De flesta människor lever i föreställningen att vänsterpolitik och högerpolitik är motsatta ideologier. Så är inte fallet. Vänsterideologi är en fejkad högerideologi!

Det finns många tecken på att motsättningen dem emellan är ett avsiktligt och genialt konstruerat dubbelspel, spelat med avsikten att avleda missnöjet med kapitalismen och rikta aggressionen mot fel måltavla.

Så länge man skjuter mot kapitalismen, sitter kapitalisterna i orubbat bo och kan fortsätta sina ekonomiska manipulationer. Det är inte kapitalismen som är boven i dramat, utan det ekonomiska systemets felaktiga konstruktion, som gör det möjligt för kapitalisterna att agera på känt sätt.

Detta systemfel är gemensamt för alla ideologier från vänster till höger, och inget parti vill ändra på det. Systemfelet är bristen på ekonomisk värdebas med absolut korrektiv. När detta har påtalats för bankmänniskor, krematister av alla slag och politiker, så får man de underligaste reaktioner.

En del bleknar och avlägsnar sig, andra kan få pinsamma emotionella utbrott, en tredje kategori kommer med förtäckta hotelser och t.o.m. mordhot.

Det sista speciellt från vänstern, vilket överraskade mig mycket första gången det hände mig.
Vad är då värdebas och varför är den så viktig? Värdebaser är måttenheter som kilogram, meter, ampere, sekund m fl. Man måste ha en värdebas i olika system (oftast avses då teknisk-naturvetenskapliga system) för att kunna beräkna olika saker, planera och uppnå resultat som stämmer med verkligheten.

Man köper inte 60 sekunder potatis, 100 kg plank eller löper 50 kg på 20 ampere. Alla inser att detta skulle vara dårskap. Man måste ha rätt sort på värdebasen till olika ändamål. Men hur är det då med ekonomin?

Finns det någon värdebas för ekonomi överhuvudtaget? Eller rättsordningen? Eller politiken? Eller för människans existens och tillvaro? Nej det är varken känt eller efterfrågat. Man kan inte beräkna eller förutse något, om man saknar värdebas.


Människans förmåga till abstrakt tänkande har framkallat teknisk utveckling och medvetande om fixerade system (som regel naturlagar och naturkonstanter) och nödvändigheten av objektiva värdebaser i dessa.

Värdebaser är mänskliga uppfinningar till skillnad från naturkonstanter som är absolut objektiva och oföränderliga naturfenomen. Värdebasens likhet med naturkonstanten består i att man valt värden som har sin grund i naturförhållanden som inte ändrar sig.

Metern är en fyrtiomiljontedel av jordens omkrets. Kilogramvikten är en kubikdecimeter (1 liter) fylld med vatten av temperaturen +40 C. Temperaturskalan Celsius är grundad på vattnets fysiska egenskaper. Fryspunkten = 0° C. Och kokpunkten = 100° C. Vitsen med värdebaserna är att göra systemen beräkningsbara och beständiga över tiden.


Men i ekonomi, rättsordning och politik finns inga objektiva värdebaser. Detta är grundfelet i samhällsordningen och det är avsiktligt. Ty utan värdebaser finns det utrymme för subjektivistisk lagstiftning, oberättigat maktutövande och inte minst förtryck och slaveri. Detta är orsaken till kriser och kaos i dagens samhälle.


Subjektivistisk lagstiftning kallas också rättspositivism. Axel Hägerström, professor i praktisk filosofi, förnekade alla värden som hade med naturrätt att göra. Uppenbarligen ansåg han att människan inte tillhörde naturen.

Hans värdenihilism (värdeförnekelse) ledde till att den enda rätt som kunde finnas var den rätt som sittande regering bestämde. I ett land ansåg man att dödsstraff var rätt. I ett annat var dödsstraff inte accepterat. Båda kan ju inte vara rätt och följaktligen är rättspositivismen en falsk lära.

Lika säkert kan man påstå att den politik som utövas i rättspositivismens namn är en ogiltig politik. Till detta kommer att ekonomin saknar värdebas och icke kan förutsägas, planeras, beräknas etc. och därför är en falsk lära som tillämpas kriminellt med lagens sanktion.


