pingubenji skrev:
Visst är fractional reserve banking ett problem. Bankerna styr utlåning och kan därmed styra samhället. Men det största problemet i samhället är snarare vad som ska beskattas.

Vi tror att det är rätt att inkomstbeskatta. Men det är egentligen helt fel sätt för att fördela pengar. Detta är vad högern och småföretagare försöker säga år efter år. Beskattning gör det svårare att jämna ut klasskillnader. Det går inte att arbeta ihop sig en förmögenhet med hög skatt. Så inga företag vill vara i Sverige, vi får inga arbeten i Sverige och fortsätter ner i den onda arbetslöshetscirkeln.

Men samtidigt behöver vi hitta en modell där människor kan få stöd mellan arbete eller vid sjukdom. Frågan är också Vad som ska betala detta stödet?

Följer man media så uppfattar man snabbt att människor tänker "hög skatt" eller "låg skatt". Hur debatten kunde ta sig dit förstår jag inte, finns ju inget tvivel om att skattenivån Måste balansera utgifter för staten. Finns ingen poäng med att betala ränta på lånade pengar när det ändå är Vi befolkningen som betalar räntan. Så mängden skatt är inte det viktiga, den är vad staten gör den till med sina utgifter. Det viktiga är vilka utgifter staten får ha och Vad som ska beskattas för att betala kalaset.

Överge hög/låg skattetänket...

Statens utgifter är en moral- och etik-fråga. Vem ska få tandvård/sjukvård, varför just denna individ? Vilka ingrepp ska täckas av samhället? Ska vi utföra dyra kirurgiska operationer på människor som är genetiskt defekta och enligt tidigare statistik med 99% sannolikhet kommer få genetiskt defekta barn som behöver samma operation?

Dessa frågor är extremt känsliga och undviks av ALLA människor, och speciellt av politiker. Ingen vill ta tag i de verkliga/viktiga frågorna eftersom det skulle innebära tuffa beslut och låga valresultat. Politiker måste bli tuffare om vi ska få en sund utveckling.

Det andra Verkliga problemet i samhället idag är att vi är så kortsynta. Vi tror att det bara finns inkomstskatt.

Vänder vi på problemet så ser vi att det inte är relevant hur mycket vi tjänar. Det relevanta är hur vi konsumerar. Vi ska inte straffa människor för att de arbetar. Inkomstskatt är bestraffning av arbete. Vi kan däremot bestraffa meningslös konsumtion.

Skatten kan fås från konsumtion av lyxvaror, konsumtion som inte gynnar Sveriges mål och ekonomiska tillväxt. Mervärdesskatt är bra mycket bättre verktyg för att fördela resurser i samhället efter behovsmodeller. En rik person som bara köper närproducerad biodynamisk mat (som förbättrar den Svenska landsbygden) ska inte straffas mer än IT teknikern som tjänar 19k i månaden, men köper mat som odlas på skövlad regnskogsmark.

Det går lätt att skapa olika momsnivåer på olika varor som gynnar samhället i olika grad.

Vi ska inte tvinga en smart människa att betala mer i skatt enbart på grund av att denne tjänar mer.

Men för att det här ska fungera krävs riktiga politiker som gör sitt jobb. Statistik finns redan, det har vi överflöd av. Det är egentligen bara att börja räkna på vilka momsnivåer vi ska ha för onödig konsumtion.

Anonym skrev:
Hej!
...

Det skall dock påpekas att ditt resonemang om att beskattning gör det svårare att fördela inkomster och jämna ut klassskillnader inte stämmer. Det är ett känt faktum att utjämning av klass- och inkomstskillnader är samhällsekonomiskt lönsamt och att skatter är det hittills enda systemet som effektivt kan göra detta. Titta exempelvis på de 10 länder som har högst skattetryck i världen; de skandinaviska länderna tillsammans med några ytterligare. Och du kan se att dessa länder har de minsta skillnaderna i inkomster sett över hela befolkningen. Tillika har dessa länder en allmän god ställning vad gäller infrastruktur, utbildningsnivå, jämställdhet mm och anses på många områden vara föregångsland Detta konstaterande görs bland annat av den tidigare borgliga politiker Klas Eklund.


