Kärnkraftsavfall och energisystem problemlöst?

--------------------------------------------------------------------------------

Björn Karlsson är professor i energisystem samt regeringsrådgivare sedan länge. Vi kan höra honom här: http://www.sr.se/webbradio/webbradio. ... 1584962&BroadcastDate=&Is Block=

Han har sagt förut att vi ska inte leka med klimatet, utan bygga ut kärnkraften och exportera el så vi får bort kolkraft.

Nu när de tagit hans råd efter kanske 10 år, säger han att det klokaste nu är att göra kraftvärme i fjärrvärmeverken.
Kärnkraftsavfallet kan vara borta på 1000 år eller på 20-30 år med Transmutation.
Skadorna efter Tjernobyl var små jämfört med vad fossila bränslen orsakar.
Fossila bränslen bär inte sina kostnader."

Regeringen har lyssnat på sakkunskap igen, men varför finns det inte fullt utbyggd kraftvärme som är billigast idag.
På ett ställe bränns det ex. sopor som blir värme och el, är det problem att starta mer kraftvärme?

Skulle inte tro det, nej.

Och Fri Energi existerar, och har så gjort länge. Hela Internet är fullt av hårdkokt bevisning för det. All s k fossil energi är fullständigt överflödig. Vad som saknas är vilja hos de som styr (eliten och ja-sägarna) och medvetenhet hos folket.

Det händer ibland att miljödebattören Gunnar Lindgren är ute och cyklar, i synnerhet när det kommer till den globala uppvärmningen. mern oftast är han inte det och denna info kommer från honom och den är i sin andemening synnerligen brutalt sann!

Barncancer runt Barsebäck

När jag håller föredrag om kärnkraften visar det sig att så gott som ingen åhörare känner till att reaktorerna oavbrutet släpper ut kärnkraftsavfall till luften genom skorstenarna och till vattnet med kylvattnet. Detta beror på att konstruktörerna inte kan hitta en metod att ta vara på flytande och gasformigt avfall, utan man var från början tvingad att släppa ut detta runt kraftverket. I stället tror många att kärnkraften är "ren" vilket är direkt fel.
Det visat sig nu enligt flera utländska undersökningar att risken för att barn som bor runt kärnkraftverk skall drabbas av leukemi ökar ju närmare en anläggning man bor. Detta är inte oväntat.

De bilder av en reaktor som visas i läroböcker - t o m i kvalificerad teknisk litteratur - visar ett helt slutet system. Det enda avfall som nämns är det fasta avfallet, medan det flytande och gasformiga "definieras" bort. Med kärnkraftsavfall menas bara det fasta avfallet. Men kärnkraftssidan har i sällsynta fall visat hur en reaktor verkligen är uppbyggd. Skorstenen är förbunden med reaktorns innersta i likhet med skorstenen på en kamin. Ett sandfilter har till uppgift att fördröja utsläppen, så att de mest kortlivade ämnena hinner klinga av en del. Här visas en riktig bild av en reaktor som kärnkraftssidan presenterat (frånpublikationen "Bakgrund" som utges av analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU)



Det talas om "filter" och "reningssystem", men detta kan inte dölja att stora mängder radioaktivitet släpps ut, vilket är avsikten.
Några siffror från SSI:

Plutonium-238/Americium-241 Oskarshamn till luft 2003 Block 3 137.000 Bequerel
Polonium-210/Americium-243 Forsmark till luft 2002 Block 2 530.000 - " -
Curium-243/Curium-244 Oskarshamn till luft 2003 Block 3 33.000 - " -

Ovanstående fyra isotoper är alfastrålare av högsta riskklass.


Tritium-3 Ringhals till luft 2004 Block 4 520 000 000 000 Bequerel
Krypton-85 Oskarshamn till luft 1989 100 000 000 000 000 - " -
Kol-14 Forsmark till luft 2002 Block 2 1.200 000 000 000 - " -

Om dessa tre utsläppta isotoper kan sägas kort:


Tritium-3
Det är likaså närmast okänt att våra kärnreaktorer med jämna mellanrum släpper ut stora mängder radioaktivt flytande avfall till havet. Det finns cirka 20 stora tankar i det svenska kärnkraftsprogrammet. Ett av ämnena är tritium, radioaktivt väte, som är tre gånger tyngre än vanligt väte. I allt vatten på jorden, i haven, i växter, djur och människor beräknas tritiumhalten öka snabbt vid fortsatt utbyggnad genom denna medvetna men dolda spridning av kärnkraftsavfall. Det finns misstankar att dessa tunga och sävliga vätemolekyler kan bli ett hot mot allt liv på jorden, då väte är en fundamental byggsten i alla celler. Observera att det inte är radioaktiviteten som ger problem utan väteatomens förhöjda atomvikt. Det finns studier som visar att tritium inte följer vanligt väte i biologiska system, vilket är både anmärkningsvärt och oroande. Om kärnkraften skulle byggas ut accelererar denna förorening av planetens samlade mängd vatten.




