Jag MIKAEL WIEHE vill börja med att tacka Aron Modig KDU:s förbundsordförande för hans uppskattande ord om mitt konstnärskap. Det värmer att få positiva omdömen på Svenska Dagbladets debattsajt (Brännpunkt 10/12). http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ ... ktaturkramare_6697159.svd

Ett par av påståendena om mina politiska uppfattningar är jag också glad att få möjlighet att kommentera.

När Aron Modig citerar ur min sång ”Har banken ta’tt din villa” och kallar den för hatpropaganda, så tycker jag att det är att devalvera ett ord som brukar användas om högerextremisters angrepp på judar, men att han trots allt har förstått innebörden i sången. Den är verkligen ett försök från min sida att ge en bild av den misstro och den vrede som jag uppfattar finns mot kapitalismen i allmänhet och den nyliberala ideologin och dess förespråkare i synnerhet.

En vrede som nu växer när kapitalismens misslyckanden hotar miljarder människor i världen med arbetslöshet, fattigdom, undernäring, sjukdomar och för tidig död. Jag ser denna vrede manifestera sig på gatorna inte bara i Tunis, Kairo, Sana och Manama, där folken reser sig mot de despoter som varit den västerländska kapitalismens lydiga redskap, utan också i Tel Aviv, Aten, London, Madrid, Lissabon och Paris, där framtiden för miljontals människor står på spel. Till och med i Imperiets centrum samlas folk i bland annat Oakland, Washington och New York för att protestera mot den nyliberala utplundringen.

Att påpeka detta är – som jag tycker mig ha sagt till leda – inte ett utslag av hat mot eller förakt för USA. (Hur skulle man för övrigt, som vulgärhögern påstår, överhuvudtaget kunna hata ett helt land eller ett folk?) Däremot är det förvisso ett utslag av misstro mot en utrikespolitik som till varje mänskligt, socialt och ekologiskt pris strävar efter att maximera vinsterna för aktieägarna i de stora amerikanska multinationella företagen.

Också när det gäller min inställning till Kuba är jag glad att få möjlighet att nyansera.

Jag anser inte att Kuba är en demokrati i västeuropeisk parlamentarisk mening. Men jag anser inte heller att Kuba är en diktatur jämförbar med Stalins Sovjetunionen, Mao Tse Tungs Kina, Karimovs Uzbekistan eller generalernas Burma. Jag tror att man snarare skulle kunna dra paralleller till en sorts upplyst envälde som till exempel i Sverige under Karl XI eller i Preussen under Fredrik den Store, uppblandat med försök till folkligt inflytande genom olika massorganisationer.

Jag är motståndare till caudillo-traditionen i Latinamerika, det vill säga de starka härskare som klamrar sig fast vid makten årtionde efter årtionde.

Med detta sagt vill jag också påpeka att Kuba, med alla sina brister har lyckats uppnå häpnadsväckande framgångar på vissa områden: den högsta medellivslängden i både Nord- och Sydamerika, den bästa läkarvården för sitt lands befolkning på kontinenten – som man också frikostigt delar med sig av till andra fattiga länder, ett högt utvecklat utbildningssystem – öppet också för utländska studenter, bostäder till alla, utrotad analfabetism och ett miljöarbetet som prisas av FN. Plus en livaktig kultur av alla slag.

Och detta trots den snart femtio år långa USA-ledda ekonomiska blockad som varje år fördöms av FN:s generalförsamling (och som varje år kan förlängas genom USA:s vetorätt i säkerhetsrådet).

Detta måste man se för att förstå den oerhörda lockelse som Kuba utgör för hundratals miljoner människor i Latinamerika och övriga delar av världen. För dem blir denna – relativa – välfärd som finns på Kuba en ouppnåelig dröm jämfört med deras egen tillvaro.

Mot detta står den av USA förespråkade ”demokratiseringen” av Kuba.

Människor har sett vad det har inneburit i Afghanistan. Människor har också sett vad det har inneburit i Irak. Människor i Latinamerika vet vad USA-stödd ”demokrati” betydde i Chile under Pinochet, Argentina under Videla, Haiti under Papa Doc, Dominikanska Republiken under Trujillo, Paraguay under Stroessner, Nicaragua under Somosadynastin, i Brasilien, Peru, Guatemala, Uruguay, El Salvador, med flera länder: hundratusentals mördade, miljoner torterade och ytterligare miljoner drivna i landsflykt. För att inte nämna dem som av den förda ekonomiska politiken förvisats till slum, fattigdom, sjukdomar och underutbildning.

