Bayer lanserar en ny experimentell behandling mot Parkinsons sjukdom, samtidigt som läkemedels‑ och kemijätten fortsätter att göra vinst på försäljning av bekämpningsmedel kopplade till sjukdomen.
Företaget meddelade förra veckan att dess dotterbolag BlueRock Therapeutics LP har påbörjat en fas 3‑klinisk prövning av bemdaneprocel — ett läkemedel utformat för att ersätta de dopaminproducerande hjärnceller som dödas av den neurodegenerativa sjukdomen.
Läkemedlet är framställt från stamceller som kirurgiskt implanteras i hjärnan hos en person med Parkinson. När de väl är implanterade kan stamcellerna utvecklas till mogna dopaminneuroner och återskapa de nervnätverk som påverkats av Parkinson.
De kan “potentiellt” återställa motorisk och icke-motorisk funktion hos patienter. Läkemedlet fick prioriterad prövning (fast track) av FDA år 2021.
Bemdaneprocel är troligen flera år från marknaden, men Bayer investerar kraftigt i produktionsinfrastruktur för framtida cell‑ och genterapiprodukter. En del av satsningen inkluderar att bygga en anläggning i Kalifornien värd 250 miljoner dollar, enligt Reuters.
Tekniker för cell- och genterapi mot cancer genererar redan intäkter för andra företag, men BlueRock är det första bolaget att driva en cellterapi mot Parkinsons till fas 3‑prövningar.
Bayers ekonomiska utmaningar härrör delvis från att patent för två av dess storsäljande läkemedel – antikoagulanten Xarelto och ögonläkemedlet Eylea – har gått ut.
Men Bayers större ekonomiska problem är rotade i dess övertagande av Monsanto 2018, enligt Reuters. Monsantos bekämpningsmedel glyfosat är kopplat till cancer och Parkinsons – samma sjukdom som Bayer kan tjäna pengar på med denna nya behandling.
Hittills har Bayer betalat ungefär elva miljarder dollar i uppgörelser för glyfosaträttegångar, och uppskattningar pekar på att det fortfarande finns cirka 67 000 aktiva rättsfall mot företaget.
Många av Bayers bekämpningsmedel som kopplats till Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är den snabbast växande neurologiska sjukdomen i världen, kännetecknad av förlust av neuroner i den del av hjärnan som producerar dopamin och som står för motorisk kontroll.
Även om det inte finns någon känd bot för Parkinsons, finns vissa identifierade orsaker. Studier visar att exponering för flera olika bekämpningsmedel är starkt kopplad till sjukdomens utveckling.
De mest rapporterade sambanden mellan bekämpningsmedel och Parkinsons gäller Syngentas ogräsmedel paraquat.
Genom en granskning av interna dokument hos Syngenta avslöjade journalisten Carey Gillam att företaget kände till att deras bekämpningsmedel orsakade neurologiska förändringar som är kännetecknande för sjukdomen — men hemlighöll bevis som pekade på kopplingen.
Men nyare studier kopplar även andra bekämpningsmedel till sjukdomen.
Flera fallstudier, en epidemiologisk studie, djurstudier och nyare studier som undersöker exponering för multipla bekämpningsmedel visar att glyfosat, ett känt neurotoxin, sannolikt har en roll i Parkinsons.
Trots det menar forskare som publiceras i toppmedicinska tidskrifter att mer forskning och förbättrad reglering krävs, och pekar särskilt på att sambandet mellan glyfosat och Parkinsons är ett paradigmatisk exempel på problemet med bristande studier.
En del av problemet, säger de, är att bekämpningsmedelsföretagen själva genomför merparten av forskningen, och att de flesta studier fokuserar på enstaka bekämpningsmedel i isolering.
Emergent bevis visar att Parkinsons också — och kanske oftare — är kopplat till exponering för kemiska “cocktails” av bekämpningsmedel. Dessa orsakar “större neurotoxicitet mot dopaminerga neuroner än något enskilt bekämpningsmedel,” eftersom olika bekämpningsmedel har olika verkningsmekanismer. När de kombineras kan de ge upphov till mer neurologisk skada.
Forskning publicerad i Nature Communications undersökte kemikalieexponeringshistoriken hos Parkinsonspatienter och identifierade 53 bekämpningsmedel som kopplats till sjukdomen.
De tio kemiska substanser som identifierades som direkt toxiska för de neuroner som är kopplade till Parkinsons inkluderade bekämpningsmedel, herbicider och fungicider tillverkade av Bayer.
Bland dessa finns endosulfan, som företaget producerade men fasade ut under internationell press; diquat, en nyckelingrediens som Bayer använde för att ersätta glyfosat i Roundup, och som är förbjudet i EU, Storbritannien och Kina; samt fungicider som innehåller kopparsulfat och folpet.
En annan studie identifierade långvarig exponering för 14 bekämpningsmedel med ökad risk för Parkinsons sjukdom hos personer som bor i Rocky Mountains och Great Plains-området.
De tre bekämpningsmedel med starkast effekt var simazin, atrazin och lindan. Bayer tillverkar flera bekämpningsmedel som innehåller simazin och atrazin. Bayer använde tidigare lindan i sina produkter, men fasade ut användningen som jordbruksbekämpningsmedel i USA.
Bayer är ett av fyra företag — tillsammans med Syngenta, Corteva och BASF — som under många år har kontrollerat den globala bekämpningsmedelsmarknaden.
I USA har företaget försökt skydda sig från fortsatt rättslig prövning för hälsorisker orsakade av dess kemikalier, genom att förespråka för federala och delstatslagar som skulle göra det svårare för delstater att reglera bekämpningsmedel eller för personer som skadats av agrokemikalier att stämma tillverkarna.
childrenshealthdefense.org, Bayer satsar på bot mot Parkinson efter årtionden av försäljning av produkter kopplade till sjukdomen
