http://www.dn.se/nyheter/varlden/laurent-gbagbos-vi-vill-forhandla

Pierre Yeré menar att landet blivit utsatt för en komplott där utländska krafter ingått.

– Frankrike och USA har blandat sig i valprocessen. Det här är något som skett under lång tid. Och det finns flera bevis för detta, inte minst hur dessa länders ambassadörer hämtade valkommissionens företrädare och lät annonsera ut ett valresultat som var falskt, hävdar Pierre Yeré.

Varför skulle de göra så?

– Jag kan faktiskt inte säga det, men Elfenbenskusten är ett rikt land. Vi har olja och kakao. Det kan räcka.

Men den politiska realiteten är ju att Elfenbenskusten är hotat av grannländer och av inbördeskrig, vad ser du och Laurent Gbagbo för någon lösning, annat än att presidenten avgår?

– Gbagbo har fått flest röster i valet, varför ska han avgå? Andra länder kan inte med våld invadera Elfenbenskusten och installera en annan president.

Vad kommer att ske?

– Gbagbo har gett oppositionen ett förslag om att träffas och prata om vad som kan göras. Men hittills har Alassane Ouattaras inte ens besvarat denna vilja att sätta stopp för oroligheterna.

Vad har ni konkret erbjudit den andra sidan?

– Det är inget som jag kan prata om här. Kan vi bara träffas så finns det alltid något till alla, så alla kan bli nöjda.

Flera rapporterar talar om 200 döda i Elfenbenskusten efter valet?

– Det är lögner och en del av komplotten mot vårt land, säger Pierre Yeré.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/mili ... ation-bara-en-sista-utvag

I helgen krävde Gbagbo att FN:s drygt 9 000 trupper ska lämna landet och samma krav ställer han på Frankrikes 900 man starka kontingent. Anledningen är enligt Gbagbo att FN-trupper ska ha skjutit mot civila ivorianer i lördags.

Samtidigt ökar det externa trycket på honom. Större delen av hans politiska garde har belagts med reseförbud av EU och de ekonomiska kranarna stängdes av innan julhelgen.

Men Gbagbo ger sig inte och en militär intervention kan rycka allt närmare. I dag, måndag, åker en trojka av presidenter till den ekonomiska huvudstaden Abidjan för nya samtal med Gbagbo.

Därefter ska den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas på tisdag mötas för att diskutera ytterligare åtgärder. En av dessa är en militär insats. Men det är sannolikt den absolut sista åtgärd man vill vidta, av flera anledningar.

Det är en operation som rent logistiskt tar flera veckor att förbereda och krisen kan under denna tid förvärras avsevärt. Dessutom krävs budgetstöd av EU eller USA och de diplomatiska turerna kan dra ut på tiden.

En militär insats kan dessutom bli kontraproduktiv. I dagsläget är det kortsiktiga målet att undvika ett nytt inbördeskrig, vilket Elfenbenskusten gick igenom så sent som för åtta år sedan, men en insats kommer med största sannolikhet att vara gnistan som tänder krutdurken.

Gbagbo har i dag begränsade resurser för att betala ut löner till armén, som ännu stöder honom. Och obetalda soldater kan byta sida relativt fort. Betydligt lättare blir det för Gbagbo att hålla sig med en armé i en krigssituation, där de har större möjligheter att med våld tillskansa sig vad de behöver.

Ett långsiktigt mål talar dock för att en insats faktiskt kan bli verklighet. Nästa år röstar 17 afrikanska länder i olika val och inför denna demokratiska ”säsong” vill det internationella samfundet sända ut ett tydligt budskap: det lönar sig inte att stjäla valresultat.

Därför vill ingen släppa greppet om Gbagbo, även om det kan innebära krig. Men än så länge handlar det mest om vapenskrammel.

Han är väl en ledare som bryr sig, som är nationalist och
inte styrd av vilken stam han tillhör.
Sådana får inte finnas i Afrika!