Krypton-85
Kärnreaktorerna släpper oavbrutetut gasformigt kärnavfall till lufthavet genom skorstenarna, bl a ädelgasen krypton-85. En enda reaktor kan sprida ut100 000 000 000 000 Bequerel under ett år (Oskarshamn 1989). Dessa stora utsläpp leder till en snabb ökning av krypton-85 halten i atmosfären, troligen den snabbast ökande miljöföroreningen på jorden! En rad forskare varnar för att denna radioaktiva ädelgas kan ändra på joniseringen i lufthavet, vilket i sin tur misstänks påverka mikrometeorologi, molnbildning m m. Kärnkraften är med andra ord en misstänkt klimatpåverkare i likhet med förbränning av fossila bränslen. Men mekanismerna är helt olika. En fortsatt utbyggnad av kärnkraften måste ses med stor oro när det gäller vårt klimat.




Kol-14
Enligt rapporter från strålskyddsmyndigheten släpper de svenska kraftverken enligt tidigare ut radioaktiva ämnen med hög risk, t ex plutonium, polonium, curium och americium. Även kol-14 släpps ut och är på lång sikt det kanske mest bekymmersamma ämnet eftersom halveringstiden är så lång (6 000 år) och ämnet bestrålar ett stort antal kommande generationer (S k "kollektivdosinteckning"). Det finns dock en naturlig aktivitet av kol-14, som får ett tillskott genom kärnkraftsavfallet. Detta är så stort att det bl a leder till att kol-14-metoden, som används för att åldersbestämma arkeologiskt material, blir allt mindre tillförlitlig och man tvingas använda korrektionstabeller.

FN:s strålskyddsorgan UNSCEAR (1988) har uppskattat att utvinning av kärnkraft i Sverige under ett år leder till att cirka 200 människor dör i cancer i framtiden och i dag genom utsläpp av kärnkraftsavfall (främst kol-14 och radon vid uranbrytning). De allra flesta cancerfallen väntas ligga i framtiden. Efter ännu ett år har 200 fler cancerfall stoppats in i framtiden.



Osäkerhet när det gäller strålningens farlighet



När politiker och representanter för kärnkraftssidan försöker bagatellisera och förneka att den "kritiska gruppen" runt kärnanläggningarna bestrålas och utsätts för ökad risk att få cancer är man oärlig. När Leif Moberg från SSI i tv nyligen ansåg att inga ytterligare undersökningar behövde göras, då barnleukemierna enligt honom inte kunde ha samband med kärnanläggningarna, så var detta både oriktig och djupt oroande för framtiden. Men alla läsare av mina nyhetsbrev skall dock känna till att strålskyddsmyndighetens kanske främsta uppgift är att "mildra oro". En "nödlögn" i ett pressat läge, i synnerhet när det gäller barnens hälsa, måste accepteras. Det finns mycket att säga om detta, i synnerhet som strålskyddssidan inte är ensam om detta tankesätt.



Det är ett faktum att de omkringboende får större stråldoser än normalbefolkningen. SSI redovisar årligen utsläppen av radioaktivitet från skorstenar och kylvatten. Detta ger upphov till en s k kollektivdos till de omkringboende - som för övrigt kallas "kritisk grupp" på kärnkraftsspråk.


Kollektivdosen kan/skall ALLTID översättas till ett antal förväntade cancerfall. Diskussionen skall därför handla om hur många cancerfall dessa är och om de skall accepteras. Här finns särskilda principer inom strålskyddet, s k Kostnads-nyttaanalyser samt Risk-nyttaanalyser.

Kollektivdosekvivalenten från Barsebäck angavs exempelvis 1991 (ett år under den undersökta perioden) till 7,1 manSv för de omkringboende, en risk för canceruppkomst som ingen kan vifta bort eller påstå vara noll.

Kärnkraftsindustrin och även representanter för myndigheter undviker att säga att risken är noll, eftersom man då ljuger. I stället finns det en rad etablerade jämförelser som ska ge sken av att det är fånigt att överhuvud taget tala om risker för de omkringboende. Man kan jämför med stråldoser från "den naturliga bakgrundsstrålningen", som då påstås vara ofarlig. Men i en artikel i Läkartidningen (nr 6/82) uppskattades denna strålning orsakar ca 135 cancerdödsfall per år. Detta är ett stort antal. Vidare kan man jämföra med tandröntgen, rökning och liknande. Men vi får en blykrage till skydd vid tandröntgen och inget barn skall ens utsättas för passiv rökning. En grundsten i strålskyddsarbetet är att ingen skall bestrålas om det inte finns någon berättigad nytta med detta. Ett exempel på sådan nytta är röntgen vid medicinska diagnostisering.

Barncancer runt Barsebäck

Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset Lund gjorde 1997 en studie ang Cancerincidens omkring Barsebäcks kärnkraftverk".
Slutsatsen då var att resultatet sammantaget inte tycktes kunna visa på ökad risk för cancer. Man beaktade då alla cancerformer och alla åldrar.

Min kommentarer angående Cancerincidens omkring Barsebäcks kärnkraftverk"



Denna studie gjordes för cirka tio år sedan och bedömdes då inte ge stöd för ökad förekomst av cancer i församlingar runt Barsebäcksverket.

Men mot bakgrund av de nya fynden i Tyskland, USA och andra länder måste detta resultat omvärderas. Det beror på att det är leukemi hos barn, som nu anses vara den viktiga och känsliga indikatorn och inte cancerförekomst rent generellt.




