Enkelriktat flödesschema:
Nyhetsbyråer/industri/stat –> svenska stormedia/public service –> landsortspress och lokal-TV –> svenskarna

Filter 1: Nyhetsbyråerna är det första filtret gentemot stormedia. De skriver pressreleaser i färdiga ”artikelformat” som omedelbart kan återpubliceras. Texterna kommer ofta från företagsvärlden. Vissa tidningar väljer förvisso att göra sk re-writes, men budskapen behålls intakta. I Sverige väljer gammelmedia med förkärlek färdiga texter från nyhetsbyråer istället för att göra egen research. De säger att de inte har tiden att göra research längre. Ett fåtal redaktörer har översyn på vad som [får] publiceras.

Filter 2: Redaktörerna styrs från lednings- och ägargrupperna och det sköts helt muntligt. Inget skrivs ner. Dessa muntliga policys reglerar vilka nyheter som är rätt och vilka nyheter som ”vi inte skriver om eller sänder”. De skriftliga policys som publiceras utåt är dock alltid välformulerade och ska ge bilden av god journalistisk praxis. Ett väsentligt styrmedel är storannonseringen. Börjar en tidning eller ett TV-program divergera stryper storannonsörerna dvs industrierna annonsköpen.

De olika mediedrakarna må uttrycka olika politiska åsikter för demokratins skull, men de medlöper i all väsentlighet samma industriella, ekonomiska och statsideologiska intressen. Allt oftare vill staten samma sak som industrin i sina budskap till folket.

Styrelserna bakom redaktionerna är besatta av folk från industri och samhällsinstitutioner. Få personer i styrelserna är kulturmänniskor. Det går att få fram genom enkel research och det finns skäl att återkomma till de i separata artiklar.

Filter 3: Enbart journalister med ”rätt” åsikter och ”track record” rekryteras. På det viset blir hela besättningen på en redaktion likriktad. Publiceringar och TV-sändningar blir därmed endogent självstyrande. Det behöver ringa yttre krafter och ingen diktatorisk redaktör, men de journalister som avviker får gå. Regleringen av ”fel folk” sker i samband med besparingar. I februari 2010 meddelade tex DN att c:a 100-120 DN-journalister fick sparken. Är det svårt gentemot facket att göra sig av med en viss person läggs tjänsten för denne helt enkelt ner. I andra fall uppmanas obekväma journalister att självmant sluta istället för att få sparken.

Filter 4: Rätt ledarskribenter tex en vetenskapschef eller politisk redaktör handplockas och inympas ute på tidnings- och TV-redaktionerna. Inget är en tillfällighet. Alla har sedan länge rätt ”track record”. Dessa personer premieras ibland med fina utmärkelser från etablissemanget som ”show-reels” gentemot allmänheten.

Filter 5: Landsortspressen kopierar stormedier som DN, GP och SvD. Det är en filtrering i sig.

Filter 6: Det sista filtret som rensar bort fel föreställningar och åsikter hos folket är folket självt. I trendkänsliga Sverige sker det automatiskt. En grundläggande existentiell ångest är rädslan för utanförskap och det medför en stor benägenhet till likformighet. Alla vill passa in och vara en del av samhället. Passa in eller passa dig.

Läs hela artikeln på newsvoice.se

Text: Torbjörn Sassersson