Alla anser det självklart att man får dubbelt så mycket betalt för dubbelt så många arbetstimmar. I lönedelen finns alltså en värdebas, nämligen tidsfaktorn. Inom skatteutsugningen gäller ett annat regelverk. Där finns det ingen tidsfaktor och följaktligen har individen inte heller någon äganderätt till sitt eget arbetes resultat.

Skatt betalas på årslön utan hänsyn till hur länge individen fått arbeta för sin årslön. I juridisk mening äger staten hela resultatet av individens arbetsresultat.

Men staten är så "generös" att den låter individen behålla existensminimum och låter honom hålla pengarna i sina händer ett tag, innan mer än 90% skall betalas i synliga och dolda skatter, synliga och dolda avgifter, synliga och dolda räntor. Därigenom låter individen sig luras att han äger de pengar han förtjänat, men så är ju inte fallet. Han tvingas att avstå sitt arbetsresultat till en hel rad ovidkommande intressenter, som kräver hans pengar utan motsvarande arbetsinsats.


Skatternas antal har ett oändligt expansionsutrymme liksom avgifterna. Räntan ligger helt utanför individens påverkansområde. Facket skjuter sig ideligen i foten med sina gammalmodiga dogmer. Man angriper inte bristen på ekonomisk värdebas, utan förhandlar jämt om högre löner, som leder till rationaliseringar och arbetslöshet.

Robotarna tar över arbetsuppgifterna och kostar inga löner eller skatter, inga arbetsgivaravgifter eller egenavgifter, endast avdragsgilla utgifter för inköp och marginella driftskostnader, elektricitet, litet olja och skötare.

En robot motsvarar flera hundra personers manuella arbete, är aldrig sjuk, aldrig frånvarande och blir aldrig trött. Arbetar dygnet runt. Vinsten från roboten går till ägaren och till liten del till skötaren, som dock får skatta bort allt mer av sin inkomst för att finansiera de arbetslösa.

För att social oro, uppror och revolution inte skall inträffa, tvingas staten att uppta enorma lån för sociala transfereringar. De arbetslösa dör snart och utgifterna minskar, varefter vinsterna kommer att öka för storfinansen.

När i det närmaste alla personliga arbetsinsatser gjorts obehövliga, uppstår ett intressant läge. Vem skall köpa de vinstmaximerade prylar som ingen har råd med, eftersom ingen längre har arbetsinkomster? Vad gör vi då? Hur har man tänkt sig fortsättningen i världen, när alla värden ligger hos ett fåtal, och inget längre fungerar?


Människan är både en biologisk organism och en andlig varelse. För den biologiska delen krävs fysiska värdebaser. Men också för den andliga delen måste det finnas en minsta gemensam nämnare.

Vad denna är kan vi nog tvista om en hel del. Men att kärlek och samarbete innehar en ledande position kan man inte bortse ifrån. Vårt känsloliv, vårt behov av bekräftelse och erkännande från andra, vår sociala samverkan med andra individer är villkor för överlevnad och utveckling.

Om vi ser konstruktivitet som en nödvändighet för liv och fortlevnad, inser vi lätt att destruktivitet inte kan vara en överlevnadsfaktor. Allt som främjar livet, principen leva och låta leva, är rätta villkor för människan. Allt som går i motsatt riktning är fel. Här ser man tydligt kärleken som bakomliggande drivkraft.


Att människans destruktivitet fått en så stor omfattning i vår tid måste ha en orsak. Men människan har trots allt inte utrotat sig själv ännu, trots historiens många illdåd mot mänskligheten. Kärleken måste då vara en starkare livsfaktor än illviljan.

Men varför finns det onda överhuvudtaget? Förmodligen för att många aldrig fått den kärlek alla behöver för att bli konstruktiva. Hur vi än bearbetar detta problem, kommer vi fram till att det måste finnas ett grundfel som inte blivit tillrättalagt.

Att försöka utreda detta utan att rätta till det som bevisligen är fel, anser jag vara irrationellt. Låt oss därför ta itu med värdebasen för ekonomi och kanske upptäcka att inte heller den andliga sidan kan fungera tillfredsställande, om så påtagliga saker som felet i ekonomin inte rättas till.


