Linda Karlström på vaccin.me skriver att Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket tituleras vaccinexpert. Ändå tycks Bergquist veta ytterst lite om den verklighet vi lever i vad gäller Gardasil och hpv. I Sveriges radio P4 påstås att det Gardasil-infoblad som Vaken.se tagit fram enbart innehåller påståenden som är tagna ur luften.

Text: Linda Karlström



Uppenbart är att Bergquist inte har läst infobladet ordentligt och granskat källorna. Infobladet innehåller enbart fakta som är vetenskapligt säkerställda. Det är förvånansvärt att någon går ut i radio och på detta sätt far fram med grova osanningar utan att kontrollera materialet som kritiseras.

Bergquist framhåller att Gardasil är ett färdigtestat vaccin. Det må vara färdigtestat om man följer Läkemedelsverkets karta – väljer man istället att lita på verkligheten är sanningen en helt annan.

Ingen vet nämligen om vaccinet skyddar mot livmoderhalscancer, eftersom inga långtidsstudier är gjorda. Vaccinets effekt ser vi först om några decennier, då de unga flickor som idag vaccineras uppnått den ålder då livmoderhalscancer är som vanligast. Då räcker det inte med att luta sig tillbaka på det faktum att ”vaccinet använts under flera år efter godkännandet”.

Vaccintillverkaren hävdar en effektivitet på 98-100 procent. Detta gäller dock enbart stammarna i vaccinet vilka är fyra till antalet. I verkligheten finns det över 100 olika stammar av hpv. Faktum är, att hundratals kvinnor som fick Gardasil under de kliniska prövningarna drabbades av hpv-infektion. (1)

107 dödsfall har rapporterats

Bergquist hävdar vidare att de rapporterade dödsfallen inte har något samband med vaccinet. Hur kan Bergquist veta detta? Har Bergquist undersökt alla rapporterade dödsfall? Fram till 11 april 2012 finns 107 dödsfall rapporterade i VAERS, det amerikanska rapporteringssystemet för vaccinbiverkningar. Cirka 70 procent av dessa dödsfall har inträffat hos personer i åldern 12-44 år. Det handlar om personer som varit friska innan Gardasil-vaccinationen. Jag emotser Bergquists förklaring på varför dessa unga människor dött helt plötsligt efter vaccinationen. En ledtråd kan vara att Gardasil bland annat innehåller polysorbat 80, som enligt en studie från 2005 kan orsaka anafylaktiska reaktioner med dödlig utgång. Anafylaktiska reaktioner karakteriseras av snabba blodtrycksfall, andningssvårigheter och nässelfeber. Polysorbat 80 har för övrigt visat sig orsaka infertilitet hos råttor.

Allvarliga sjukdomar har också följt i vaccinationens fotspår. Det är ingenting som är taget ur luften. Hittills finns drygt tretusen allvarliga biverkningar rapporterade i VAERS. Jag vill också samtidigt påminna om att avsaknad på bevis vad gäller samband mellan vaccination och insjuknande inte är det samma som bevis på avsaknad av samband mellan vaccination och insjuknande. Det finns något som heter försiktighetsprincipen och det enda rätta vore att dra in vaccinet från marknaden tills alla samband är ordentligt utredda. Det är nämligen inte normalt att tonårsflickor dör.

Det paradoxala är, att om ett virus eller en bakterie kräver människoliv så slår man genast på stora trumman och ropar fara. Alla måste vaccineras! När sedan vaccinet kräver människoliv är jargongen en helt annan. Då spelar det liksom inte så stor roll – ”lite spill får man räkna med”. Varför är de som dör efter vaccination inte intressanta? Är inte deras liv lika mycket värda? Jag minns när svininfluensan tog livet av en åttaårig flicka här i Finland. Efter detta blev det rusning till hälsovårdscentralerna, folk bokstavligen sprang iväg för att vaccinera sina barn. Alla pratade om det tragiska dödsfallet, all media spottade ut feta rubriker. Var är alla dylika rubriker om människor som dör efter vaccination? Då är det tyst.
Gardasil har inte förhindrat ett enda cancerfall

Bergquist fruktar att infobladet kan leda till att färre tar vaccinet och därmed inte har något skydd mot hpv-orsakad livmoderhalscancer. Om man redan bär på hpv eller har antikroppar mot hpv så har vaccinet dock visat sig öka risken för cancer med 44,6 procent! En finsk studie visar att endast 2,6 procent av den undersökta populationen var helt fria från hpv. Vad en massvaccinering då kan leda till torde de flesta kunna räkna ut själva.

Det är viktigt att inse att inga verkliga fall av livmoderhalscancer förhindrades hos någon av försökspersonerna i de kliniska studierna av hpv-vaccinet. FDA medger att ”studieperioden inte var tillräckligt lång för att livmoderhalscancer skulle kunna utvecklas”. Forskare antar istället att vissa surrogatmarkörer eller precancerösa förändringar (som oftast försvinner av sig själva) föregår livmoderhalscancer. Man jämförde helt enkelt dessa markörers antal hos kvinnor som fick vaccinet med antalet markörer hos kvinnor som fick placebo. Ingen fick alltså i själva verket livmoderhalscancer – varken i vaccingruppen eller i placebogruppen – och det finns hittills inga faktiska bevis på att ett enda fall av cancer har, eller kommer att, förhindras av detta vaccin. (1)

Text: Linda Karlström

[Orginalartikel]