Om vi nu går in i materialet igen ser vi att just akut leukemi har fler fall än förväntat i flera församlingar och att resultaten är signifikanta:




Kävlinge: 20 fall av kron. lymf. leukemi mot förv. 12,2. (Signifikant)

Barsebäck: 3 fall av akut leukemi mot förv. 0,6 (Signifikant)

Borgeby + Flädie: 11 fall av akut leukemi mot förv. 5,2 (Signifikant)




I denna nya situation vore det oförsvarligt att inte undersöka denna fråga närmare, även vid de övriga tre kärnanläggningarna. Det finns inget som talar för att Sverige skulle uteslutas när det gäller förekomst av leukemier hos barn som bor nära kärnkraftverk.




Att stålskyddssidan inte kan förklara den förhöjda förekomsten av leukemier runt kärnkraftsanläggningar ger inget stöd för att ett sådant samband inte skulle finnas. Det är ett faktum att de svenska kärnkraftverken genom skorstenarna släpper ut en rad radioaktiva ämnen, flera av högsta riskklass.



Det är viktigt att påpeka att det inte anses finnas någon nedre gräns för canceruppkomst när det gäller exponering. All bestrålning med radioaktiva ämnen anses leda till risk för cancer stor eller liten.

I den internationella debatten finns misstankar att strålskyddsfilosofin har brister som gör att riskerna kraftigt underskattas eller till och med negligeras. Det gäller i synnerhet risker för foster och barn samt risker från låga stråldoser.

Samma debatt finns när det gäller cancerrisker från elektromagnetisk strålning. En viktig invändning mot nuvarande bedömning av risker från radioaktivitet och elektromagnetisk strålning är att den baseras på i huvudsak fysikaliska och energirelaterade resonemang (t ex termiska effekter). Men det saknas en mer finstämd analys av skillnader i biologiska effekter. Två isotoper med ungefär samma fysikaliska och strålningsmässiga egenskaper bedöms likvärdiga, medan de biologiska effekterna kan vara mycket olika. En av dem kan vandra speciella vägar i människokroppen och t o m anrikas i särskilda organ där de gör skada, till skillnad från den andra.

Ett gigantiskt problem i detta sammanhang är det faktum att både kärnkraften och elförsörjning liksom mobiltelefoni redan är uppbyggda i samhället. Även en berättigad omvärdering av strålningens risker kommer därför sannolikt att förnekas. Något annat skulle skapa "onödig oro".

Att man nu hittar oförklarliga cancerfall hos barn runt kärnanläggningar måste tas med största allvar. Detta måste undersökas närmare. Vi måste någon gång kunna erkänna i vi gått vilse och söka en bättre och säkrare väg framåt.



___________________________________________________________________


Flera undersökningar runt om i världen visar nu ökad förekomst av leukemi runt kärnanläggningar tidigare beräkningsmetoder anses felaktiga



Leuk Res. 2007 Oct 1 [Epub ahead of print] Links


Have we been wrong about ionizing radiation and chronic lymphocytic leukemia?

Hamblin TJ.

Department of Cancer Studies, University of Southampton, Tremona Rd., Southampton, SO9 6YD, UK.


It is almost axiomatic that chronic lymphocytic leukemia (CLL) is not caused by ionizing radiation. This assumption has been challenged recently by a critical re-appraisal of existing data. A recent paper implicated radon exposure in Czech uranium miners as a possible cause of CLL and in this issue of Leukemia Research the first paper examining the incidence of CLL among those exposed to radiation from the accident at the nuclear power plant in Chernobyl is published. It suggests that CLL occurring among the clean-up workers was of a more aggressive form than is normally seen in the community.


PMID: 17915317 [PubMed - as supplied by publisher]









Cancer vanligare bland barn i närheten av tyska kärnkraftverk


Fler barn insjuknar i cancer ju närmare en kärnkraftanläggning de bor. Till stor del handlar det om leukemi, säger en alldeles färsk forskarrapport från Tyskland. Någon förklaring till de många cancerfallen ger rapporten inte.


Rapporten har väckt stor uppståndelse i Tyskland, inte minst bland politiker. Den tyska miljöministern Sigmar Gabriel har reagerat försiktigt och vill att undersökningen ska kontrolleras.


Han anser att ökningen av antalet cancerfall, med nuvarande kunskapsnivå, inte kan förklaras av den strålning som finns kring ett kärnkraftverk.


Ändå visar rapporten att sambandet mellan cancerfallen och närheten till ett kärnkraftverk är statistiskt signifikant.


Undersökningen är gjord av Dr. Peter Kaatsch och Prof. Dr. Maria Blettner vid universitetet i Mainz på beställning av Bundesamt für Strahlenschutz, den tyska motsvarigheten till vårt svenska Statens strålskyddsinstitut.


Om och om igen uttalas misstanken att barn oftare blir cancersjuka i närheten av kärnkraftverk. En tidigare rapport som handlade om barn under 15 år tycktes peka på att speciellt de yngsta barnen löpte risk att drabbas av leukemi. Vår nya undersökning, som gäller barn under fem år, bekräftar den misstanken, skriver Kaatsch och Blettner.


