Missuppfattning att icke dödliga vapen inte skulle kunna skada människor

Syftet är att använda så litet våld som möjligt

Av Curt Larsson

Från början fanns det ingen speciellt human tanke bakom icke dödliga vapen. De skulle användas i kombination med mer traditionella dödlig a vapen. E tt oljud som drev ut soldater från en bunker och in i kulsprutans mördande eld. Eller en laserstråle som förblindade piloten just innan han skulle trycka på bombknappen.

Icke dödliga vapen är vapen som användas för ett visst syfte. Men de ska också minska risken för skador och död. Om syftet är att begränsa handlingsfriheten för en motståndare - en soldat, en knivdesperado, eller en demonstrant - så går det inte att garantera att vapnen är ofarliga. Det är en missuppfattning att de icke dödliga vapnen inte kan skada människor.

Icke dödliga vapen har fått dåligt rykte
Vad är ett icke dödligt vapen? Än finns bara officiellt en amerikansk och en tysk definition. Den amerikanska säger ungefär att detta är vapen som i första hand är utvecklade för att oskadliggöra människor och materiel samtidig t som man försöker minimera risken för permanenta skador, död eller miljöpåverkan.

Används den definitionen förstår v i att det är orimlig t att kalla trampminor för icke dödliga bara därför att de inte primärt är gjorda för att döda.

Icke dödliga vapen har i vissa sammanhang fått ett dåligt rykte. En anledning är förmodligen att en del idéer är skrämmande som att påverka människors sinnen genom att med hjälp av mikrovågor inplantera budskap direkt i hjärnan. Ett skräckscenario skulle vara att ett helt folk manipulerades t ex inför ett val. Anhängarna av tekniken p ekar istället på att det vore bra om en flygkapare tappade lusten eller en narkotikasmugglare gav upp utan blodspillan.

Det är inte svårt att hitta problem med icke dödliga vapen. Verkningarna är dåligt utredda. Vi vet för lite om dess hälsorisker osv. Men vi måste också fråga oss varför dessa vapen finns. Svaret är enkelt - att de fyller ett stort behov. Det finns massor av situationer som vanliga vapen inte klarar. Tänk er situationen med en man som kommer rusande med en yxa lyft till hugg. Ett effektivt sätt är naturligtvis ett dödande skott . Ett typiskt icke dödlig t alternativ kan vara ett nät som slungas ut och kastar mannen till marken. Ska vi då avstå från att använda nätet därför att vi inte kan garantera att den som fånga s i nätet slår huvudet i marken eller att yxmannen hugger sig själv i foten? Vi kan välja mellan den smala och krokiga väg för att få fram bra icke dödliga vapen. Eller så kan vi hålla oss på den breda enkla vägen och konstatera att icke dödliga vapen är farliga och att det bäst a sättet att stoppa en yxman är en pistolkula av betryggande kaliber.

Lasergud i himlen manar till fred
Ett sätt att sortera icke dödliga vapen är att titta på tekniken. De viktigaste är optik, radiofrekvensteknik, akustik och mekanik.

Optik. Här ingår laservapen. Den förblindande lasern är förbjuden där för att det enligt folkrätten inte är en förmildrande omständighet att göra sin motståndare blind istället för att ta hans liv. Däremot är det inte förbjudet att blända någon, dvs att för kort tid göra någon oförmögen att kunna se. En mer fantasifull och ofarligare variant på lasern är att använda den som en ritverktyg och i skyn avbilda någon för mottagaren respektingivande gud. Med kraftiga högtalare kan guden mana undersåtarna till bättring. Denna idé återkommer ofta i facklitteraturen. Kombinationen skarpt ljus och knall kan utnyttjas i speciella handgranater tex mot flygkapare. Ett starkt ljus som blinkar i vissa frekvenser ger obehag, den sk Bucha-effekten. Denna typ av vapen anses nog vara för farliga för att vara intressanta. Det blinkande ljuset kan innebära döden för en epileptiker.

