Vad jag kommit fram till är att alla mina många motgångar, svåra saker jag fått utstå, mobbning, hot, våld, etc har tjänat till att bygga upp mig och få mig att ge till människor den information som har frigjort mig.
Men jag vill inte förbättra världen, mycket viktig poäng.
Jag vill att människor förbättrar sig själva, de måste ta sitt egna ansvar.

Quote:

Instämmer, men vad händer när man tar spirituellt självmord? Man blir oss, och vi blir nu vad vi alltid varit - medskapare. Vi är en helt otrolig skapelse, med vi menar jag våra kroppar. Vi är ett medvetande som använder en hjärna. Vi är alltså inte hjärnan, men genom hjärnan är vi här där vi är.

Men tänk om det är en omöjligt att ta spirituellt självmord? Men då bryter det ju emot att allt skulle vara möjligt. Allt verkar vara en illusion som vi upplever som verkligheten.

Evigt liv går att leva på många sätt, vi är från samma oändlighet och vi är alla vad vi gör oss till.

Jag bryter ingens fria vilja. Det är viktigt, men jag tycker det är synd att många faller ner i oändllig sömn.

(Tänk på att oändligheten har en annan jämförelse vilket är att inget är oändligt, men vad säger gränsen? Ens fanatasi?)

mvh
- seilon

Quote:
Ens fantasi är starkt begränsad och är begränsat av ett starkt regelverk.

Läs denna metafor:
http://c0mputerr0r.blogspot.com/2010/01/meningen-med-livet.html

Att tänka sig andlighet som fantasi och verklighetsflykt är inte andlighet, men just bara fantasi och verklighetsflykt.