Vill citera en intressant bit om karma i en bok jag läsar.

Det finns inget "karmahjul". Inte på det sätt som ni har föreställt er det.
Många av er har föreställt er att ni befinner er i ett ekorrehjul där ni arbetar av skulderna för tidigare handlingar och ihärdigt försöker att inte skapa några nya skulder.
Det är vad vissa av er har kallat "karmahjulet".
Det skiljer sig inte så mycket från en del av era väserländska teologier, för i båda dessa föreställningar ses ni som ovärdiga syndare som strävar efter att skaffa er tillräcklig oskuld för att få höja er till nästa andliga nivå.

Men den upplevelsen jag har beskrivit här kallar jag det kosmiska hjulet eftersom det inte finns någon ovärdighet, skuldbetalning, straff eller rening. Det kosmiska hjulet beskriver helt enkelt den yttersta verkligheten, eller vad man skulle kunna kalla för universums kosmologi.
Det är livscykeln, eller vad jag ibland kallar för "processen".
Det är en bildfras som beskriver tingens icke-början-och-icke-sluts-natur; den ständigt öppna vägen till och från alltings allt där själen i glädje reser genom evigheten.
Det är allt livs heliga rytm varigenom ni rör Guds energi.

Ur boken, Samtal med Gud-Triologin.

"Men den upplevelsen jag har beskrivit här kallar jag det kosmiska hjulet eftersom det inte finns någon ovärdighet, skuldbetalning, straff eller rening."

Jag tror ju på reinkarnation och det man gör fel i livet ska man få göra om tills man lärt sig det se det som ett straff om du vill.
Jag antar vi fått vårt samvete från tidigare liv
om vi bara skulle leva en gång som de säger skulle man väl "leva livet"

Jag tror också på reinkarnation.
Men det du beskriver, kan det inte vara så att det går under regeln Vad man sänder ut kommer tillbaka?
Om man hela tiden gör samma misstag så slutar det på samma sätt tills man lär sig att göra annorlunda. Är väl inget straff utan bara så det är liksom.

Quote:

Kan det då vara så att det man gör mot andra som är felaktigt får man tillbaka i sitt nästa liv.
så vem vet barn som svälter i afrika eller blir våldtagna kanske kan vara föredetta våldtäcksmän eller föredetta utsugare?
vad tror du om det?

Om man lever flera liv, vilket jag tror, är det då sannolikt att vissa människor har fler dåliga liv än andra? Ska vissa själar utstå mer smärta än andra, ska vissa vara elaka oftare än andra, ska vissa uppleva mer lycka än andra i Guds evighet?

Jag tror inte det. Jag tror att vi alla kommer att igenom precis alla känslotillstånd och upplevelser som finns. Jag köper inte att Guds skapelse är ett slumpartat lotteri utan tror allt fördelas lika, sett i ett större perspektiv.

Sen får man hantera varje erfarenhet efter bästa förmåga. Sett ur ett kort perspektiv kan man ju bli galen på den orättvisa som råder i världen men sett ur ett längre perspektiv borde det väl vara så att förr eller senare jämnar allting ut sig. Det är inte mycket till tröst för de som har ett helvete men det är så jag tror att det fungerar.

Det innebär inte att man ska annamma en låt gå attityd, bara skita i allt eller bli en hänsynslös egoist. Då tror jag man gör både sig själv och andra en stor otjänst. Till syvende och sist handlar det väl om vilken typ av liv jag vill skapa för mig själv och min omgivning; om jag vill krympa det genom att bara lyssna på egot eller om jag vill vidga det genom att öppna mitt hjärta.

På ett eller annat sätt tror jag att allting kommer tillbaka till oss. Frågan är bara vad vi vill ha tillbaka och hur mycket av det vi vill ha.

Quote:

Ja det är en intressant tanke, jag har själv spånat om det.
En annan tanke jag gillar är att vi har ett medvetet val innan vi inkarnerar om vad vi vill uppleva i livet.
Tex om man var en våldtäcksman i förra livet kanske man vill uppleva att bli våldtagen i nästa för att förstå helhelten och därmed växa erfarenhetmässigt.

Quote:

Jag tror nog ingen vill bli våldtagen men jag tror personligen alla måste genomlida vissa saker naturligtvis ska vi göra allt vi kan för att stoppa det.
vissa saker är nog en mening med som vi inte kan stoppa men våldtäcker och övrigt ska bekämpa.

men eftersom "underbarn" oftast födds av normalbegåvade föräldrar så har nog "valet" eller det tidigare utvalda något med någonting att göra iaf

Lightsaber wrote:

"Det innebär inte att man ska annamma en låt gå attityd, bara skita i allt eller bli en hänsynslös egoist. Då tror jag man gör både sig själv och andra en stor otjänst. Till syvende och sist handlar det väl om vilken typ av liv jag vill skapa för mig själv och min omgivning"

Precis så tror jag oxå det är

Citat:

maggot wrote:
Kan det då vara så att det man gör mot andra som är felaktigt får man tillbaka i sitt nästa liv.
så vem vet barn som svälter i afrika eller blir våldtagna kanske kan vara föredetta våldtäcksmän eller föredetta utsugare?
vad tror du om det?
----------------------------------------------------------------------------
EttHund skrev:

Ja det är en intressant tanke, jag har själv spånat om det.
En annan tanke jag gillar är att vi har ett medvetet val innan vi inkarnerar om vad vi vill uppleva i livet.
Tex om man var en våldtäcksman i förra livet kanske man vill uppleva att bli våldtagen i nästa för att förstå helhelten och därmed växa erfarenhetmässigt.
_______________________________________________________

Det så kallade karmahjulet är nog något som säkert har haft sin funktion i flera tusen år och som vi alla har upplevt liv after liv.
För mig personligen så känns det som om karmalagen nu sakta men säkert förlorar sitt grepp om oss, i och med att vi mer och mer kommer att vakna upp och ta ansvar i nuet, när vi förstår och känner att vi faktiskt är interrelaterade med allt och alla hur ska vi då kunna skada eller utnyttja någon? om vi förstår och känner att det är en del av oss vi skadar.
Karmalagen har väl funnits men vad har det hjälpt ? Människan som det ser ut har ju inte hajat ändå, hur många till liv ska det behövas egentligen?
Så jag ger hellre min tilltro och intention till ett nytt tankefält.
Där tycker jag att quantfysikens teorier ger mig det jag längtar efter. Där vi inte är offer för omständigheter utan är medskapare i det vi ser möter och upplever, där vi som observerare påverkar det som sker och därmed förstår hur viktigt det är att ta ansvar för det vi väljer att tänka och känna.

,