En tanke om vem som värderar vad!

Igår på Aftonbladets baksida hade de som vanligt ställt en fråga till fem alldeles vanliga människor på stan. (Det där bör nog tas med en nypa salt eftersom både ägare, chefredaktör och redaktionen skulle få panik och börja avskeda folk om en enda sanning som utmanade makten på allvar skrevs i tidningen.)

Frågan löd:

Tycker du att det är rätt att vem som helst skall kunna ta ett adligt namn?

(Kom nu ihåg att jag är den första att spy på den typen av ärvda fördelar som stavas "makt" och "privilegier". Dessutom är det väl inte helt ovanligt att just adeln och kungaätterna ofta har väldigt taskiga gener p.g.a. att de ofta befruktade sina släktingar för att bibehålla makten. Tycker inte att de gamla kungarnas gentjänster till folk som antingen huggit skallen av okristna eller tvingat fram skatter ur ett hårt prövat folk skall glorifieras i århundraden efteråt vare sig det är ett namn som gör att man kan glida in på vid krogarna på Stureplan eller sitta som ett styrelseproffs med miljoonarvoden utan att ha några andra kvalifikationer än ett gammalt namn.)

Vad svarade då folk och med vilka grundläggande värderingar svarade de? Tre svenskar och två invandrare medverkade!

Alla svenskar oavsett yrkeskategori eller samhällsklass svarade att det var felaktigt att vem som helst kunde ta ett adligt namn eftersom detta tillhörde en svensk tradition.

Båda invandrarna sa att det var en självklarhet att man skulle kunna byta till vilket namn man önskade och att det inte angick någon annan.

(Kan det varit så att de båda invandrarna var väl insatta i svensk historia. Att de hade läst in sig på kungar, ätter, grevar. baroner och adeln, och att de därför tyckte att de historiska ekonomiskt orättvisa samhällsklasserna på så sätt skulle få nån slags inverterad payback.

Eller var det möjligtvis så att de helt enkelt tycker att det är ok att göra precis hur fan som helst när de bor här eftersom de sällan eller aldrig möter svenskar som kämpar att bevara sin egen tradition eller kultur?

Och framförallt undrar jag vad poängen är med att Aftonbladet tar upp frågeställningen på detta sätt?)
)

Det kommer bli svårt för alla revolutionärer att leta rätt på adelsmännen om alla heter något fint i efternamn.

Ha ha, varning!!!

Det där handlar ju bara om man tycker det är ok med hirarki och monarki, tycker man om ett klassamhälle så vill man ha kvar traditionerna med förtryck, Gillar man inte klassklyftor så vill man avskaffa Monarkin (kungen är ju en frimurare ändå, och frimurare är satandyrkare).

Leve den fria individen...

hur skulle du vilja deffiniera fri individ? Kan man någonsin vara riktigt fri? Om man åker till månen ensam kanske man skulle vara det, men vad är egentligen total frihet? och främmst av allt, vill man egentligen ha det?

Quote:

Och du tror att adelsmän idag har ett enda piss och säga till om? Tja, kanske om de heter Von Bilderberg eller Baron Trilateral möjligtvis. Ojdå, det var ju dom som finaniserade Lenin så dom får man ju inte göra något åt.

*duh*

"Under capitalism, man exploits man. Under communism, it's just the opposite."

Alltså: under kommunismen så utnyttjar man inte varandra? Det låter som en bra tolkning.

Människor utnyttjar människor

Nu, byt plats på första och tredje ordet.

Quote:

Så STASI har aldrig existerat i din värld då eller?

Eller svartabörsväxlingen och tortykamrarna för oliktänkande i det forna Sovjet?

I dag pågår i denna stund den totala utsugningen av i princip alla som man kan tjäna en spänn i det nuvarande kommunistiska Kina?

OMG!

Monarki.
Anarkism.
Socialism.
Demokrati.
Kommunism.
Kristdemokrati.
Liberalism.
Marxism.
Maoism.
Hierarki.
Nationalism.
Leninism.
Höger.
Vänster.
Samma
Skit
Allt
I
Hopa….
Skapt
av
Onda
Krafter
För
Att
Splittra
Massan.

Men det är en spännande tråd att läsa, vem får rätt och vem får fel… Spännande.

Jag skiter i nominell styrelseform, happiness is a warm gun. Jag föredrar det helt uppenbara att makten skall utgå ifrån folket.

Quote:

Du har rätt i detta uttryck om man vill att det skall bli precis som det varit tidigare. Det är inte en kalkylerad risk att detta skulle inträffa utan en sanning att i princip alla sjuka maktstrukturer ganska snart skulle återupprättas. Ungefär lika sannolikt som att ett barn utan förarutbildning förr eller senare krashar bilen det olovligt satts att köra. "Folket" måste först hitta ut ur den förutbestämda fällan av programmerade fördomar och okunskap. Med bra guider och ett hopp om att det goda i slutändan lockar mer än egofixeringar och förpestade börsnoteringar.

Kunskapen om sig själv, planetens verkliga histora och hur man utan mentalt och ekonomiskt förtryck kan utöka livets verkliga möjligheter. Hur man kan bli en bättre och godare människa som inte tänker i kortsiktiga ekonomiska maktmönster kan vara en bra kombination.

Men när verkliga fakta och bra budskap blockeras av usla dokusåpor och fejkade känslor av gemenskap i masskonsumtionens tecken så lär detta givetvis ta tid.

Men en bra lärare vet att tid behövs om budskapen skall sjunka in och inte bara finnas på ytan.