Forskarna har gått igenom samtliga fall av cancer i Tyskland mellan 1980 och 2003 hos barn under fem års ålder. De har prickat in bostadens läge på 25 meter när. 1592 cancersjuka barn har undersökts liksom 4735 friska.





______________________________








PRESSEERKLÄRUNG


Deutsches Kinderkrebsregister untersucht Häufigkeit von Krebserkrankungen bei


Kindern in der Nähe von Kernkraftwerken


Neue Studie veröffentlicht


Immer wieder wird der Verdacht geäußert, dass Kinder in der Nähe von Kernkraftwerken


häufiger an Krebs erkranken. Eine frühere Studie des Kinderkrebsregisters mit Kindern


unter 15 Jahren schien darauf hinzudeuten, dass speziell in den ersten Lebensjahren das


Leukämie-Risiko in den betreffenden Gegenden erhöht war.


In diesen Tagen erscheinen zwei wissenschaftliche Veröffentlichungen über eine neue


Studie des Deutschen Kinderkrebsregisters in Mainz. Das Ergebnis: In Deutschland


findet man einen Zusammenhang zwischen der Nähe der Wohnung zu einem


Kernkraftwerk und der Häufigkeit, mit der Kinder vor ihrem fünften Geburtstag an Krebs


und besonders an Leukämie erkranken. Allerdings erlaubt die Studie keine Aussage


darüber, wodurch sich die beobachtete Erhöhung der Anzahl von Kinderkrebsfällen in


der Umgebung deutscher Kernkraftwerke erklären lässt. So kommt nach dem heutigen


Wissensstand Strahlung, die von Kernkraftwerken im Normalbetrieb ausgeht, als Ursache


für die beobachtete Risikoerhöhung nicht in Betracht. Denkbar wäre, dass bis jetzt noch


unbekannte Faktoren beteiligt sind oder dass es sich doch um Zufall handelt.





Die KiKK-Studie


Die so genannte KiKK-Studie (Epidemiologische Studie zu Kinderkrebs in der


Umgebung von Kernkraftwerken) wurde ab 2003 am Deutschen Kinderkrebsregister am


Institut für Medizinische Biometrie, Epidemiologie und Informatik (IMBEI) der


Universität in Mainz durchgeführt. Finanziert wurde sie vom Bundesumweltministerium


über das Bundesamt für Strahlenschutz. Dabei verglichen die Wissenschaftler die Daten


von Kindern unter fünf Jahren, die in der Umgebung von Kernkraftwerken gelebt hatten,


als sie an Krebs erkrankten, mit denen von Kindern aus denselben Regionen, die nicht an


Krebs erkrankt waren. Ziel war es herauszufinden, ob die erkrankten Kinder im


Durchschnitt näher an den Kraftwerken gewohnt hatten als die nicht erkrankten.


Bereits 1992 und 1997 hat das Deutsche Kinderkrebsregister zwei Studien über


Kinderkrebserkrankungen in der Umgebung von Kernkraftwerken veröffentlicht. Dabei


wurden Daten von Kindern unter 15 Jahren verwendet. Eine viel diskutierte


Einzelbeobachtung der ersten Studie bestand darin, dass bei Kindern unter fünf Jahren


die Zahl von Leukämie-Erkrankungen im 5-km-Umkreis von Kernkraftwerken erhöht


war. Die KiKK-Studie sollte diese Altersgruppe speziell untersuchen und zwar mit einem


anderen methodischen Ansatz in einem verlängerten Beobachtungszeitraum.


Es handelte sich um eine so genannte Fall-Kontroll-Studie. Die Daten der Kinder, die im


Alter unter fünf Jahren an Krebs erkrankt waren und zum Zeitpunkt der Diagnose in der


Nähe eines von 16 Kernkraftwerken gewohnt hatten, stammten aus dem Deutschen


Kinderkrebsregister (1592 Fälle). Die jetzige Studie umfasst den Zeitraum von 1980-


2003, die Daten von über zwei Drittel der Fälle waren bereits in die früheren Studien


eingegangen. Zu jedem Fall wurden aus derselben Region so genannte Kontrollen mit


demselben Alter und Geschlecht zufällig ausgewählt (insgesamt 4735), die nicht an


Krebs erkrankt waren. Für alle wurde der Abstand der Wohnung zum nächstgelegenen


Kernkraftwerk mit einer mittleren Genauigkeit von ungefähr 25 Metern ermittelt.




Die wichtigsten Ergebnisse


In Deutschland findet man einen Zusammenhang zwischen der Nähe der Wohnung zu


einem Kernkraftwerk und der Häufigkeit, mit der Kinder vor ihrem fünften Geburtstag an


