Ibland beter sig människor som så fullkomliga idioter mot en att det är lätt att glömma bort det uppenbara. Jag menar Mats Lindström, SVT och msm i allmänhet. Lorax lade upp ett clip någonstans på det här forumet där några truthers hade ställt sig utanför ABC med en megafon och läxade upp mediamogulen in no uncertain terms.... Lorax föreslog blygt att SVT "journalisternas" undermedvetna skriker efter att vi ska gör samma sak mot dem. Kul. Jag tror inte att det är en sån bra ide just nu dock. :)

Jag är övertygad om att de här människorna undermedvetet är djupt djupt avundssjuka. Hur vågar de gå sin egen väg? Hur vågar de ifrågasätta etablerad sanning och följa sitt eget omdöme vart det än leder en. Hur vågar de uttrycka sig själva och en större verklighet när vi inte kan!!??

Desto viktigare att vi gör det. På sätt och vis har jag medkänsla för dem. De menade säkert inte att bli indragna i allt det här. De ville rapportera sanningen, men sedan "måste" man göra karriär och för att komma dit där man verkligen kan nå ut till människor gör man avkall på så mycket. Det sker gradvis, en liten detalj här och där tills man slutar tänka på det och sedan blir det självklart. Ens position inom systemet som har gjort det här blir viktigare och man börjar förneka för sig själv. Vi påminner dem om deras fängelse och allt de har gett avkall på. Inte för att jag är fri från barriärer, men jag är på väg någonstans. (Ingenstans ;) )

Min poäng är vad? Den här processen är vad vi gör den till. Den kan vara djupt meningsfull för båda parter. Ni håller säkert med mig om att vår situation i den här världen är komisk samtidigt som den är sorglig. Det betyder inte att "ytlig mediahora" inte är en passande fras ibland. Tycker jag, iaf.

Hmmm. Någon slags respons vore kul?

Respons:

Jag tror det ligger något i det du skriver. Det kan kännas obekvämt när individer bryter mot normen och går sin egen väg. Det kan handla om vad som helst, man slutar jobba för att resa, man väljer att inte skaffa barn. Och så vidare och så vidare.

Men jag tror även att en viss irritation kommer av att bli utpekad som "sovande får". Du skriver:
"Vi påminner dem om deras fängelse och allt de har gett avkall på. Inte för att jag är fri från barriärer, men jag är på väg någonstans. (Ingenstans ;) )"

Kanske uppfattar de sig inte alls som att de skulle sitta i fängelse? Kanske blir de bara irriterade på denna nedlåtande inställning? Kanske är deras uppfattning att du befinner dig i ett fängelse skapat av illusioner?

"Kanske uppfattar de sig inte alls som att de skulle sitta i fängelse? Kanske blir de bara irriterade på denna nedlåtande inställning? Kanske är deras uppfattning att du befinner dig i ett fängelse skapat av illusioner?"

Förmodligen. Det är sant inte desto mindre. Det gör alltid ont att höra såna saker. Jag minns hur det var för mig. Dessutom menar jag inte att jag är helt fri. Hmm, vart skrev jag "sovande får" ? Jag tycker att jag blir utpekad som nedlåtande här :)

Framför allt menar jag att det är en givande konflikt.

Tack för svaret.

Oj, jag menade inte att DU sagt att någon är sovande får, men folk som ser sig ha vaknat och sett sanningen typ.

Det var inte meningen att låta otrevlig.

Själv hör jag till dem som anser att alla får gå sin egen väg och leva sitt eget liv. Jag tror inte på "en" sanning eller ett sätt att leva. Vi är alla olika, vi har alla våra unika perceptioner.

Hmmm, jag överreagerade förmodligen, men jag måste säga att det finns människor som jag också skulle benämna så både såna som är medvetna och konspirationen och som inte är det.

Ja sanningen är oändligt mångfaccetterad men det är definitvt inte omöjligt att vakna och vi ska inte försöka dra ner varandra när vi är i processen av att göra det.

"Själv hör jag till dem som anser att alla får gå sin egen väg och leva sitt eget liv. Jag tror inte på "en" sanning eller ett sätt att leva. Vi är alla olika, vi har alla våra unika perceptioner."

Jag håller helt och hållet med dig.

Silke och Karafairy är tyvärr ute och cyklar.

Hur ser då "konspirationen" ut Karafairy, vad är det att vara medveten om "den", vad är den?

