In May 2007 Popular Mechanics reported that Tata Motors was scheduled to begin production in India, with cars available in 2008. [1]

Overoptimistic reports of impending production date back to at least May 1999. The aircar made its public debut in South Africa in 2002,[2] and was predicted to be in production "within six months" in January 2004.

Many engineers claim that the energy in compressed air can never be fully utilized. Even if the entire energy in the compressed air would be used, 300l air at 300bar only amounts to about 12kWh (the equivalent of 1.4l of petrol).

Fyra tankar av kolfiberarmerad plast rymmer sammanlagt 300 liter luft, komprimerad till 300 bar. Det motsvarar enligt prospektet 20 kWh. Dessutom utan avgaser, lovar uppfinnaren Guy Nègre.

Men det finns rätt mycket luft i dessa siffror. Mer energi än 12 kWh går inte att få ut av den uppgivna luftmängden, ens under bästa möjliga förhållanden. Där ligger den teoretiska gränsen, enligt Tony Burden, expert på strömningsmekanik och termodynamik vid KTH i Stockholm.

Den lagrade energin motsvarar (värmeinnehållet i) 1,4 liter bensin. Och det räcker inte för att driva en bil i tjugo mil, oavsett hur effektiv motorn är.

Det finns inga uppgifter om verkningsgraden i den franska motorn, det vill säga hur mycket av den lagrade energin som omvandlas till mekaniskt arbete. Som jämförelse kan man ta de luftmotorer som svenska Atlas Copco har på sitt program. Här finns exempelvis en kolvmotor på 24 kW med en verkningsgrad på mellan 30 och 35 procent. Det är i klass med en bensinmotor.

Med samma verkningsgrad kan den franska luftbilen knappast rulla mer än fyra eller fem mil på full tank.

Man kan också jämföra systemet med en elbil. Den norska elbilen Think City har batterier som kan lagra 11,5 kWh, det vill säga ungefär lika mycket energi som luftbilen. I gengäld väger batterierna 250 kg, vilket är runt 100 kg mer än den genomsnittliga vikten för luftbilens lagringssystem. (Trycktankarna väger 100 kg, och den komprimerade luften upp till 100 kg.)

Ändå kan Think City rulla åtta mil på "full tank". Det beror på att elmotorns verkningsgrad är mycket större än luftmotorns. (Elmotorn har minst 80 procents verkningsgrad, dessutom återvinner den rörelseenergi vid inbromsningar.)

Dessutom är energiförlusterna, i form av uppvärmning, mindre vid laddning av batteri än vid komprimering av luft till 300 bars tryck.

Inte heller uppgifterna om "noll avgaser" är helt korrekta. Åtminstone inte med dagens energiproduktion. Den elenergi som krävs för att fylla luftbilens trycktankar kommer i många länder till stor del från koleldade kraftverk. Utsläppen försvinner bara om man använder förnyelsebara energikällor.

Också påståendet att det tar tre minuter att fylla på luft vid en bensinstation måste tas med en nypa salt. Den tryckluft som dagens bensinstationer erbjuder håller bara några få bar, och räcker inte för att driva luftbilen. Och den tänkta framtid då bensinstationer säljer luft med 300 bars tryck är avlägsen.

Därför är huvudalternativet i dag att luftbilen säljs med en inbyggd elektrisk kompressor på 5,5 kW. Då tar det dock fyra timmar att fylla trycktankarna.

I förra veckan presenterades projektet i Stockholm för tänkbara investerare. Prospektet utlovar 21,8 procents nettoresultat första året och 27,8 procent ytterligare sex år. Bakom dessa siffror står Eva Magnusson, som driver ett konsultföretag i Nora.

Första målet äratt få ihop 1,4 miljoner kronor för en köpoption av fabriken. Därefter krävs 49 miljoner kronor för att köpa en nyckelfärdig fabrik.

- Den bör ligga nära marknaden, exempelvis i Mälardalen, säger Eva Magnusson.

- Dessutom är det bråttom att få fram pengarna, eftersom priserna höjs från första juni.

Då kostar köpoptionen 2,8 miljoner kronor och fabriken 83 miljoner.

- Anledningen är det enorma intresset över hela världen, säger Eva Magnusson.

Nu är tryckluftsmotorer inget nytt. De har funnits i bilar sedan förra sekelskiftet. Och Jules Verne fantiserade om sådana redan på 1800-talet.