Krebs und besonders an Leukämie erkranken: Die erkrankten Kinder lebten im


Durchschnitt näher an den Kernkraftwerken als die nicht erkrankten, zufällig


ausgewählten Kontrollkinder. Das Ergebnis beruht insbesondere auf den bereits in den


vorangegangenen Studien beobachteten, erhöhten Erkrankungszahlen in der 5-km-


Umgebung der Kraftwerke. Basierend auf den in der Studie gewählten Modellannahmen


wären 29 der 1980-2003 in Deutschland insgesamt aufgetretenen 13373


Krebserkrankungen dem Wohnen innerhalb der 5-km-Zone um ein Kernkraftwerk


zuzuschreiben, dies wären 1,2 Fälle pro Jahr. Auf die Untergruppe der Leukämien


bezogen wären das 20 der 5893 Leukämieerkrankungen bei Kindern unter fünf Jahren in


ganz Deutschland in der betreffenden Zeit und damit 0,8 Fälle pro Jahr. Der für die


gesamten Krebserkrankungen beobachtete Effekt kommt im Wesentlichen durch die


Erhöhung des Risikos bei der relativ großen Gruppe der Leukämien zustande. Diese


Risikoschätzungen sind allerdings wegen der zugrunde liegenden kleinen Fallzahlen mit


einer erheblichen Unsicherheit behaftet. Außerhalb der 5-km-Zone fanden sich keine


erhöhten Erkrankungshäufigkeiten.


Nach dem heutigen Wissensstand kommt Strahlung, die von Kernkraftwerken im


Normalbetrieb ausgeht, als Ursache für die beobachtete Risikoerhöhung nicht in Betracht.


Jeder Mensch ist in Deutschland einer natürlichen radioaktiven Strahlung von


durchschnittlich etwa 1,4 mSv pro Jahr ausgesetzt. Demgegenüber ist die Belastung in


der Nähe deutscher Kernkraftwerke um einen Faktor von 1000 bis 100000 niedriger.


Vielen dürfte bekannt sein, dass in der Nähe des Kernkraftwerks Krümmel eine


unerwartet große Anzahl von Kindern an Leukämie erkrankt. Diese Daten haben das


Ergebnis der Studie zwar beeinflusst. Aber auch ohne sie findet man noch eine Erhöhung


des Erkrankungsrisikos für die Gesamtheit aller übrigen Kernkraftwerke.





Fazit der Wissenschaftler


Das Deutsche Kinderkrebsregister ist angesiedelt am Institut für Medizinische Biometrie,


Epidemiologie und Informatik an der Universität Mainz. Direktorin des Instituts ist Prof.


Maria Blettner. Als Mitautorin der KiKK-Studie stellt sie fest: Die Ergebnisse


überraschen uns einerseits, weil auf Grund des allgemeinen strahlenbiologischen


Kenntnisstandes die von uns festgestellte Erhöhung des Krebsrisikos bei Kindern nicht


erklärbar ist und auch keine anderen möglichen Ursachen bekannt sind. Andererseits


waren die Ergebnisse insofern zu erwarten, als in die neue Studie zu etwa zwei Dritteln


erkrankte Kinder eingegangen sind, die schon in unseren früheren Untersuchungen


verwendet wurden und Anlass für die Durchführung der jetzigen Studie waren.


Leider erlaubt die KiKK-Studie keine Aussage darüber, wodurch sich die beobachtete


Erhöhung der Anzahl von Kinderkrebsfällen in der Umgebung deutscher Kernkraftwerke


erklären lässt. Denkbar wäre, dass bis jetzt noch unbekannte Faktoren beteiligt sind oder


dass es sich doch um Zufall handelt.





Literatur


Die Ergebnisse sind in zwei wissenschaftlichen Zeitschriften publiziert (beide


voraussichtlich ab 10.12.2007 im Internet verfügbar):


Kaatsch P, Spix C, Schulze-Rath R, Schmiedel S, Blettner M. Leukaemia in young


children living in the vicinity of German nuclear power plants. Int J Cancer (2007),


doi:10.1002/ijc.23330.


Spix C, Schmiedel S, Kaatsch P, Schulze-Rath R, Blettner M. Case-Control Study on


Childhood Cancer in the Vicinity of Nuclear Power Plants in Germany 1980-2003. Eur J


Cancer (2007), doi :10.1016/j.ejca.2007.10.024. 2007.





Das Deutsche Kinderkrebsregister


Im Deutschen Kinderkrebsregister in Mainz werden seit 1980 (aus den neuen


Bundesländern seit 1991) alle bei unter 15-Jährigen auftretenden Krebserkrankungen


(Leukämien und bösartigen Tumoren) registriert. Es wurde 1980 von Professor Jörg


Michaelis gegründet und wird geleitet von Dr. Peter Kaatsch. Angesiedelt ist das


Deutsche Kinderkrebsregister am Institut für Medizinische Biometrie, Epidemiologie und


Informatik (Direktorin Professor Maria Blettner) an der Universität Mainz. Es wird zu je


zu einem Drittel finanziert durch das Ministerium für Arbeit, Soziales, Gesundheit,


Familie und Frauen Rheinland-Pfalz, das Bundesministerium für Gesundheit sowie


anteilig von allen Bundesländern.




Kontakt


Dr. Peter Kaatsch


(Leiter des Deutschen Kinderkrebsregisters)


Dt. Kinderkrebsregister am IMBEI


55101 Mainz


Tel. 06131 / 17-3111


kinderkrebsregister@imbei.uni-mainz.de


Homepage: www.kinderkrebsregister.de


Prof. Dr. Maria Blettner


(Direktorin des IMBEI)


Institut für Medizinische Biometrie, Epidemiologie und Informatik (IMBEI)


Universität Mainz


55101 Mainz


Tel. 06131 / 17-3252


blettner-sekretariat@imbei.uni-mainz.de







_______________________________________________________











Eur J Cancer.2007 Dec 12 [Epub ahead of print] Links


Case-control study on childhood cancer in the vicinity of nuclear power plants in Germany 1980-2003.