Av erfarenhet vet de flesta att ekonomiska svårigheter leder till slitningar i det sociala samspelet. Man ger varandra skulden för något som alla är missnöjda med och oskyldiga till. Tyvärr kan kärleken inte lösa detta problem. Den är på något sätt ändå underordnad de fysiska villkoren.

Rättvisa ger utrymme för kärleken som berikar oss med de glädjeämnen som gör livet värt att leva, som i sin tur inspirerar oss till de innovationer som ger oss skapandets tillfredsställelse. Trots allt är människan människans villkor.

Människan har också förmåga att omskapa världen, så att den blir mänskligare för oss alla. Det är en fantastisk egenskap som hon ännu inte lärt sig fullt ut att bruka. Varför inte försöka utveckla en strategi för detta och överge höger-vänster-tänkandet?

Karl Gustafson

Denna är redan en klassiker! Mycket insiktsfull analys av den ohållbara situation som människan låter sig besittas med.

Ett djupare uppvaknande (uppstigandet ur det ekonomiska och politiska slaveriet) kan först ske när ett större antal grupper i samhället börjar att använda sin kreativa tankekraft. (målmedveten viljeansträngning) mot de destruktiva krafter som tagit ett allt större grepp över makten i hela världen. I denna i tanke ligger förståelsen för det som vi kallar för "de ondas problem". En ombildande process kan ske när en magnetisk kraft gör sin verkan ur de processer som de VAKNA sätter i bruk.'

Därför skall vi bryta oss fria ur slaveriets bojor genom att befria oss från illusionerna.

”Allmänheten har blivit förd bakom ljuset ifråga om ett fåtal människors materiella syften och själva existensen av de dolda härskare som sitter på maktens högsta tinnar och ser sig själva som denna planets herrar... Om de män som innehar ledande ställningar i världen inte vet vad livets mening är, då är de inte skickade att styra ett fredligt samhälle. Men om de vet? Då är det vi ser pågå i världen det avsiktliga försöket att undergräva livets viktigaste mål. Den frånvarande dimensionen i världspolitiken är den andliga dimensionen. Livets problem kan inte lösas med materiella medel. Den nutida civilisationen har förlorat livets mening ur sikte, Meningen med människans liv är att hon skall förstå de andliga värdena. Den verkliga kunskapen är att lära känna sig själv, veta vad man är, vad Gud är... När människorna inte styrs av Gud, styrs de av tyranner.

"Den materiella världen är liksom ett fängelse. Den andliga själen är fången i en materiell kropp, som är fången i en materiell värld. Vi hör inte hemma i denna materiella värld. Vi är andliga själar och hör hemma i den andliga världen... Vår nuvarande civilisation vill få oss att förnedra oss och bli allt mer intrasslade i materialismen, så att vägen till den andliga världen spärras. De demoniska vill göra denna planet till ett slutet system, där den inte kan fungera för det ändamål den var avsedd för. Den materiella världen skapades för att ge människan möjligheten att rena sig från sitt materiella medvetande. Ty livets mening är att återvända hem, återvända till Gud. De demoniska kan inte återvända hem, förrän de befriat sig från sin demoniska mentalitet, och därför vill de göra det omöjligt för alla andra att återvända hem. Detta är det yttersta målet med den psykologiska krigföringen. Att trassla in människan i materialism, så att hon inte kan återvändo hem till den Högsta Gudomen.”

- Steven Jacobson ur audiokassetten, Mind Control in America. (översättning av Lars Adelskogh).

Steven Jacobson har fått dessa erfarenheter och insikter efter att arbetat många år inom Hollywoods filmindustri. Där fick han bevittna hur man använda tekniker för att utöva sinneskontroll över populationen.

När människan vaknar upp mot ett högre medvetande tillstånd kommer hon inse värdet i den gamla Gnostiska hymnen:

Kasta av er sömnen, vakna,
skåda ljuset som nalkas!
Han har kommit till världen.
Alla mörkrets söner gömmer sig.
Ljuset har kommit, gryningen nalkas.
Res er, bröder, att lovprisa!
Vi skall få glömma mörka natten.

De sitter och trycker upp alla pengar de vill ha, privat ägd central bank. Det är väl klart som fan att köper alla politiker pajaser de kan hitta.