FRA-lagen har anmälts till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg av Centrum för rättvisa.

Detta är första gången som lagen blir föremål för en rättslig prövning.

– Det finns ett stort allmänintresse i att det reds ut om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav eller inte, säger stiftelsens chefsjurist Clarence Crafoord i ett uttalande.
Tanken är att den så kallade FRA-lagen ska träda i kraft vid årskiftet. Men nu kan lagen ha stött på patrull.

På måndagen lämnade den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa in ett klagomål till Europadomstolen. I anmälan begärs att domstolen ska pröva om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav när det gäller skydd för den personliga integriteten och rätt för enskilda som blivit övervakade att få sina fall rättsligt prövade.

Storbritannien
Stiftelsen har gjort en nogrann juridisk granskning och funnit att FRA-lagen har klara liknelser som den brittiska signalspaningslag som domstolen i Strasbourg underkände för en tid sedan.

– Båda lagarna är luddiga. Det är svårt för enskilda att förstå vad som ska granskas av staten eller inte, säger Clarence Crafoord, chefsjurist hos Centrum för rättvisa till SVT Rapport.

Får inget veta
Crafoord riktar stark kritik mot att den enskilde individen hålls ovetande om eventuell spaning.

– Det blir beroende av slumpen om en person får sin e-post läst av staten och den som är oskyldig får ingen rätt att i efterhand få veta någonting, säger Clarence Crafoord till Rapport.

På Centrum för rättvisa anser man att FRA-lagen innebär att medborgarna blir helt rättslösa när det gäller den kontroll som de kan komma att utsättas för.

– Man får inte veta i efterhand om man blivit avlyssnad, man har ingen rätt att få en domstolsprövning och man har ingen rätt till skadestånd. Det är ett krav som Europakonventionen ställer att man ska ha de rättigheterna, säger Crafoord.