Radiofrekvensteknik. Mikrovågsstrålning och dess värsta form högeffektsmikrovåg, HPM och elektromagnetisk puls, EMP är exempel. Radiofrekvenser används främst mot materiel, t ex för att stoppa fordon genom att störa eller förstöra elektronik. HPM och andra tekniker används också som konventionella vapen därför att samhället numer erbjuder lämpliga mål med mer mikroelektronik och centralisering.

Ljud. Det finns hörbart ljud, ultraljud, och infraljud. Det hörbara ljudet har använts som vapen ända sedan människan kom på att slå två föremål mot varandra. Idag har stridstrummorna ersatts av k raftiga högtalare, hög volym och rock. Det kan locka musikälskare, men anses även ha effekt mot ambassadockupanter och liknande. Den senaste idén är en speciell sammansättning av brusljud som påstås skapa ett obehagligt t ryck mot öronen. Minus för det hörbara ljudet är att det kan vara skadligt, är lätt att skydda sig mot och att ljudanläggningarna blir skrymmande.

Ultraljud är höga frekvenser, över 20000 Hz, som vi inte hör. Ultra ljud kan bokstavligen göra det hett om öronen på folk. Risken är att det blir brännskador. Till skillnad f rån vatten är luft och mänsklig hud dåliga ledare av ultraljudet. Huden absorberar ultraljudvågen och energin omvandlas till värme. Eftersom ultra ljudet snabbt dör ut i luft måste man gå nära sin motståndare. På en meter kanske det kittlar, på 0,9 meter bränns det och lite närmare blir det en brännskada. Infraljud är ljud under 20 Hz. Dessa lågfrekventa ljud har uppmärksammats som en arbetsmiljöfara därför att de ger obehagskänslor. Och det är den effekt som önskas av ett icke dödligt vapen. Det behövs relativt mycket energi för att åstadkomma infraljudet och med tillräcklig t hög energi blir det snabbt obehaglig t. Ett problem är att det inte går att sikt a med det lågfrekventa ljudet och det är ett krav på alla vapen att de inte får verka urskillningslöst.

Mekaniska tekniker. En uppmärksammad användning var när USA fällde knippen av kolfibertråd över irakiska ställverk under Gulfkriget. Kortslutningen slog ut ställverken. För säkerhets skull bombade amerikanerna anläggningarna till grus efteråt. Bland mekaniska vapen finns fångstnät, elchockpistoler, halkmedel, förblindande skum, klister, gummikulor och batonger. Gummikulor är som bekant inte ofarliga och man strävar efter större kulor, eller till och med kulpåsar, för att minska risken för ögonskador. Skum, klister och andra medel är inte heller ofarliga. Klistret t ex kan kväva en person. Klistret är dessutom cancerogent. Motmedel mot klister sägs vara e tt tjockt lager sololja.

Tårgas förbjudet militärt vapen
Bland övriga tekniker kan nämnas B- och C-vapen. Här är dock mycket begrän sningarna i form av konventioner så stora att termen icke dödliga BC-vapen knappast finns. Man är rädd för att experimentera med bakterier så den bensinätande bakterien som förvandlar bensin till gelé blir nog ingen succé. Vad gäller C går det en oklar gräns mellan naturprodukter och kemiska produkter. En del anser att pepparspray är en naturprodukt och bör tillåtas, medan andra menar att den till sin verkan liknar tårgas som ju är förbjuden för militärt bruk, men inte civilt . Illalukt ande medel har också diskuterats, men stinkbomben som ett icke dödlig t vapen tycks inte ha fått så stort stöd. Det går ju att hålla för näsan.

Tre typfall vid internationella insatser
FOAs forskning om icke dödliga vapen började för flera år se dan och inriktades på behov inom internationella insatser. Generaler och enskilda soldater med erfarenhet av FN-tjänst intervjuades och det visade sig att det fanns ett stort behov av vapen av olika slag som inte finns. Ett liknande problem har även polisen som har alldeles för få verktyg att välja b land. Tre typsituationer kunder urskiljas:

1 Att passera en vägspärr. Spärren är förstärkt med stridsvagnar. En FN-konvoj släpps inte i genom. Spärren inte får enligt överenskommelse mellan FN och de stridande parterna inte finnas där, men den lokale befälhavaren och stridsvagnarna väger tyngst. Såvida man inte kan tysta stridsvagnarna utan att förstöra dem och skada människor. En lösning kan vara att förblinda stridsvagnen genom att skjuta en klistergranat som drar ner gardinen för siktprismorna i vagnen. En aerosolgranat laddad med kimrök exploderar på lagom avstånd och slungar ut kimrök blandad med klister. Idéen kan vidareutvecklas till att även slå ut en stridsvagns aktiv a pansar genom att kortsluta systemets sensorer.