Vi befinner oss i Sverige, och dessbättre inte i den starkt känslomässigt laddade situation som man gör i Latinamerika och Miami när det gäller Kuba. Vi borde alltså kunna diskutera frågan på ett någorlunda odramatiskt sätt. Och hade frågan verkligen bara gällt Kuba tror jag också att detta hade varit möjligt. Men som jag ser det gäller frågan egentligen något helt annat och mycket större. Nämligen motsättningen mellan de stora – oftast USA-ägda – multinationella bolagens krav på vinstmaximering för sina aktieägare och enskilda människors och nationers rätt till frihet, rättssäkerhet och välfärd.

Striden gäller i grunden frågan om den nyliberala världsordningens legitimitet! Inte minst märks detta i det nya Latinamerika som nu håller på att växa fram, där folkliga rörelser i land efter land har röstat fram olika former av progressiva regeringar som trots stora inbördes skillnader alla förenas i en stark önskan om ett minskat beroende av den mäktige grannen i norr.

Och det är här Kuba – eller kanske framför allt det som Kuba representerar och anses stå för – för dessa länder blir ett löfte och en inspirationskälla. För de transnationella företagen – och deras av dem tillsatta presidenter i USA – blir Kuba istället ett hot som måste oskadliggöras med alla tillgängliga medel inklusive handelsblockad, invasionsförsök, kemisk och biologisk krigföring samt mord.

Men jag ser ett samband mellan försvaret av Kubas rätt till självbestämmande och försvaret av de folkliga landvinningar som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen frikyrkorna med flera uppnått i Sverige. I båda fallen är motståndarna de anhängare till den liberala ideologi som ser möjligheten till personlig ekonomisk vinning som enda mått på ett lands framgångar. Och i båda fallen döljer de sin verkliga agenda bakom paroller om ”frihet” och ”demokrati”.

Jag anser att ett omedelbart och villkorslöst avbrytande av den olagliga blockaden mot Kuba är den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa förbättringar för kubaner på båda sidor om Floridasundet och att Kubas framtid ska bestämmas på Kuba och inte i vare sig Miami eller Washington.

MIKAEL WIEHE

artist


Huvudkälla: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ ... smen_6703339.svd#after-ad

Tänk att inte Aron Modig förstår att Internationella Banker krossar människors liv: Vart är Empatin? Titta här Aron Modig på Youtube hur amerikas folk bor i Husbilar om dom har tur, eller husvangnar till tält:

Leta på Youtube tent citys:

Tent cities spring up in LA

http://www.youtube.com/watch?v=CnnOOo6tRs8

Southern California Shanty Town / Tent City

http://www.youtube.com/watch?v=jmeHiFZUWtE

Tent cities rise across the country

http://www.msnbc.msn.com/id/26776283/ ... oss-country/#.TuZk7Vb3aHM

In Sacramento, Tent-City Dwellers Want To Stay

http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=102448047


Fidel Castro är avslöjad som en gammal trogen samarbetspartner för eliten i Committee of 300, och till och med talat på CFR:s möten i New York! Den 20 sep, 2006 bjuder CFR även in USA:s så kallade värsta fiende Irans President Mahmoud Ahmadinejad talar vid CFR. Mina vänner allt är bara ett spel, det handlar inte om Högern eller Vänster som tyvärr MIKAEL WIEHE pratar om, det handlar bara om de som har något av värde och dom som inte har något av värde!

----------------------------------------------------------

Citat: Richard Haass president vid the CFR, Council on Foreign Relations. "Det är dags att vi ser Diplomati och Dialog för vad det verkligen är, Diplomati är inte en moralisk handling, utan ett redskap för att främja Amerikanska intressen..."

(Läs = Englands intressen att skapa en ONE WORLD.)

CFR skapades av Världsbyggarna vid fredskonferensen i Paris 5 juni 1919 på Hotel Majestic, när Eliten ansåg att Round Table Group i London behövde föröka sina tentakler, och för att få kontroll på USA:s utrikes och inrikes politik skapades sedan CFR, och the Royal Institute of International Affairs, RIIA i London, och sedan i allt fler länder tar de kontroll över.