Spix C, Schmiedel S, Kaatsch P, Schulze-Rath R, Blettner M.

German Childhood Cancer Registry, Institute for Medical Biostatistics, Epidemiology and Informatics, University Mainz, 55101 Mainz, Germany.

The 1984 Windscale study raised concern about a possible association between living in the vicinity of nuclear power plants and childhood cancer. No such effect for all cancers was seen in ecological studies in Germany (1980-1995). Results from exploratory analyses led to a new study. Pre-selected areas around all 16 major nuclear power plants in Germany formed the study area. The design is a matched case-control study; cases are all cancers under five years diagnosed in 1980-2003: 1592 cases, and 4735 controls. Inverse distance of place of residence to the nearest nuclear power plant at the time of diagnosis was used as the independent variable in a conditional logistic regression model. Results show an increased risk for childhood cancer under five years when living near nuclear power plants in Germany. The inner 5-km zone shows an increased risk (odds ratio 1.47; lower one-sided 95% confidence limit 1.16). The effect was largely restricted to leukaemia. The results are compatible with the corresponding subgroups in the previous German ecological studies, with which this study shares most of the cases. They contrast with the lack of an effect observed or expected from other studies due to low doses from routine nuclear power plant operation.


PMID: 18082395 [PubMed - as supplied by publisher]





Int J Cancer. 2008 Feb 15;122(4):x-xi. Links


Leukaemia in young children living in the vicinity of nuclear power plants.

Little J, McLaughlin J, Miller A.

PMID: 18072253 [PubMed - in process]



Environ Health Perspect.2007 Jun;115(6):947-52. Epub 2007 Mar 15.Links


Childhood leukemia in the vicinity of the Geesthacht nuclear establishments near Hamburg, Germany.

Hoffmann W, Terschueren C, Richardson DB.


Institute for Community Medicine, Section Epidemiology of Health Care and Community Health, Ernst-Moritz-Arndt University of Greifswald, Greifswald, Germany. wolfgang.hoffmann@uni-greifswald.de

BACKGROUND: During 1990-1991 a childhood leukemia cluster was observed in the sparsely populated region surrounding two nuclear establishments southeast of Hamburg, Germany. Since then, several new cases have been reported. Recently a possible accidental release of radionuclides in 1986 was hypothesized. OBJECTIVE: The objective of this study was to analyze the childhood leukemia incidence in this area since 1990. METHODS: All incident cases (< 15 years of age) were ascertained during 1990-2005 within a 5-km radius of the Krümmel nuclear power plant. We derived standardized incidence ratios (SIRs) using county and national leukemia incidence rates as referents. We stratified analyses by calendar period and attained age, and by subdividing the study region into areas north versus south of the Elbe river. RESULTS: Fourteen cases were ascertained in the study area, whereas 4.0 were expected based on national referent rates [1990-2005: SIR = 3.5; 95% confidence interval (CI), 1.9-5.9]. The excess was not confined to the early 1990s; for the more recent time period 1999-2005, the SIR is still elevated (SIR = 2.7; 95% CI, 0.9-6.2). SIRs of greatest magnitude were observed for children 0-4 years of age (SIR = 4.9; 95% CI, 2.4-9.0) and for residents south of the Elbe (SIR = 7.5; 95% CI, 2.8-16.4). CONCLUSIONS: The incidence in this region is significantly higher than the childhood leukemia incidence for Germany as a whole. To date, no unique hazards have been identified in this population. The fact that the elevated rates have persisted in this community for > 15 years warrants further investigation.

PMID: 17589605 [PubMed - in process]


1: Environ Health Perspect. 2007 Jun;115(6):A313. Links


Childhood Leukemia in Germany: Cluster Identified near Nuclear Power Plant.

Brown VJ.

PMID: 17589587 [PubMed - in process]





Arch Environ Health. 1997 Jul-Aug;52(4):275-80. Links


A cluster of childhood leukemia near a nuclear reactor in northern Germany.

Hoffmann W, Dieckmann H, Dieckmann H, Schmitz-Feuerhake I.

Bremen Institute for Prevention Research and Social Medicine, Germany.

Between February 1990 and December 1995, professionals diagnosed six cases of childhood leukemia among residents of the small rural community of Elbmarsch in northern Germany. Five of these cases were diagnosed in only a 16-mo period between February 1990 and May 1991. All cases lived in close proximity (i.e., 500-4,500 m) to Germany's largest capacity nuclear boiling-water reactor. We calculated standardized incidence ratios and exact 95% confidence intervals for a 5-km-radius circular area around the plant. The standardized incidence ratio for the time period 1990-1995 was 460 (95% confidence interval: 210, 1,030). The analysis was restricted further to the years 1990 and 1991, and the standardized incidence ratio increased to 1,180 (95% confidence interval: 490, 2,830). Presently, this cluster of childhood leukemia cases cannot be explained in terms of established and putative risk factors--including radiation from medical sources--for childhood leukemia.


