Å ena sidan finns behovet att hålla ihop samhället och värna
allmänna och enskildas intressen.
.............

Det är en grannlaga uppgift att väga och vikta de olika
intressena. Även om utredningsuppgiften denna gång mest handlar
om att bringa grundlagen i takt med tiden finns vägandet och
viktandet med i arbetet när nya begrepp ska introduceras och nya
gränser dras.
I det fortsatta arbetet står vi inför en ovanligt viktig sådan
avvägning mellan intressen.

6.1 Utgångspunkter för en ny
yttrandefrihetsgrundlag
Kommittén ska enligt sina direktiv försöka finna en teknikneutral
form för reglering av yttrandefriheten i grundlag. De principer som
bär upp det nuvarande systemet – vad kommittén kallar de sex
grundbultarna (censurförbudet, etableringsfriheten, ensamansvaret,
meddelarskyddet, brottskatalogen och den särskilda rättegångsordningen)
– ska behållas för de traditionella medierna. Direktiven
nämner tidningar, böcker, radio och tv. De traditionella medierna
och eventuellt också andra distributionsformer för yttranden till
allmänheten ska ges ett grundlagsskydd som i allt väsentligt motsvarar
det nu gällande.
Ett problemområde har i stor utsträckning tillkommit sedan
frågan om en teknikneutral reglering för yttrandefriheten prövades
av Mediekommittén (se SOU 1997:49, Grundlagsskydd för nya
medier). Det gäller EU-rätten. Det svenska medlemskapet i EU
innebär, som har beskrivits i kap. 4, på flera sätt svårigheter när den
svenska regleringen ska tillgodose krav i EU-rätten som ibland står
i motsättning till yttrandefrihetsrättsliga intressen.

1. Ansvarsmodellen innebär att en gräns dras mellan yttranden som någon är beredd att ta ansvar för och yttranden där ansvarstagandet är otydligt eller obefintligt. Ansvarstagandet kan ske antingen genom att det finns ett utgivningsbevis, vilket förutsätter att en behörig utgivare har anmälts och godkänts av en myndighet, eller genom att det finns ansvarsuppgifter utsatta i eller på mediet. Med ansvarsuppgifter avses den ansvariges namn och hemvist i Sverige.

2. Verksamhetsmodellen betonar betydelsen av yrkesmässig framställning och spridning av massmedier. Den tar i första hand sikte på att ge skydd åt den egentliga “mediebranschen”. Det motiveras av att den mer professionellt bedrivna medieverksamheten kan sägas ha särskild betydelse för den fria informationsspridningen och åsiktsbildningen. De aktörer som har bedömts särskilt skyddsvärda benämns massmedieföretag. De som inte är massmedieföretag kan få grundlagsskydd genom att i eller på massmediet ange ansvarsuppgifter.

3. Ändamålsmodellen utgår från ändamålet med yttrandena och ger ett särskilt starkt grundlagsskydd åt yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Denna formulering är i sina huvuddrag hämtad från EU:s dataskyddsdirektiv. Tanken är att modellen ska vara lätt att förena med EU-rättens krav. Meddelarskyddet gäller inte inom modellens hela tillämpningsområde utan för massmedier för vilka det finns en registrerad ansvarig. Censurförbudet å sin sida omfattar alla yttranden i massmedier, alltså inte bara de som har något av de särskilt angivna ändamålen.

Shen skrev:
Bodström var smart han tänkte och sa till sig själv den sluge fan.

Hey maan,, fly landet innan dom kommer på vad ni gjort.

En statskupp dom smygit på oss.