Frimurarna öppnar dörren – på glänt
Av Eva Martelius
Först publicerad: 28 oktober 2007 23:30
Senast uppdaterad: 29 oktober 2007 00:18


I trappan upp hänger avlidna medlemmars sköldar i rader. Förbi dem skyndar nyfikna Lundabor. Trots att Frimurarorden höll öppet hus på söndagen så lyckas de behålla sin mystik.

LUND. Särskilt mycket får vi inte veta.
– Det man upplever ska medlemmarna få behålla för sig själva, säger Jan Sterngren, medlem av tionde graden.

Samma grad har också Per-Arne Joelsson, ordförande i Frimurareföreningen Eos, som tar emot besökarna i den stora salen på andra våningen i lokalerna vid Krafts torg.

Här bjuds på kaffe bland porträtten av tidigare ordföranden. Det är tio år sedan föreningen senast höll öppet hus och nu är det dags igen att få bort hemligstämpeln, menar Per-Arne Joelsson.
– Vi vill visa att vi är öppna för sådan är ju samhällsandan. Det är nya tider och vi måste anpassa oss till den, säger han.

Eos i Lund är en brödraförening, ingen loge. Den har runt 200 medlemmar och vilka de är hålls inte hemligt. För att bli frimurare måste man först bli medlem i en loge, först i Malmö, sedan i Kristianstad, om man vill stiga till de högsta graderna.

Eos beskrivs som en diskussionsklubb men är det enda ställe i landet där bröder i alla tio graderna kan träffas, berättar Per-Arne Joelsson. Träffas gör man varannan tisdag. Medlemmar av lägre grader får inte vara med när de högre graderna har möten, för vad som händer i varje grad ska vara en hemlighet. På varje möte ges föredrag och varje grad har sitt tema.

Mötena äger rum i logerummet med rader av vita stolar. Längst in står ordförandestolen täckt av en mörkblå baldakin och en ljusblå himmel med stjärnor. Mitt på golvet står en stor fyrkantig sten. Enligt inskriptionen kommer den från Salomons tempel i Jerusalem och skänktes av en medlem 1937.

Men hur den används på mötena får vi inte veta.
– Vad betyder alla de här symbolerna? undrar Danuta Zemorska som liksom sonen Max har läst Da Vincikoden och blivit nyfiken på Frimurarorden. Hon pekar på en svart matta på det svartvita golvet i logerummet med symboler som vinkelhake och en hammare.

Per-Arne Joelsson förklarar att frimurarna använder många symboler för att bygga. Orden uppstod i upplysningens anda i England och Skottland början av 1700-talet.
– Frimurarna anknöt till traditionen kring de stora katedralbyggena, att det fanns en tanke med varje sten som lades. Det handlar om att man på samma sätt ska bygga upp sig själv som människa.

För att bli frimurare måste man vara kristen, men inte nödvändigtvis med i Svenska kyrkan.
– Men katoliker och frikyrkliga brukar inte vilja vara med. De ser vår verksamhet som konkurrens till församlingsarbetet, säger Per-Arne Joelsson. Själv ser han det som ett komplement.

De ritualer som förekommer beskriver han som symboliska handlingar som ska belysa viktiga frågor.
– De har en pedagogisk twist och ska ge en aha-upplevelse, förklarar Per-Arne Joelsson. Mer får vi inte veta.

Inte heller av Jan Sterngren som visar runt i ett av rummen där medlemmen Matte Åhnberg byggt upp ett museum som sitt livsverk.
– Mycket av det som finns här är frimurarebijouterier och saker som samlats in i andra länder, berättar Jan Sterngren och visar på medaljer och logemärken. Här finns också ordensband av olika grader och förkläden som också används vid speciella tillfällen.

Kända frimurare är de svenska kungarna från Karl XIII och framåt.
– Men den nuvarande kungen är inte med, säger Jan Sterngren.