Sveriges kommuner berörs i hög grad av EU:s regelverk och politik, visar en ny rapport från Sveriges Kommuner och landsting [SKL].

60 procent av frågorna på en vanlig svensk kommunfullmäktige påverkas direkt eller indirekt av EU. För landstingsfullmäktige är motsvarande siffra 50 procent.

Inflytandet från EU gäller till exempel regler för upphandling av vårdtjänster, statsstöd vid försäljning av mark och byggnader samt djurskyddsinspektioner. Även EU:s olika stödprogram är viktiga för landets kommuner.

Undersökningen från SKL avslöjar vad många av oss misstänkt. Medlemskapet i EU påverkar våra demokratiska församlingar mer än vad vi EU-motståndare ens befarade inför folkomröstningen 1994.

Någon motsvarande undersökning på riksdagsnivå finns inte. Men tre danska forskare, som alla är EU-anhängare, uttalade sig för några år sedan i Jyllandsposten om EU-rättens inflytande på nationalstatens bekostnad. De bekräftar att omkring 80 procent av det danska folketingets beslut baseras på olika EU-direktiv.

Lissabonfördraget, EU:s nya grundlag som trädde i kraft 1 december förra året, medför att än mer makt flyttas från riksdag, landsting och kommuner till EU:s överstatliga institutioner.
Lissabonfördraget innebär både en utvidgning av EU:s makt att stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta lagar. Mera makt åt Bryssel; det är den nya EU-grundlagen i ett nötskal.

En sådan maktförskjutning innebär en allvarlig inskränkning av öppningsorden i vår grundlag. Där står att ”All offentlig makt utgår från folket”. Med Lissabonfördraget blir detta än mer bara tomma ord.


Artikel skriven av Eva-Britt Svensson

Folkrörelsen nej till EU