Ungefär lika många har drabbats av narkolepsi i Sverige som drabbades av neurosedynskador på 60-talet. Båda dessa grupper lever med grava handikapp och båda skandalerna har initialt förnekats av myndigheter.

I oktober 2004, över 40 år efter att neurosedynskandalen blev känd, kröp svenska staten till korset och erkände sitt misstag. Alla neurosedynskadade (102-170 stycken beroende på källa) får 500 000 kronor var i ersättning. Med samma beteende och med samma tröghet från de ansvariga myndigheternas sida kan vi förvänta oss att de 82 personer som fått narkolepsi på grund av svininfluensavaccinet erkänns och får ersättning år 2050.

Neurosedyn och narkolepsi - en jämförelse

Neurosedyn var ett läkemedel som såldes i västvärlden under 1950- och 1960-talet. Medlet beskrevs som lugnande och det skrevs ut som insomningsmedel bland annat till gravida kvinnor. Åren efter föddes 5 000-7 000 barn med svåra missbildningar, varav 170 var svenska. Barnen hade korta sälliknande armar och ben. Hos vissa satt fingrar och tår direkt på bålen. Det förekom även svåra skador på ögon och andra vitala organ.

Narkolepsi är en svår neurologisk sjukdom som orsakas av en störning i de delar av hjärnan som reglerar sömn och vakenhet. Ungefär 4 200 personer i Sverige har störningen. Av dessa får inte alla behandling, vilket kan bero på att diagnosen inte har fastställts. Den neurologiska sjukdomen medför stora svårigheter vid skolgång, arbete och i sociala relationer. Man kan säga att narkolepsi i praktiken innebär att en person när som helst under dagen kan förlora medvetandet och falla ihop, samt under natten inte får fullgod sömn på grund av störningar.

Vid narkolepsi har REM-sömn frikopplats från sömnen och gör intrång i vaket tillstånd, skriver sajten narkolepsi.nu. Plötsliga sömnattacker och förlust av muskelkontroll (kataplexi), som normalt endast inträffar under REM-sömnen, inträffar även under vakenhet hos personer med narkolepsi.

Om de neurosedynskadade jämförs med de narkolepsidrabbade blir det klart att båda grupperna lider av samma grad av invaliditet. För båda grupperna är det svårt eller omöjligt att köra bil. På grund av sjukdomarnas natur är det svårare att få en anställning och vissa yrken är helt omöjliga att få.

Svenska Dagbladet skriver i oktober 2004 att kampen mot neurosedyn fortsätter i tredje världen där läkemedelsbolagen fortfarande säljer preparat med samma beståndsdelar som neurosedyn. På samma sätt kan vi idag se en kamp mot läkemedelsbolagen och en övertro på vaccin.

Tack vare internet är denna informationskampanj - baserad på gräsrotsnivå - betydligt snabbare och den förvarnade allmänheten långt innan massvaccinationerna kom till stånd. Det hindrade dock inte 6 miljoner svenskar från att massvaccinera sig mot svininfluensa och Sverige tycks därmed vara det land i världen som har störst övertro på myndigheterna.

Nu när Läkemedelsverket erkänt sitt misstag med massvaccinationens misslyckande är ansvarsfrågan ej klarlagd vilket framgick vid Läkemedelsverkets presskonferens den 29 mars 2011.

I klarspråk betyder det att Läkemedelsverket och de ansvariga politikerna som pressade på massvaccinationshysterin och som skapade onödig impulsiv oro i hela landet nu inte alls vill ta ansvar. Argumenten som användes för att förmå svenska folket att massvaccinera sig var ironiskt nog att "folk måste ta ansvar" för om man inte vaccinerade sig kunde man ju bli en "smittspridare".

Nu visade sig svininfluensan vara lika mild som vilken höstsnuva som helst och svininfluensavaccinet orsakade hjärnskador lika handikappande som neurosedynskador. De drabbade kan se fram emot en livslång kamp för ersättning med ett svalt stöd från de ansvariga beslutsfattarna.

En annan fråga är obesvarad. Ungefär 4 200 personer i Sverige har narkolepsi. Hur många av dessa är skadade av vaccin?

Artikel skriven av Torbjörn Sassersson

Originalartikel