PMID: 9210727 [PubMed - indexed for MEDLINE]


_________________________________



For Immediate Release
Nov. 11, 2008


Contact: Joseph J. Mangano
609-399-4343
Odiejoe@aol.com



CHILD LEUKEMIA DEATH RATES INCREASE NEAR U.S. NUCLEAR PLANTS
RISES GREATEST NEAR OLDEST PLANTS, DECLINES NEAR CLOSED PLANTS

New York, . Leukemia death rates in U.S. children near nuclear reactors rose sharply (vs. the national trend) in the past two decades, according to a recent study.

The greatest mortality increases occurred near the oldest nuclear plants, while declines were observed near plants that closed permanently in the 1980s and 1990s. The study was published in the most recent issue of the European Journal of Cancer Care.

The study updates an analysis conducted in the late 1980s by the National Cancer Institute (NCI). That analysis, mandated by Senator Edward M. Kennedy (D-MA), is the only attempt federal officials have made to examine cancer rates near U.S. nuclear plants.

U.S. Rep. Edward J. Markey (D-MA), a senior member of the House Energy and Commerce Committee, said

"Nothing is more important to American families than the health of their children. It is critical that we continue to improve our understanding of the causes of child leukemia and learn how this heartbreaking disease be prevented, therefore this study deserves critical consideration."

Actor and advocate Alec Baldwin said

"exposure to ambient levels of radiation near nuclear reactors used by public utilities has long been suspected as a significant contributor to various cancers and other diseases." Baldwin, who has a long-standing interest in radiation health issues, adds "nuclear power is not the clean, efficient energy panacea to which we are presently being reintroduced. It is dirty, poses serious security threats to our country, and is ridiculously expensive. Nukes are still a military technology forced on the American public with a dressed up civilian application."

Study authors were epidemiologist Joseph Mangano MPH MBA, Director of the Radiation and Public Health Project and toxicologist Janette Sherman MD of the Environmental Institute at Western Michigan University. They analyzed leukemia deaths in children age 0-19 in the 67 counties near 51 nuclear power plants starting 1957-1981 (the same counties in the NCI study). About 25 million people live in these 67 counties, and the 51 plants represent nearly half of the U.S. total).

Using mortality statistics from the U.S. Centers for Disease Control and Prevention, Mangano and Sherman found that in 1985-2004, the change in local child leukemia mortality (vs. the U.S.) compared to the earliest years of reactor operations were:

An increase of 13.9% near nuclear plants started 1957-1970 (oldest plants)
An increase of 9.4% near nuclear plants started 1971-1981 (newer plants)
A decrease of 5.5% near nuclear plants started 1957-1981 and later shut down
The 13.9% rise near the older plants suggests a potential effect of greater radioactive contamination near aging reactors, while the 5.5% decline near closed reactors suggests a link between less contamination and lower leukemia rates. The large number of child leukemia deaths in the study (1292) makes many of the results statistically significant.

The Mangano/Sherman report follows a 2007 meta-analysis also published in the European Journal of Cancer Care by researchers from the Medical University of South Carolina. That report reviewed 17 medical journal articles on child leukemia rates near reactors, and found that all 17 detected elevated rates. A January 2008 European Journal of Cancer article that found high rates of child leukemia near German reactors from 1980-2003 is believed to be the largest study on the topic (1592 leukemia cases).

The carcinogenic effects of radiation exposure are most severe among infants and children. Leukemia is the type of childhood cancer most closely associated with exposures to toxic agents such as radiation, and has been most frequently studied by scientists. In the U.S., childhood leukemia incidence has risen 28.7% from 1975-2004 according to CDC data, suggesting that more detailed studies on causes are warranted.

The Radiation and Public Health Project is a non profit group of health professionals and scientists based in New York that studies health risks from radioactive exposures to nuclear reactors and weapons tests. RPHP members have published 23 medical journal articles on the topic. A copy of the child leukemia article (PDF or faxed) is available upon request from Mangano and is also availale online by clicking here.

_________________________________________________________________

J Epidemiol Community Health. 2001 Jul;55(7):469-74. Links


The incidence of childhood leukaemia around the La Hague nuclear waste reprocessing plant (France): a survey for the years 1978-1998.
Guizard AV, Boutou O, Pottier D, Troussard X, Pheby D, Launoy G, Slama R, Spira A; ARKM. Registre des cancers de La Manche.

Registre des cancers de La Manche (ARKM), hôpital Louis Pasteur, Cherbourg, France.