Fidel Castro Makes Forbes Rich List, god för $900 million dollar det du!
http://archive.newsmax.com/archives/ic/2006/5/5/155118.shtml

Fidel Castro’s true wealth
http://www.brookesnews.com/062205fontova.html

Intressant då att Castro uppskattar Daniel Estulins bilderbergbok... I vilket avseende som helst, om han är en femtekolonnare i gänget eller ej så är han en förbannad mördare!

Mikael Wiehe denna vänsterextrema artist som ska bli ännu mera folkkär med hjälp av Bonnierkoncernens tv-program "Så mycket bättre"

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/kuba-ar-mera-lofte-an-hot

Kapitalismen är inte ett system alls (vilket är anledningen till att de flesta av dess anhängare föredrar termen "fri marknadsekonomi"): det är bara människans villkor i ekonomisk form. Som sådan innehåller den alla de vanliga lasterna - girighet, själviskhet etc. Men den förkroppsligar också några av människans finaste drag: kreativitet, mod, intellektuell uppfinningsrikedom och anpassningsförmåga. Det var just behovet av att undertrycka dessa ovärderliga egenskaper - som utan tvekan är de största kännetecknanden för självständigheten av människans själ- som gjorde kommunismen ohållbar.

Att t.ex sälja något man själv har skapat och äger, det är kapitalism. Om vi hade haft en fri marknadsekonomi, med konkurrerande valutor, då hade vi haft kapitalism, men kapitalism är bara människans villkor i ekonomisk form som jag precis förklara, och det är det som är lösningen. Antingen vill man att regeringen och korporationer ska syra ekonomin, eller så vill man ha en fri marknad, alltså kapitalism.

Kapitalismen strävar inte efter ekonomisk jämlikhet eftersom jämlikhet inte förekommer där människor är fria och kan välja sina egna vägar. De som har de bättre har fler möjligheter (inte mer frihet), men det ger inte en annan person (eller grupp) rätten att beröva dem dessa möjligheter och ge dem till någon annan. Om man verkligen inte tycker om kapitalism, så får man hoppa ur sina kläder och gå och leva i skogen och försöka uppskatta hur det var på stenåldern. Kapitalismen är inte ett system av kraft som införts av människor, det är bristen av ett sådant system, det är vad som händer när människan är fri från ett system av ekonomiskt kraft som härskar över en.

Dom stora bankerna är fiender av kapitalism. Forskare från Swiss Federal Technology Institute har t.ex visat att det är ett nätverk av 147 korporationer, med Rockefeller kontrollerade korporationer och banker på toppen av nätverket som t.ex Barclays, JP Morgan etc, som kontrollerar det mesta av den globala ekonomin, alltså samma bovar som ligger bakom den otroligt korrupta centralbanken i USA. Det är alltså korporatism vi har att göra med och inte kapitalism.

"It’s not capitalism when the system is plagued with incomprehensible rules regarding mergers, acquisitions, and stock sales, along with wage controls, price controls, protectionism, corporate subsidies, international management of trade, complex and punishing corporate taxes, privileged government contracts to the military-industrial complex, and a foreign policy controlled by corporate interests and overseas investments. Add to this centralized federal mismanagement of farming, education, medicine, insurance, banking and welfare. This is not capitalism!

To condemn free-market capitalism because of anything going on today makes no sense. There is no evidence that capitalism exists today. We are deeply involved in an interventionist-planned economy that allows major benefits to accrue to the politically connected of both political spectrums. One may condemn the fraud and the current system, but it must be called by its proper names – Keynesian inflationism, interventionism, and corporatism." –Ron paul

Free Market ECONOMY sounds good to me.

There are alot of WANNA-BES around these days, wolves in sheeps clothing etc, things are not what they seem to be on the outside....

Judge people by their DEEDS not their words or promises....

The FREE MARKET is a great idea, key ingredients: RESPONSIBILITY,OPENNESS and a RESPECT.

LIBERTY is also a key word there too, something lightly used all too often by ignorant people.

Capitalism? Who knows, in a free market context, if openly administered without the implementation of force or corporations it could do quite well.

The question is:

HOW much do you want FREEDOM? How BAD do you want it?