Så den stora bluffen ni håller fast vid, konstigt nog, kanske inte vad gäller silke, somantagligen kommer från Sciencreligionen och pk-tänk, men Karafairy... men nu kom jag på det... kvinna + NewAge (?), för de tror jag det är extra svårt att "ge upp" - bluffen då, att det inte bara finns ""En sanning".

Att folk går på olika vägar, är just bara det - "lever sitt"... har ingen relevans till att det skulle finnas "många ""sanningar"... alla har sin inre natur = kosmos natur/egenskap/kriterier. Detta är något oföränderligt. Sanning äringet som skiftar och håller på...

PK och New Age.

Karafairy

Håller med! I mina ögon insiktsfullt.

"Vi" och "De" måste nånstans mötas på ett konstruktivt och ärligt sätt(Här refererar jag till de som passivt följer agendan, inte de som aktivt skapar den). Märk väl.

Att skrika slagord kan vara både kul o i vissa fall är ironi utmärkt som ngn slags omvänd psykologi. Om det "fungerar" är svårt att avgöra, men jag tror det är svårt. Det är väl olika från en mottagare till en annan. Men.

Frågan är hur man bäst undviker ytterligare polarisering, främlingsskap eller tom fientlighet gentemot "de" vi upplever har huvudet bekvämt begravt i sanden. För att påverka ngn måste man mötas. Ett ärligt möte kräver självinsikt, ödmjukhet och så korrekt information man förmår.

Det vi möter är en livslång hjärntvätt byggd i mkt på rädsla, vilket jag uppfattar som avundsjukans moder. Det "vi" påstår stämmer så illa med den själv- och världsbild som många har att jaget inte orkar med. Det övergår i ångest och förnekande. Kognitiv Dissonans. Man kan inte möta ngn annans ångest och rädsla med mindre än att man mött sin egen. Det börjar alltså hos dig o mig. Tror jag.

Att inte bara peka på andras brister. Hellre föregå med gott exempel. Kräver fingerspitzgefuhl och "personlig mognad". T.ex. Alex Jones blir som en ren pajas ibland, är han så befriad från pedagogisk-smartness månntro !? Paj(as)kastning och fientlighet. Energin man skapar får man tillbaka. Bad Vodoo... *S*

Inte lätt att vara både part, medlare och medmänniska(psykolog) i konflikten.

Har snackat lite om det här tidigare i andra trådar, psykologin, skönt att ngn annan tänker lite lika. :)

Shermjyl, känner du tillfredsställelse av att kategorisera andra människor och placera in dem i ett fack? Jag tror att vi har mer gemensamt än du vill veta. Du har bara missförstått. Oroa dig inte dock. Jag känner mig inte bortförklarad. Jag vet vem jag är.

Hur det "känns" är inte viktigt, det låter som NewAge, och jag är inte inom det.
Jag hade också några frågor...

"Karafairy

Håller med! I mina ögon insiktsfullt.

"Vi" och "De" måste nånstans mötas på ett konstruktivt och ärligt sätt(Här refererar jag till de som passivt följer agendan, inte de som aktivt skapar den). Märk väl.

Att skrika slagord kan vara både kul o i vissa fall är ironi utmärkt som ngn slags omvänd psykologi. Om det "fungerar" är svårt att avgöra, men jag tror det är svårt. Det är väl olika från en mottagare till en annan. Men."

Tack. Ja ironi tror jag är jättebra. Jag tycker att det ÄR viktigt att ifrågasätta och fånga människors uppmärksamhet. Människor som vågar uttrycka sig gör att andra känner att de också kan göra det. Någonstans så är det så skönt att kunna skratta åt sig själv och hela röran.

"Frågan är hur man bäst undviker ytterligare polarisering, främlingsskap eller tom fientlighet gentemot "de" vi upplever har huvudet bekvämt begravt i sanden. För att påverka ngn måste man mötas. Ett ärligt möte kräver självinsikt, ödmjukhet och så korrekt information man förmår."

Ja... samtidigt tror jag inte att det behöver vara så svårt. Bara man följer sitt hjärta så blir det rätt i alla fall. (Käften, Shermjyl ;) ) Jag vet inte heller om jag skulle använda ordet ödmjukhet. Jag tror det är ett sådant ord som har gett upphov till smärtsamma missförstånd. Jag undviker det helst. Tror inte på ödmjukhet eller att någon ska behöva vara ödmjuk.