2 Att skingra en folkmassa. En FN-konvoj på väg med mat till en by stoppas på vägen av människor som tycker att by n inte ska ha någon hjälp. FN-trupp kan inte bruka våld mot barn och gamla och en folkmassa flyttar man inte på för hand. Infraljud som skapar obehag kan vara en utväg. För att ingen ska skadas måste effekten vara låg och därmed tar det några minuter innan en obehagskänsla jämförbar med sjösjuka infinner sig. Dessutom måste vapnet användas tillsammans med ett markörljud. Problemet är hur man ska sikta med vapnet. FOA har tagit patent på en metod - inte ett vapen - för att generera infraljud. Den fungerar som en minitornado och k allas vortexring. Vortex är en virvel och vortex är ett sätt att transportera energi förpackad i en virvelring , som en rökring. När ringen träffar något frigörs energi. För att skapa energin som ska föras över till virvelringen kan en förbränningsprocess användas. Om ringarna skapas i en takt av tio gånger i sekunden har man skapat ett infraljud på 10 Hz med högt energiinnehåll. Om idén håller kan nästa steg vara att utveckla ett vapen som i sin tur ska granskas om det är folkrättsligt tillåtet eller ej.

3 Att bevaka vägspärr. Hur stoppar man en tung lastbil eller ett pansarfordon vid en vägspärr utan att tillgripa militärt våld? Detta är ett stort problem för internationella styrkor. En vägbom förslår inte lång t för att skilja två stridande parter åt. Lösningen kan vara att angripa elektroniken i fordonets motor. Alla moderna fordon har motorelektronik som ofta är oskyddad. FOA har visat att det räcker med en vanlig spaningsradar för att blockera elektroniken, utan att den skadas direkt. Två villkor måste dock uppfyllas. D et ska vara rätt frekvens. En lämplig sådan är det sk L-bandet. Det är en låg radarfrekvens som används bla av mikrovågsugnar. Det andra villkoret är att pulserna skickas ut i rätt takt, pulsrepetionsfrekvensen, PRF. Vid ett FOA-försök användes 200 pulser i sekunden. På en fyrcylindrig modern motor motsvarar det ett varvtal på 6000 varv i minuten. Ett sådant varvtal innebär att motorn rusar fast bilen står stilla. Och det tillåter inte elektroniken som slår av allting. Efter en stund går det att starta igen. Den tidsfristen ska användas till förhandlingar för det är tid man behöver vid vägspärren. Det är viktigt att betona att man inte eftersträvar permanent a skador på elektroniken. För att åstadkomma dessa krävs högre effekter liknande HPM.

Amerikansk satsning
Intresset för icke dödliga vapen ökar nu, främst i västvärlden. Framför allt ser man en användning i internationella operationer. USA leder utvecklingen och har nu samlat cirka 4000 olika studier, som varit utspridda i försvarsorganisationen, under ett direktorat som leds av marinkåren. Satsningen inriktas på att studera ett visst antal tekniker. Den viktigaste forskningen gör s vid arméns forskningslaboratorium där man i första hand titt ar på metoder för att stoppa fordon samt akustikvapen och då främst vortexsystem. I USA finns också en rad företag som kastat sig in i detta området. Icke dödliga vapen har kommit att bli business.

I Europa sker den största satsning en inom Natos ram. Länder som Tyskland, Holland, Storbritannien, Danmark och Sverige tillhör de ledande. FOA har ett projekt som spänner över nästan hela organisationen och har bla som mål att kunna förse försvarsmakten med kunskaper för en kommande försvarsmaktsstudie om icke dödliga vapen 1999.

Från FOA-tidningen nr 2-1998 - www.foi.se/framsyn


http://www.foi.se/FOI/templates/Page____793.aspx