurs åt sig själv och andra vänner i ens närhet?

Denna tråd handlar om finanskrisen. Det kanske får vara så. Men anpassning är intressant om det man skriver är till gagn för andra.

Å andra sidan finns det en ekonomisk anpassning. Folk skuldsätter sig och handlar upp över öronen på kredit. Why? Varför anpassa sig åt överkonsumtion och tappa fotfästet med vad som är rim och reson?

http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3071

Intervju i SR med George Soros. Inte lyssnat men jag skall.

I samma veva kan man följa om-sig-o-kring-sig Bodström.