"Det vi möter är en livslång hjärntvätt byggd i mkt på rädsla, vilket jag uppfattar som avundsjukans moder. Det "vi" påstår stämmer så illa med den själv- och världsbild som många har att jaget inte orkar med. Det övergår i ångest och förnekande. Kognitiv Dissonans. Man kan inte möta ngn annans ångest och rädsla med mindre än att man mött sin egen. Det börjar alltså hos dig o mig. Tror jag."

Absolut.

"Att inte bara peka på andras brister. Hellre föregå med gott exempel. Kräver fingerspitzgefuhl och "personlig mognad". T.ex. Alex Jones blir som en ren pajas ibland, är han så befriad från pedagogisk-smartness månntro !? Paj(as)kastning och fientlighet. Energin man skapar får man tillbaka. Bad Vodoo... *S*"

Ja, jag kan ofta inte med att lyssna på Alex men var och en efter sin smak. Jag blir inte obehagligt berörd av hans kraftfulla framtoning, men det är något obalanserat över honom. Dåliga vibbar, för mycket upprepning och reklam.

"Inte lätt att vara både part, medlare och medmänniska(psykolog) i konflikten."

Nej men det är bara att fortsätta och se vart det leder.

"Har snackat lite om det här tidigare i andra trådar, psykologin, skönt att ngn annan tänker lite lika. :) "

:)

Quote:

Skönt att du känner mig och vet exakt vem jag är vad jag tror på. Bekvämt för dig menar jag.

Och så fick du användning för PK-uttrycket igen, du vet vad jag tycker om det.

Jag är inte heller inom New Age Shermjyl. Jag är bara inte materialist. För mig är det höjden av okunskap. Om du tittar lite närmare på det jag skrev så var det att "sanningen är oändligt mångfaccetterad" inte att det inte finns någon sanning. Hur konspirationen ser ut? Off topic. En sådan diskussion skulle vi kunna hålla på med hur länge som helst.

Om du tror att att KÄNNA handlar om New Age så är du förvirrad. Jag vet mycket väl att rörelsen skapades av (välj namn) och vad som är syftet bakom den. Det betyder inte att jag dömer ut människor som ser rör sig inom dess ramar. På vissa sätt är de klokare än många.

Ummm, hur citerar jag på det här forumet?

Kara... du har skrivit:
"Jag tror inte på "en" sanning".


Jag är inte förvirrad om jag tror att "känna" är rejält hemma i New Age. Hur något "känns" har ingen relation till Sanningen, till hur något verkligen är, i sig.

Känsla(N) är inte en själv,utan mer som ett påhäng. Känsla är bara känsla, vilken är som en manipulation.

Du skriver att jag har bara missförstått,detvet jag inte... jag ser vad du skriver, tex:

"Du har bara missförstått. Oroa dig inte dock. Jag känner mig inte bortförklarad. Jag vet vem jag är."

Om du vet vem du är så är du unik...,om du visste vem du är/var så skulle du inte alls vara här, inom det där med Samsara, kretslopp av återfödelse som man inte kan ta sig ur...

Här är just de som mest tappat bort sig själva, man kan säga att de vet snart Ingenting, har tappat all andlig insikt/vishet, men gärna sprider massa oooord.

Jag tänker inte bråka med dig, Shermjyl. Du talar om andlig visdom men hittills är det enda du har gjort att försöka dra ner andra och klistra på dina fördomar och med vilja missförstå istället för att försöka förstå. Från och med nu tänker jag inte svara på vad du säger. Bara ord.

Karafairy

medveten om "ödmjukhet" ... försök tvätta bort auktoritetsslemmet - kyrka, stat etc.. - ser det mer som att söka ta ansvar för ens egna "dämoner"(Bergman), att härbärgera sig själv utan andras hjälp(projektion etc). vårda kedjorna för ens egna Gimps("..bring out the Gimp.." Pulp Fiction) *S*

Finns trots allt nåt användbart där tänker jag. förslag på synonym ?

Ja, jag förstår vad du menar. Fint språk du har förresten. Ödmjukhet, hmmm.... ordet samvaro envisas med att komma tillbaka i min hjärna. Samvarande? Att vara varande i samma. En medvetenhet om att man är en på ett djupare plan?

Jag tycker man kan flina åt journalister när de drabbas av saker som de beskriver som konspirationsteorier, typ cancer och autism som exempel.

lol, Ecoflum. Skummt.

På vilket sätt, jag tycker alla kan sova in sin egen skit.

Godnatt.