"Tysk forskning hotas"
Först publicerad: 2 september 2007 00:03, Senast uppdaterad: 2 september 2007 00:03

Tysklands bruk av paragraf 129a för att övervaka och fängsla samhällsforskare innebär en styrning av forskning bort från konfliktfyllda frågeställningar. Det utgör ett hot mot fri forskning, det fria ordet och i förlängningen det fria samhället. Det skriver Eric Clark och Anders Lund Hansen, forskare på institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet.

Andrej Holm, forskare vid Humboldtuniversitet i Berlin, satt tre veckor i isoleringscell i augusti, anklagad för att stödja en terroristorganisation. Tre kollegor anklagas men har inte fängslats. Anklagelserna mot forskarna grundar sig på paragraf 129a, Tysklands motsvarighet till USA:s Patriot Act och den danska antiterrorlagen. I kampen mot terrorism tillåts godtycklig övervakning på bekostnad av medborgares integritet.
Holm forskar i gentrifiering, en process där resurssvaga förflyttas för att skapa plats för resursstarka. Bruk av begreppen gentrifiering och ojämlikhet anses av den tyska åklagaren vara indicium mot de anklagade på grund av att dessa ord också används av ”militanta grupper”. Därför har forskarna övervakats under nästan ett år. Telefonsamtal avlyssnas, e-post granskas, internetanvändning kartläggs och bostäder bevakas. Familj, vänner och kollegor blir därmed också föremål för spioneri.
Andra indicier som nämns av åklagaren är att de som forskare ”obemärkt” kunnat använda bibliotek och är kapabla att framställa ”sofistikerade texter”. Vidare har de valt att uppfylla universitetets tredje uppgift genom att ställa upp i debatter och möten med hyresgästföreningar och lokala motståndsgrupper. Liknande anklagelser kan riktas mot många samhällsforskare. På så sätt kriminaliseras kritisk samhällsforskning. Forskning som problematiserar konfliktladdade processer ur de drabbades perspektiv, särskilt sådan forskning med kontaktytor mot politiskt engagemang, förvandlas till ideologiskt ledarskap och terrorism.

Gentrifiering bottnar i en kamp om rummet, en kamp om platser där människor bor, arbetar, lever sina vardagsliv och känner sig hemma. Forskning om gentrifiering har ackumulerats till en ansenlig litteratur med goda kunskaper om underliggande mekanismer och konsekvenser. Enligt människorättsorganisationen Centre on Housing Rights and Evictions har över 1,25 miljoner människor redan tvångsförflyttats för att skapa utrymme för OS i Peking nästa år. Megahändelser gör processen särskilt iögonfallande, men den äger oftast rum i mindre skala.
Om Holm hade betonat perspektivet hos de starka ekonomiska intressena med mycket att vinna på stora och helst smidiga stadsomvandlingar hade han inte hamnat under nämnda paragrafs lupp. Det ”brott” han begått är att problematisera gentrifiering utifrån de drabbades perspektiv.
Budskapet är klart: vill vi undgå spionage, fängelse och misstänkliggörande bör vi avstå från att befatta oss med samhällskritisk forskning och undvika begrepp som belyser konfliktfyllda processer. Och vi bör se till att vår forskning inte kommer till användning hos lokala organisationer och aktivister. Så avväpnas kritisk samhällsforskning.
Holm försattes på fri fot efter en storm av protester från forskare och organisationer runtom i världen, och efter att medierna började belysa frågan.

I oktober avgörs om anklagelserna mot Holm och hans kollegor kvarstår. Oavsett utfall kommer fallet att påverka kritisk samhällsforskning. Idag gentrifiering – vad förknippas med terrorism i morgon? Hur påverkas forskningens frihet av Danmarks antiterrorlag och den svenska regeringens förslag om utökad övervakning?
Torsten Hägerstrand, kulturgeograf med stort inflytande nationellt och internationellt, deltog aktivt i uppbyggandet av svensk samhällsplanering och rumslig välfärdspolitik avseende stadsbyggnad, regionalpolitik och försörjningssystem. Radikal var han inte. Geografins kärnområde preciserade han som ”studiet av kampen om makten över existensers och händelsers tillträde till rummet och tiden”. Det är detta som Andrej Holm, hans kollegor, vi och många andra samhällsforskare ägnar oss åt. Det vore olyckligt för samhället om det uppstår tvivel angående denna verksamhets legitimitet.
Ironiskt nog var det en flykting från Tyskland som myntade begreppet gentrifiering i London för drygt fyrtio år sedan. Frågan är om vi som forskar om gentrifiering kommer att behöva fly, som hon en gång gjorde, undan en annan form av förtryck.

ERIC CLARK
ANDERS LUND HANSEN

http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article263221.ece