En nyligen publicerad studie i The Lancet Planetary Health har väckt debatt om klimatförändringarnas påverkan på unga amerikaners mentala hälsa. Studien, med titeln ”Climate emotions, thoughts and plans among US adolescents and young adults,” hävdar att klimatförändringar orsakar utbredd ångest, förtvivlan och rädsla bland ungdomar, där 85 procent av respondenterna rapporterar åtminstone måttlig oro och 57,9 procent beskriver sig själva som ”mycket” eller ”extremt” oroliga. Kritiker menar dock att studien handlar mindre om vetenskap och mer om att driva en politisk agenda, medan förespråkare hävdar att pseudovetenskap och en partisk media hjärntvättar människor och använder rädsla som ett verktyg för att manipulera beteende.
Studien, som omfattade 15 793 individer i åldern 16 till 25, bygger till stor del på självrapporterade data och bekvämlighetsurval, vilket väcker frågor om dess giltighet. Medan författarna hävdar att deras resultat återspeglar en växande mental hälsokris kopplad till klimatförändringar, menar skeptiker att resultaten snarare är ett bevis på en framgångsrik propagandakampanj än en objektiv bedömning av verkligheten.
Känslor är inte fakta
Studiens metodik har mött skarp kritik för sitt beroende av självrapporterade data och ett icke-representativt urval. Genomförd via den digitala marknadsplatsen Cint misslyckas undersökningen med att säkerställa att urvalet återspeglar den faktiska fördelningen av politiska ideologier eller geografisk mångfald inom den amerikanska befolkningen.
Deltagarna ombads att minnas sin exponering för extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, översvämningar och skogsbränder, där 93,2 procent rapporterade minst en sådan händelse under det senaste året. Studien verifierade dock inte dessa påståenden mot faktiska väderdata, utan accepterade istället deltagarnas uppfattningar som sanning. Kritiker hävdar att detta tillvägagångssätt blandar ihop vanlig vädervariation med långsiktiga klimattrender, vilket skapar en förvrängd bild av verkligheten.
”Studiens beroende av självrapporterade data leder till absurda logiska hopp,” sa en kritiker. ”Att rapportera sorg inför framtiden är inte samma sak som att vara kliniskt deprimerad, men studien gör ingen ansträngning för att skilja de två.” Med hjärntvätt och indoktrinering som nu en standarddel av skolundervisningen blir barn programmerade att styras av sina känslor snarare än fakta. Detta gör dem till aktiva förespråkare när de blir äldre, och det är anledningen till att de inte ifrågasätter om ”vetenskapen” är partisk.
Medias och budskapets roll
Studien visar att klimatförändringar är en betydande orsak till psykisk ohälsa bland unga, där 42,8 procent rapporterar att det påverkar deras mentala hälsa negativt och 38,3 procent säger att det stör deras vardag. Kritiker hävdar dock att dessa känslor inte främst beror på faktiska klimatfenomen, utan snarare på den ständiga rädsloframkallande kommunikationen från media, utbildningssystem och sociala medier.
”Om du under flera år talar om för barn att världen går under för att de använder ett plastiskt sugrör, bör du inte bli förvånad när de börjar gråta i sina havremjölkslattar,” kommenterade en observatör.
Själva enkätfrågorna verkar utformade för att framkalla dramatiska svar. Respondenterna ombads exempelvis att ange hur mycket de höll med påståenden som: ”Klimatförändringar kommer att hota mitt liv” och ”Tror du att den amerikanska regeringen förråder dig och/eller framtida generationer?” Kritiker menar att sådana ledande frågor snarare bekräftar författarnas förutbestämda narrativ än genererar meningsfulla data.
Politisk agenda
Studien betonar deltagarnas önskan om ”aggressiv klimatpolitik” och deras benägenhet att rösta på kandidater som stödjer sådana åtgärder (72,8 procent). Den framställer även företag och regeringar som syndabockar, där 82 procent skyller på företagens girighet för sin oro och 81,8 procent hävdar att den amerikanska regeringen ”sviker unga amerikaner.”
”Det här är inte vetenskap; det är en handbok för politisk manipulation,” sade en kritiker. ”Författarna hävdar att ungdomars ångest endast kommer att minska när företag och regeringar ’agerar i tillräckligt stor skala’ för att hantera klimatförändringarna. Översättning: fler regleringar, högre skatter och mer makt åt icke-valda byråkrater.”
Även studiens finansieringskälla har väckt frågor. Den stöddes av Avaaz Foundation, en organisation känd för sitt klimataktivismarbete. Kritiker jämför detta med att tobaksindustrin skulle finansiera forskning som drar slutsatsen att rökning lindrar stress.
Alarmism som ett verktyg för kontroll
Användningen av rädsla för att manipulera den allmänna opinionen är inget nytt. Från Kalla krigets ”Duck and Cover”-övningar till paniken kring millenniebuggen (Y2K), är historien fylld av exempel på hur alarmism har använts för att forma beteenden och driva politiska beslut. Kritiker menar att dagens narrativ kring klimatångest bara är den senaste versionen av denna taktik.
”Den största orsaken till ungdomars ångest är inte klimatförändringar – det är det ständiga budskapet om att de är maktlösa offer för en nära förestående apokalyps,” sade en kommentator. ”Unga människor behöver inte mer rädsla. De behöver modet att ifrågasätta dessa narrativ, att skilja fakta från propaganda och att avvisa idén att den enda lösningen på deras oro är att ge upp sin frihet till dem som säljer paniken.”
En annan kritiker uttryckte det så här om studien: ”Det här är ren religion, av den dåliga sorten. Inte ett ord av det är sant. Vad som är sant är att unga sinnen har fördärvats och straffats av årtionden av idiotisk propaganda som skriker att himlen faller.”
Att skilja fakta från fiktion
Samtidigt som The Lancet-studien målar upp en dyster bild av ungdomars psykiska hälsa i klimatförändringarnas skugga, kan dess resultat snarare ses som en återspegling av klimatalarmismens effektivitet än som en meningsfull bedömning av verkligheten. Studiens beroende av självrapporterade data, partiska urvalsmetoder och tydliga politiska agenda undergräver dess trovärdighet.
Som en kritiker uttryckte det: ”Världen går inte under. Ungdomarna mår bra – de behöver bara stänga av bruset.”
I en tid där information är riklig men sanningen ofta undflyende, är det viktigare än någonsin att granska sådana studier med ett kritiskt öga. Den verkliga krisen kanske inte är klimatförändringarna i sig, utan rädslan och manipulationen som används för att exploatera dem i politiska syften.
naturalnews.com, Klimatångest: En tillverkad kris drivs av rädsla och propaganda
