Propylparaben, ett vanligt konserveringsmedel som används i schampo, hudlotion, förpackade livsmedel och läkemedel, kan skada äggstocksfunktionen och minska fertiliteten över flera generationer, enligt ny forskning.
Resultaten, publicerade i Nature Communications den 16:e september, visar att dräktiga möss som exponerades för propylparaben — en känd hormonstörande kemikalie — förde vidare fertilitetsproblem till sina döttrar, sondöttrar och sondottersdöttrar.
Tidigare forskning av samma forskargrupp hade visat att möss som exponerats för propylparaben före födseln uppvisade effekter som liknade nedsatt äggstocksreserv hos kvinnor, vilket innebär att de hade färre och sämre ägg.
Denna senaste studie är dock den första som kopplar exponering för propylparaben till flergenerationsminskning av fertilitet genom biologiska förändringar som ”omprogrammerar” spermier eller ägg och för vidare effekterna till avkomman utan att förändra DNA.
Studien bidrar också till den växande mängden bevis för att vardaglig exponering för vanliga industriella och hushållskemikalier kan orsaka reproduktiva och andra hälsoproblem — både nu och för framtida generationer.
”Denna biologiska process understryker den djupa och långvariga påverkan som miljömässiga stressfaktorer kan ha på avkommans epigenetiska landskap,” noterade forskarna, ”och avslöjar de potentiella ursprungen till många sjukdomar.”
Parabener, en grupp kemikalier som används för att förhindra bakterietillväxt i en mängd konsumentprodukter, är hormonstörande ämnen (EDC) som kan efterlikna eller störa kroppens hormoner.
Eftersom de absorberas genom huden har forskare upptäckt parabener i blod, urin, hår, bröstmjölk och till och med i moderkakan. Studier tyder på att parabener och andra hormonstörande ämnen kan vara kopplade till reproduktionsproblem, bröstcancer, fetma och sköldkörtelrubbningar.
I denna studie gav forskarna dräktiga möss doser av propylparaben som, justerat för kroppsvikt, motsvarade de nivåer människor normalt utsätts för genom konsumentprodukter. Mänsklig exponering sker dock vanligtvis genom hudkontakt, föda eller luft.
De kvinnliga avkommorna uppvisade flera förändringar i reproduktionssystemet:
- Färre äggstocksfolliklar, som innehåller omogna äggceller.
- Ökad follikulär atresi, vilket innebär att fler folliklar dör eller bryts ner innan de hinner frigöra ett moget ägg.
- Lägre kvalitet på äggcellerna, som inte är lika friska eller fungerar lika effektivt som de borde för att mogna och stödja normal embryoutveckling.
- Lägre nivåer av anti-Müllerskt hormon, en viktig markör för kvinnlig fertilitet och äggreserven i äggstockarna.
- Ökad celldöd bland specialiserade äggstocksceller (granulosaceller), som är nödvändiga för äggens utveckling — något som bidrar till minskade nivåer av anti-Müllerskt hormon och färre friska ägg.
Forskarna spårade de första förändringarna i fertilitet till minskad DNA-metylering av genen Rhobtb1. Metylering innebär en kemisk förändring som tystar gener eller gör dem mindre aktiva.
Men i detta fall hade den minskade metyleringen (hypometylering) motsatt effekt – den utlöstes celldöd i äggstocksvävnaden och minskade äggreserven. Anmärkningsvärt nog, sade forskarna, kvarstod dessa problem i ytterligare två generationer av möss – trots att dessa djur aldrig hade utsatts direkt för propylparaben.
Nedsatt äggstocksreserv, eller låg äggmängd, påverkar cirka en av fyra kvinnor som genomgår fertilitetsbehandling. Även om genetik, medicinska behandlingar och åldrande spelar en roll, erkänns miljökemisk exponering – särskilt under den tidiga utvecklingen – alltmer som en nyckelfaktor bakom den stadigt minskande fertiliteten i USA.
När forskarna analyserade blodprover från kvinnor med nedsatt äggstocksreserv eller primär ovariesvikt fann de samma Rhobtb1-mönster som hos mössen. Båda grupperna visade överaktiv genuttryck vid centrala platser, vilket tyder på en gemensam ärftlig koppling till äggstocksförsämring och möjliga biomarkörer för att identifiera kvinnor med risk för nedsatt äggreserv.
För att undersöka möjliga motåtgärder fick vissa möss en kost med folsyra och vitamin B12 under graviditet och digivning.
Deras avkommor visade friskare äggstockar och hormonnivåer, vilket tyder på att näring kan hjälpa till att motverka vissa effekter av parabenexponering. Studien fann också lägre födelsevikter hos hanmöss som exponerats för propylparaben över tre generationer.
Även om forskarna betonar att mer forskning behövs, stöder andra studier hypotesen att miljöexponeringar kan forma den reproduktiva hälsan över generationer.
Till exempel har för tidig födsel eller prenatal exponering för luftföroreningar (PM2,5) och alkohol kopplats till högt blodtryck, utvecklingsproblem och nedsatt immunfunktion som kan ärvas.
På liknande sätt visar forskning att exponering för kemikalier som mjukgöraren di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) under graviditet och amning kan minska antalet ägg och fertiliteten över flera generationer. Bekämpningsmedel och andra gifter kan också orsaka ärftliga äggstockssjukdomar.
Parabener är fortfarande vanliga i hygien- och kosmetikaprodukter, även om reglerna varierar. I USA bedömer FDA att de är säkra i låga halter, men påpekar att det saknas data om kumulativ och prenatal exponering.
Propylparaben är en av de kemikalier som myndigheten prioriterat för snabbare granskning. Kalifornien blev 2023 den första delstaten som förbjöd propylparaben i livsmedel och hygienprodukter, medan West Virginia förbjöd det i livsmedel.
Europeiska unionen har förbjudit propylparaben som livsmedelskonserveringsmedel och strikt reglerat dess användning i kosmetika.
Bland studiens begränsningar nämnde forskarna att injektionsmetoden som användes på mössen säkerställde exakt dosering men skiljer sig från människors vanliga exponeringsvägar — såsom hudkontakt, intag eller inandning — vilket försvårar direkta jämförelser.
De påpekade också att verklig exponering involverar flera kemikalier och livsstilsfaktorer, något framtida forskning bör ta hänsyn till.
Forskarna framhöll behovet av omfattande epidemiologiska studier för att fastställa exponering på befolkningsnivå och vägleda evidensbaserade säkerhetsstandarder. De betonade vikten av striktare reglering av parabenexponering under graviditet.
”Ur ett policyperspektiv är det nödvändigt att begränsa användningen av vissa hormonstörande ämnen (EDC) och modernisera konserveringssystemen för att minska den dagliga exponeringsrisken,” skrev de. ”Sådana åtgärder är avgörande för att förebygga för tidigt åldrande av äggstockarna och andra hälsoproblem som är kopplade till parabenexponering.”
För att minska exponeringen för propylparaben: välj parabenfria, ekologiskt certifierade produkter, minska konsumtionen av ultraprocessade och förpackade livsmedel och undvik plastprodukter. Undvik vattenbaserade produkter som innehåller propylparaben, inklusive hårvård, duschtvål, solskydd, läppbalsam, hudkrämer och andra hudvårdsprodukter.
childrenshealthdefense.org, Vanlig ingrediens i schampo och hudlotion kan försämra kvinnlig fertilitet i flera generationer