BACKGROUND: A previous study has suggested an increased incidence rate of leukaemia from 1978 to 1992 in people aged 0 to 24 years and living in the vicinity of the La Hague nuclear waste reprocessing plant without considering age and cytological type. SETTING: The Nord Cotentin region (France) and the island of Alderney (United Kingdom). STUDY OBJECTIVE: To describe the occurrence of leukaemia for each age group and cytological type from 1978 to 1998 in the same area, using accurate reference incidence rates and adequate estimation of the at risk population. DESIGN: A geographical study of incidence using three zones defined according to their distance from the site (0 to 10 km: Beaumont-Hague electoral ward, 10 to 20 km and 20 to 35 km) has been conducted. The risk of leukaemia was estimated from the standardised incidence ratio (SIR) of the number of cases observed to the number expected. Exact 95% confidence intervals (CI) have been computed. PARTICIPANTS: All people under the age of 25 years living in the study region between 1978 and 1998. MAIN RESULTS: The observed number of cases of leukaemia in the study region as a whole was consistent with the expected value (SIR=1.03; 95%CI: 0.73, 1.41). No cases were observed on Alderney. The SIR in the Beaumont-Hague electoral ward was 2.17 (95%CI: 0.71, 5.07). The highest SIR was observed in the 5 to 9 years age group (SIR=6.38; 95%CI: 1.32, 18.65). This consists in acute lymphoblastic leukaemia cases. CONCLUSION: This study indicates an increased incidence of leukaemia in the area situated at less than 10 km from the plant. Monitoring and further investigations should be targeted at acute lymphoblastic leukaemia occurring during the childhood incidence peak (before 10 years) in children living near the La Hague site and may be other nuclear reprocessing plants.


PMID: 11413175 [PubMed - indexed for MEDLINE]


Occup Environ Med. 2003 Jul;60(7):521-7.





Cancer risk around the nuclear power plants of Trillo and Zorita (Spain).





Silva-Mato A, Viana D, Fernandez-SanMartin MI, Cobos J, Viana M.


Department of Sanitary and Socio-Medical Sciences, Area of Preventive Medicine


and Public Health, Biostatistics and Epidemiology Units, University of Alcala,


Madrid, Spain. Guadalajara University Hospital, Guadalajara, Spain.








Aim: To investigate the association between cancer risk and proximity of place


of residence to the Guadalajara nuclear power plants: Trillo and Zorita.


METHODS: Case-control study. Cases were patients admitted with cancer and


controls were non-tumorous patients, both admitted to Guadalajara Hospital


(period 1988-99). Exposure factor: place of residence (areas within 10, 20, and


30 km of each plant). Odds ratios (ORs) of those areas closest to the plants


were calculated with respect to those furthest away; a linear trend analysis was


also performed. RESULTS: In the extreme areas in the vicinity of Trillo, an OR


of 1.71 was obtained (95% CI 1.15 to 2.53), increasing in magnitude in the


subgroup of more radioinducible tumours and in the period considered as


post-latency (1997-99). Risk increased linearly with proximity to the two


plants, significantly in Trillo (p < 0.01) but not in Zorita (p = 0.19).


CONCLUSIONS: There is an association between proximity of residence to Trillo


and cancer risk, although the limitations of the study should be kept in mind


when interpreting the possible causal relation.








Tritium hazard rating 'should be doubled'





http://www.newscientist.com/article/d ... m-hazard-rating-should-be


-doubled.html





from New Scientist, 29 November 2007





Radioactive tritium, commonly discharged in large amounts by civil and


military nuclear plants around the world, may be more dangerous than


previously thought.




The cancer risk for people exposed to tritium could be twice as high as


previously assumed, an expert report for the UK government's Health


Protection Agency (HPA) concludes. The report suggests that international


safety standards need to be tightened up, which will put pressure on


nuclear plants to cut their emissions.


Mark Little, one of the report's authors from Imperial College in London


stresses that the risks are still low, even amongst nuclear workers with


the highest exposures. But evidence that tritium causes more biological


damage than assumed is "solid enough" to justify a change, he says.


Tritium - a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of 12.3 years


- is an essential component of the H-bomb and a waste product of the


nuclear power industry. It is also widely used in medicine, and would help


fuel future nuclear fusion reactors, if they ever become viable.


Vast quantities


Since the 1950s, vast quantities of tritium have been released into the


environment from numerous nuclear plants, including Savannah River in the


US, Sellafield in the UK, Marcoule in France, and Ontario Power Generation


in Canada. Workers are known to have been exposed at other facilities,


including Aldermaston in England and Mayak in Russia.


But the 100-page report from the HPA's Advisory Group on Ionising


Radiation, argues that the weighting factor used by the International


Commission on Radiological Protection (ICRP) in Stockholm, Sweden, to


assess risks should be increased from one to two. This means that the


maximum acceptable radiation doses worldwide would have to be recalculated.


Wide dispersal


"Tritium is not highly radioactive, but it can become widely dispersed in


the environment, and we felt a special review of the evidence was


necessary," says the advisory group's chairman, Bryn Bridges.


The health risks of tritium were investigated in response to a


recommendation in 2004 from the UK government's former Committee Examining


Radiation Risks of Internal Emitters (CERRIE). According to one of the


committee's members, Pete Roche, the weighting factor for tritium was


lowered in 1969 because of pressure from the US military.


"There have been calls for it to be increased ever since," he says. "In the


meantime the industry can no longer assume it will be allowed to release


large quantities of tritium."


The Nuclear Decommissioning Authority, which is responsible for many of the


tritium-emitting plants in the UK, promises to "consider carefully the


impact of any agreed increase in radiation weighting." The ICRP's


scientific secretary, Jack Valentin, says: "We will look at this, and we


will be considering it."


http://www.robedwards.com/2007/11/tritium-hazard.html#more





____________________________________________________________________

Problemet är lättlöst... den kommun som har flest ja-sägare till kärnkraften får förvara avfallet....