Det lär finnas andra farliga saker i plastförpackningar med ett förbud mot bisfenol A som orsakar grava hormonrubbningar och andra sjukdomar är ändå bra.

Kemikalieinspektionens vill att Sverige gör som Danmark och stoppar den omtvistade plastkemikalien bisfenol i nappflaskor. Men Livsmedelsverket vill inte föregripa EU:s bedömning av det hormonstörande ämnet.

År 1993 upptäckte amerikanska forskare svårbegripliga förändringar i helt obehandlade cellprover. Först efter rejäl tankemöda insåg de att orsaken var de nya provrören i polykarbonat som proverna förvarades i.

Sedan dess har omkring 200 studier rapporterat hormonstörande effekter av bisfenol och i många fall vid doser långt under vad EU hävdar är säkert.

Andra mätningar har visat att kemikalien finns i blod och urin hos mer än 90 procent av alla amerikaner, ung som gammal.

Bisfenol A togs ursprungligen fram av läkemedelsindustrin som konstgjort kvinnligt könshormon men blev snart en viktig beståndsdel i genomskinlig hårdplast. Idag är detta syntetiska östrogen en av världens vanligaste plastkemikalier som finns överallt i vår omgivning. Årsproduktionen motsvarar ungefär ett halvt kilo till varje invånare på jorden.

För två år sedan bestämde sig Kanada för att stoppa bisfenol i nappflaskor och andra matbehållare som används av barn under tre år. Sedan dess har fem amerikanska delstater gjort detsamma och nyligen bestämde sig Danmark, som första EU-land, för att skydda barn mot kemikalien. Även det franska underhuset har röstat för förbud.

– Det är dags att sätta ner foten även i Sverige och begränsa användningen av bisfenol. Jag skulle önska att Sverige kunde agera på samma sätt som man gjort i Danmark, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg.

Hon betonar att hundratals studier, många från högt rankade forskare och institutioner över hela världen, varnat för risker som gällt allt från inlärningssvårigheter och störd fortplantning till prostatacancer och diabetes.

– Men av alla dessa studier är det bara en brittisk studie som uppfyller de formella vetenskapliga kriterierna och får användas i EU. Den visar indikationer på skador, men ger inte i sig skäl för EU att ändra användningen.

Ska man följa den traditionella modellen för riskbedömning så ska man lita på den brittiska studien som tonar ned riskerna, menar Ethel Forsberg.

– Det här känns inte bra. Här har vi rader av forskare som brukar ha rätt som flaggar upp att det finns risker. Enda skillnaden är att de än så länge haft mindre resurser när de utformat sina studier, säger Ethel Forsberg.

Hon menar att mönstret liknar det när riskerna med PCB började uppmärksammas men att man, den här gången, har chansen att ingripa i ett tidigare skede.

Livsmedelsverket gör en annan bedömning. På deras hemsida står att den lilla mängd som små barn kan få i sig via nappflaskan inte utgör någon risk för barnets hälsa. Dessutom ansluter sig myndigheten till den sida i forskartvisten som hävdar att giftet snabbt utsöndras med urinen.

– Vi följer i första hand det arbete som EU:s livsmedelsmyndighet Efsa bedriver. De kommer med en utvärdering av bisfenol före sommaren och vi har inte sett någon anledning att föregripa detta, säger Kettil Svensson som är toxikolog på Livsmedelsverket.

Han betonar att den som är oroad kan välja nappflaskor av annan plast, glas eller rostfritt stål.

Per Henriksen, kontorschef vid det danska livsmedelsverket har en annan uppfattning.

– Det är ingen tillfällighet att FN i år arrangerar flera stora konferenser om bisfenol. Det finns en stor osäkerhet kring effekterna vid låga doser och därför anser vi att man ska vara försiktig, säger Per Henriksen.

Det danska beslutet kom till sedan forskare vid Danmarks tekniska universitet gjort en egen utvärdering av den nya brittiska studie som EU:s experter snart ska yttra sig om.

– Studien uppfyller EU:s kriterier men har ändå viktiga brister i utformningen. Alldeles oavsett vad Efsa kommer fram till behövs det mer forskning och därför fanns det ingen anledning för oss att vänta med att införa ett temporärt stopp, säger Per Henriksen.

Den danska plastbranschen motsatte sig bestämt ett nationellt förbud och krävde att riskbedömningen skulle ske i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Vid Karolinska institutet samordnas ett europeiskt nätverk med 200 forskare vid 20 universitet som studerar effekter av hormonstörande kemikalier.

– Man har sett hormonstöranden effekter vid mycket låga doser och observationerna kommer från så många olika håll att man inte behöver fortsätta att chansa. Jag tycker absolut att Sverige ska följa efter Danmark, säger Elin Swedenborg, doktor i molekylärbiologi vid Karolinska institutet Novum.

Om Bisfenol:

Bisfenol A togs ursprungligen fram som syntetiskt kvinnligt könshormon, östrogen, av läkemedelsindustrin. Blev senare en viktig beståndsdel i polykarbonatplast. Bisfenol gör plasten hård, lätt och genomskinlig.
Bisfenol är en av plastindustrins stora volymvaror och finns i allt från bilens instrumentbräda till glasögonlinser och tandfyllningar. Mindre än fem procent används i olika typer av matbehållare, ändå bidrar livsmedel med merparten av det bisfenol vi bär i våra kroppar.
Bisfenol är tyvärr inte en stabil molekyl utan bryts ned. Nedbrytningen påskyndas om plasten blir repig och om den värms upp. Eftersom bisfenol kan påverka hormonsystemet är spädbarn, ungdomar i puberteten och gravida kvinnor mest känsliga.
Den som vill undvika bisfenol kan välja nappflaskor, muggar och tallrikar i andra material som glas, stål och porslin. Bisfenolfria flaskor marknadsförs även i polypropylenplast. Alla flaskor i polykarbonat innehåller bisfenol.

Källa: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sve ... bisfenolplast_4695659.svd