Man brukar generellt säga att arbetslöshet till viss del är inbyggd i systemet men att det här finns två vägar att gå. USA har valt en väg som bygger på lägre löner och som effekt lägre arbetslöshet. I Europa är lönenivån som en följd av starka intresseorganisationer högre, något som betalas med en några procents högre arbetslöshet. Sedan spelar naturligtvis lokala variationer in hur arbetslöshetssiffrorna ser ut för stunden.

pingubenji skrev:

Är osäker på om vi pratar samma språk. Tänkte reda ut en detalj som kan verka självklar, men jag vill vara säker på att vi tänker likadant:

Jag pratar inte om en minskning av det totala skettetrycket som din feedback ger sken av. Jag förutsätter i mitt utlägg att det går att få in samma pengar på annat sätt. Dvs samla in samma summa som inkomstskatten genererar idag med en mer rättvis skatt på ett annat ställe. Högt skattetryck är en förutsättning för att kunna skapa ett utvecklat samhälle med exempelvis hög utbildning, infrastruktur, vård och jämställdhet. Jag är (i min andra frågeställning) enbart intresserad av vad som skulle vara det mest rättvisa området att beskatta "för alla olika människors intressen". Att beskatta enbart på inkomst är inte rättvist. Inkomst säger ingenting om nyttan arbetet gör i samhället eller hur mycket personen har slitit (på sin hälsa) för samhället.


Tror du förstår, så jag fortsätter.
Största problemet jag har med mina modeller som jag funderar på, är att människor kan flytta utomlands och ta med sig pengarna hur som helst. Det går inte att bygga en rättvis samhällsmodell för ekonomin utan att den kringgås genom konsumtion utomlands.

Det svåra är att skapa ett rättvist "interface" till andra ekonomiska system så att individen blir rättvist behandlad när denne flyttar sig över gränsen för de olika ekonomiska systemen. Om det bara fanns Ett slutet ekonomiskt system hade det varit mycket lättare att skapa ett mer rättvist system.

Jobbigt att simulera systemet i skallen, men jag gör ett försök:

Om lyxvaror skulle få chockhöjd moms i denna reform skulle rika människor bara åka utomlands "på semester" och shoppa. Så det går inte riktigt att göra det rättvist om man inte inför riktigt hårda tullregler. Det vill vi helst slippa. (vi får inte heller göra detta hur som helst i EU)

Att nyttiga produkter fick låg moms skulle dock vara mest rättvist för producenter och konsumenter ur alla aspekter, inte minst miljöhänsyn. Vi skulle få ett annat verktyg att styra samhällets utveckling. Nu skulle bankerna förlora mycket av sin makt att välja vad som ska investeras i. Politikerna skulle få mer makt att styra samhällets ekonomiska tillväxt.

Vi skulle bli exportkraftigt och dra till oss massa cash från omvärlden. Cash som tyvärr sedan skulle lämna landet när rika människor köpte lyxprodukter billigare utomlands. (Den rikaste procenten av befolkningen står Antagligen för 40% av BNP på samma sätt som de äger 40%)
Så denna marknad vill vi inte bli av med till utlandet.

Men det skulle vara mycket rättvist om den mesta beskattningen låg på konsumtionen, istället för som idag, på produktionen. Det håller nog de flesta med om. Konflikten uppstår när man ska göra bedömningen av hur mycket "nyttigare för samhället" en vara/tjänst är, jämfört med en annan vara/tjänst.


Jag funderar på hur det skulle se ut om vi skippade bidrag och ökade momsen på allt annat istället. Samma relativa skillnad, men inga bidragsutbetalningar som måste administreras. Bönder skulle då exempelvis, i stället för att få bidrag, kunna köpa jordbruksmaskiner billigare om konsumtion av dessa varor hade låg beskattning. Bonden skulle uppleva situationen oförändrad rent plånboksmässigt.

Människor skulle nu hjälpas på traven (i valet att göra ett bra ställningstagande), även fattiga skulle ha råd att gynna Svensktillverkat och ytterligare stärka Sveriges ekonomi. Politiker skulle från år till år kunna lägga upp en detaljstyrning av vad Sverige ska producera genom att ändra beskattningen för denna konsumtionen. Samhället skulle automatiskt ordna sig efter förutsättningarna i ekonomin. Grundläggande råvaror som produceras i Sverige skulle vara mycket billigare än högt beskattade lyxvaror som skadade ekonomin eller naturen.

Svenskproducerade varor skulle skapa arbete och vi skulle åter igen kunna konkurrera med omvärlden vad gäller produktion av basprodukter.

Vi skulle balansera den överdrivna tjänstesektorn här i Sverige med riktig produktion och åter ta mark på global skala.

(utvecklar fortfarande mina tankar i detta...)
Har en (ännu ej färdigutvecklad/skriven) sida om detta