En kort sammanfattning för den som vill veta vad alla stora ord och siffror igentligen betyder. Tar inte åt mig hela äran va mycket klippa o klistra.



Statsskulden

Statsobligationer & statsskuldväxlar inkl. swappar 51.2%
Realobligationer 21.8%
Privatmarknadsupplåning 6,3%
Utländsk valuta inkl. swappar 20,7%
(2008-08-31)
Summa total statsskuld 1 036 227 343 394kr
För exakta uppgifter see:
https://www.riksgalden.se/Dokument/Rik ... lden%20augusti%202008.pdf

Vad är swappar, swapavtal, ränteswap, ränteswappar?

Swappar är finansiella instrumet som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp.

Ett swapavtal kan innebära att en part med ett fast kassaflöde vill byta till ett rörligt kassaflöde med en annan part som har ett rörligt kassaflöde och vill byta till ett fast kassaflöde. En ränteswap är ett exempel på ett swapavtal där en aktör som lånar till fast ränta (ex bunden ränta i 5 år) kan vilja byta ränteflöde med en annan aktör som lånar till rörlig ränta. Anledningen till bytet kan vara att aktörerna har olika kreditvärdighet och därmed olika villkor för fast ränta respektiv rörlig ränta, vilket gör att båda tjänar på att göra ett byte av räntebetalningar istället för att teckna sig direkt för lån till fast respektive rörlig ränta.

Flera anledningar till att använda swappar kan när det gäller ränteswap vara att:
* uppnå förändrade räntebindningstider
* omfördela räntestrukturen i balansräkningen
* företag förväntar sig sjunkande eller stigande räntor
* företag vill matcha ränteflöden mellan tillgångar och skulder
* företag önska fast ränta för planeringsändamål
* företag vill byta valutaexponering för räntebetalningarna



Om två aktörer ingår ett swapavtal när det gäller ränta så kan det gå till på följande sätt. En aktör (Kap AB) som har ett lån med fast ränta vill byta till att betala rörlig ränta då denne förväntar sig sjunkande räntor. Ett swapavtal ingås med en annan aktör (Konk AB) som har rörlig ränta. Kap AB som har lån till fast ränta betalar fast ränta på sitt lån till banken och erhåller en fast räntebetalning från Konk AB enligt swapavtal. Konk AB som har lån till rörlig ränta betalar rörlig ränta på sitt lån till banken och erhåller rörlig ränta från Kap AB enligt den ränteswap som båda aktörerna ingått. Detta swapavtal innebär alltså att aktörerna har bytt rörligt och fast kassaflöde mellan varandra.

För swappar agerar banker marketmakers vilket innebär att företag som vill ingå swapavtal kan vända sig till banken och ha banken som motpart i ett swapavtal. För ränteswappar finns det en standardiserad marknad för att handeln med dessa instrument skall underlättas.

Vad är obligationer?

Obligationer är finansiella instrument som ger avkastning i form av ränta. En obligation har en löptid som är längre än 1 år. Obligationer är löpande skuldebrev och kan därför handlas på en andrahandsmarknad, en börs. Obligationer kan vara av två olika typer, nollkupongsobligationer och kupongobligationer. En nollkupongsobligation ger ingen ränta löpande utan ökar i värde fram till lösendagen. Man kan exempelvis köpa en nollkupongsobligation för 50 kr som ger dig 100 kr tillbaka om tillexempel 5 år. En kupongobligation ger dig ränta, avkastning löpande, räntan som fås kallas för kupong eftersom det förr i tiden fanns kuponger på själva värdepappret för obligationen som man kunde lösa in.

Obligationer emitteras bland annat av staten och företag. I riktiga krisföretag kallar man en obligation för skräpobligation, "Junk-bond", och de här obligationerna ger bra avkastning men har högre risk

Privatmarknadsupplåning

Privatmarknadsupplåningen i Sverige vänder sig till
investerare som är för små för den institutionella marknaden.
Investerarna utgörs av privatpersoner, men också av
mindre företag, organisationer, stiftelser etc. Privatmarknadsupplåningen
bedrivs helt utan skattesubventioner. Att låna från privatpersoner och andra mindre investerare är dock förknippat med betydligt högre administrativa
kostnader än att låna upp samma volym från ett fåtal
institutionella placerare. För att kompensera för det erbjuder
staten en något lägre ränta på denna typ att upplåning.

Statsskuldväxlar

Statsskuldväxlar är värdepapper med kort tid löptid. Riksgälden ger normalt ut statsskuldväxlar med 3 till 6 månaders löptid.
Riksgälden hanterar variationer i det månatliga lånebehovet med statsskuldväxlar. Volymerna kan därför variera avsevärt under året. Totalt sker omkring 20 – 25 procent av vår upplåning i statsskuldväxlar.


Jag söker hela tiden information som kan va bra att ha o lägger till om jag hittar.