I en rapport som utvärderar 15 års medlemskap i EU konstaterar Studieförbundet Näringsliv och Samhälle [SNS] att den svenska grundlagen, regeringsformen, är missvisande när det gäller relationen till EU.

Enligt regeringsformens EU-paragraf [RF 10:5] kan riksdagen överlåta beslutanderätt till EU under förutsättning att det "inte rör principerna om statsskicket". Hur dessa ord rätt ska uttolkas ges det inget besked om. Samtidigt står det i regeringsformen att "All offentlig makt i Sverige utgår från folket" och att "Riksdagen är folkets främsta företrädare".

Men enligt SNS-rapporten [Europiseringen av Sverige, SNS Demokratiråd, SNS Förlag, 2010] påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen: "EU:s konstitutionella utveckling har inneburit att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blivit alltmer missvisande. Grundlagen har gett en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statsskicket än vad som i själva verket är fallet." Enligt SNS-rapporten innebär EU-paragrafen i praktiken "en möjlighet att göra osynliga ändringar av grundlagen".

Sedan Sverige blev medlem i EU 1 januari 1995 har EU:s fördrag [grundlagar] reviderats vid tre tillfällen [Amsterdamfördraget 1999, Nicefördraget 2003 och Lissabonfördraget 2009]. Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten.

Överlåtandet av beslutsrätt till EU inom ett stort antal politikområden, som skett i och med och sedan Sveriges EU-inträde, innebär enligt SNS Demokratiråd, att tillämpningsområdet för den svenska grundlagen successivt förminskats.

"Det svenska statsskicket har påverkats av EU-medlemskapet, men grundlagen återspeglar i sin nuvarande form inte de nya förhållandena för den offentliga maktens utövande", konstaterar SNS Demokratiråd.

Enligt EU:s fördrag, som står över svensk grundlag, ska andra institutioner utöva beslutanderätt än de som anges i regeringsformen. Det handlar framför allt om EU:s ministerråd, EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU-domstolen. Enligt EU:s regler får dessa överstatliga EU-institutioner den uppgift att besluta om lagstiftning som enligt den svenska grundlagens regler tillkommer riksdagen.

En ändring av regeringsformen beslutades av en enhällig riksdag i början av juni. I kapitlet om statsskickets grunder görs följande tillägg: "Sverige är medlem i Europeiska unionen."

Med denna nya paragraf blir Sveriges EU-medlemskap grundlagsskyddat. Konsekvensen blir att medlemskapet i EU cementeras och att det blir svårare för Sverige att lämna EU.

Den 24 november ska riksdagen fatta det andra och avgörande beslutet för att ändringarna i regeringsformen som ska träda i kraft den 1 januari 2011. Vi vill uppmana alla EU-kritiker och EU-motståndare i riksdagen att rösta nej till att grundlagsfästa medlemskapet i EU.

I övrigt har grundlagsändringen i praktiken ingen betydelse vad gäller Sveriges förhållande till EU. Enligt SNS Demokratiråd är förändringen av regeringsformen otillräcklig för att korrekt återspegla den marginalisering av riksdagen och uttunning av folkstyret som medlemskapet i EU innebär i praktiken.

I dag är minst 80 procent av de beslut som fattas i riksdagen redan beslutade i Bryssel. Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december förra året, medför att än mer makt flyttas från riksdag, landsting och kommuner till EU:s överstatliga institutioner. Den nya EU-grundlagen innebär både en utvidgning av EU:s makt att stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta lagar.

En sådan maktförskjutning innebär en allvarlig inskränkning av öppningsorden i regeringsformen. Där stadgas som sagt att "All offentlig makt utgår från folket" och att "Riksdagen är folkets främsta företrädare". Med Lissabonfördraget blir detta än mer bara tomma ord. En stor del av makten i Sverige kommer att utgå från Bryssel och kunna genomdrivas oavsett vad de folkvalda i riksdagen tycker. Efter Lissabonfördraget styrs Sverige från Bryssel snarare än Stockholm.

Men de EU-positiva partieliterna agerar som om EU-medlemskapet är en marginell förändring. SNS Demokratiråd beskriver förhållandet som "dagens konstitutionella mörkläggning".

Kontentan är att det svenska medlemskapet i EU har varit, är och förblir oförenligt med den svenska grundlagen. Försvara demokratin. Sverige ut ur EU!


Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Folkrörelsen Nej till EU
Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker (v)
Ingela Mårtensson, tidigare riksdagsledamot (fp)
Gösta Torstensson, redaktör för Kritiska EU-fakta

Originalartikel