Vad tycker ni om detta?

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-e ... angare-i-en-skon-ny-varld


Utdrag från artikeln:

För decennier sedan skapade Michel Foucault begreppet biopolitik. Det står för statens styrning av medborgarnas kroppar med syfte att göra dem samhällsdugliga. Historiskt sett har redskapen varit övervakning, hälsofostran, självdisciplinering och skarpa gränser mellan normalt och avvikande. Att tolkningsrätt över individens hälsa kan vara hotfull som politisk vision visar inte minst svensk 1900-talshistoria.

Från den utgångspunkten är några nutida svenska hälsoprojekt värda en diskussion. Det handlar om jättelika kartläggningar av befolkningens arvsmassa, kroppar, livsstil, sexliv, beteende och mentala hälsa. Viljan att mäta kroppar (och själar) tycks anta samma frenesi som i en uttjänt, historiskt komprometterad hälsoutopi. Men det är inte längre staten med sin dröm om en duglig befolkning som är huvudintressent, utan forskningen. Och den bär fram en ny dröm: den om den genomskinliga människan.

Projekten heter ”Lifegene” (ska omfatta en halv miljon svenskar i åldrarna upp till 45 år) och ”Epihealth” (300 000 personer 46–75 år). ”Lifegene” startar sin stora rekrytering i höst. Syftet är att bygga en nationell resurs i jätteskala för framtida forskning. Den presenteras som världens största hälsostudie med ambition att kartlägga individens hela livscykel. Biologiskt material och data ska lagras i enorma biobanker. När sjukdom eller en avvikelse inträffar kan individen eller gruppen läsas baklänges genom materialet om sig själv. Man kommer att se vilka markörer och exponeringar som förutsäger ohälsa.

Vad är det då ”Lifegene” vill ha av dig? För det första din arvsmassa i form av biologiskt material som blod och urin. Vidare en rad kroppsmått, blodtryck, lungfunktion och fettfördelning (”det är bra om du har kläder som är lätta att ta av”). Tillgång till dina medicinska journaler. Tillgång till dina levnadsvanor. Inte bara de gamla vanliga om rökning, alkohol, kost och motion. Utan lika detaljerade som i en het livsstilsbibel. Hur ofta äter du fylld baguette? Brukar du ta av salladsbuffén på restaurang? Hur ofta utövar du yoga? Kanske pilates eller taiji? Var förvarar du mobiltelefonen (i handen, byxfickan eller bröstfickan)? Känner du ångest? Lider du av social fobi? Hur ofta gör du slarviga misstag? Har du spelat på Postkodlotteriet? Har du gjort abort? Har du haft oralsex? Hur många sexpartner har du haft under det senaste året? Har du obehagliga tankar? Har du känt oro för att göra något ”hemskt eller omoraliskt, haft sexuella tankar som du fann störande”?

Kunskap om dina tankar är alltså inkluderade. Någon kommer att sitta på denna kunskap, och på möjligheten att riskbedöma och dia­gnostisera dig. Målet tycks vara att med tillräckligt många delar i ekvationen fånga in individen och ge facit. Hon ska göras genomskinlig: här uppstår sjukdom, här en beteenderubbning, här glider hon över kanten. Desto märkligare att helt centrala determinanter för ohälsa som fattigdom och utanförskap får så snävt utrymme i frågeformuläret.

Jag är visserligen skeptisk till reflexmässiga associationer till lömsk eugenik – vad som kallats mörk medicin – så snart man talar om storskaliga hälsovisioner på samhällsnivå. Men tveklöst pågår en förskjutning i synen på vad en människa är och kan vara. Make over-industrin har nått kroppens insida. Föreställningar om human design och ”förbättring” (enhancement) odlas i dagens biogenetiska och reproduktionsteknologiska vetenskaper. Kirurgisk och farmakologisk manipulation med kroppen, jaget och beteendet är redan slentrian, liksom fosterdiagnostisk utsortering.

Som texten antyder så är problemet med såna här undersökningar att man blundar för dom statliga "samhällets" misslyckande och ser endast från en sida.

Man vet tex att det är farligt att dricka för mycket och statens lösning i det här fallet är att bestraffa individen med högre beskattning. Vid varje så kallad statlig samhällsförbättring så ska den enskilda människan alltid bestraffas på något sätt. Man använder samma taktik som föräldrar som misshandlar sina barn psykiskt och eller fysiskt.
-Kom ihåg lilla gubben vi gör detta enbart för ditt eget bästa.

Man vägrar att se saker ur ett större perspektiv. Som vanligt är illusionen viktigare en sanningen.