Den 18:e november 2025 röstade amerikanska lagstiftare med bred majoritet för att offentliggöra statliga uppgifter relaterade till sexualförbrytaren Jeffrey Epstein, efter att president Donald Trump dragit tillbaka sitt motstånd mot att materialet skulle publiceras.
Trump uppmanade republikanerna att stödja offentliggörandet och sade att de borde rösta för att släppa filerna “eftersom vi inte har något att dölja.” Kongressen godkände därefter Epstein Files Transparency Act, en lag som tvingar fram offentliggörandet av icke-hemligstämplade dokument kopplade till utredningen av Epsteins aktiviteter och hans död i fängelset, som bedömdes vara självmord.
Utlämnandet av filerna har sedan dess fått politiska konsekvenser även utanför USA, med avgångar och granskningar av politiska figurer runt om i Europa.
I Storbritannien avgick Lord Peter Mandelson från sitt medlemskap i Labourpartiet efter att dokument kopplade till Epstein påstått att den tidigare ministern i Tony Blairs regering tagit emot betalningar på totalt 75 000 dollar (69 000 euro) under 2003 och 2004. Mandelson sade att han lämnade partiet för att undvika att orsaka “ytterligare pinsamheter” för Labour medan han själv utreder anklagelserna, som han beskriver som falska.
Han uppgav att han inte har något minne eller dokumentation av att ha tagit emot pengarna och ifrågasatte dokumentens äkthet, bland annat på grund av formateringsfel. Han uppmanade också JP Morgan att bekräfta huruvida uppgifterna och de individuella checkarna är genuina.
Separata dokument påstod att en betalning gjorts till hans manliga partner, något Mandelson också bestrider. E-postmeddelanden i filerna antydde att Mandelson höll kontakten med Epstein även efter att denne dömts för sexbrott 2008. Bilder som återfanns i dokumenten visar Mandelson i underkläder, men han sade att han inte kunde identifiera platsen eller omständigheterna.
Politisk turbulens märktes också i Slovakien, där premiärminister Robert Ficos nationella säkerhetsrådgivare, Miroslav Lajčák, avgick efter att filer avslöjat e-postutbyten med Epstein där unga kvinnor diskuterades. Lajčák förnekade all kriminell eller oetisk inblandning, fördömde Epsteins brott, och sade att han avgick för att inte skada premiärministern politiskt. Fico accepterade avgången och beskrev Lajčák som en erfaren diplomat.
I Norge drogs kronprinsessan Mette-Marit in i kontroverser efter att nyligen offentliggjorda dokument uppges ha visat år av omfattande kontakt med Epstein. Enligt norsk media innehåller dokumenten nästan 1 000 referenser till kronprinsessan och dussintals e-postmeddelanden mellan de två från 2011 till 2014 – flera år efter att Epstein i USA hade erkänt sig skyldig till bland annat koppleri med minderårig.
E-posten antydde en nära och informell relation, med kärvänliga formuleringar och skämt som i efterhand väckte offentlig kritik. Dokumenten visade också att Mette-Marit bodde i fyra dagar i Epsteins residens i Palm Beach, Florida, år 2013 – även om Epstein enligt uppgift inte var där vid tillfället.
I ett uttalande via kungahuset bad Mette-Marit om ursäkt för vad hon kallade “dåligt omdöme”, uttryckte sympati för Epsteins offer och sade att hon ångrar all kontakt med honom. Kungahuset meddelade att hon avslutade den skriftliga kontakten med Epstein år 2014, efter att ha insett att han försökte utnyttja relationen för sin egen vinning.
President Trump har sagt att offentliggörandet av Epstein-filerna kommer att avslöja kopplingar till mäktiga demokrater, samtidigt som han upprepade att han bröt med Epstein flera år tidigare och förbjöd honom att beträda sina egendomar.
