I ett obepräglat steg har flera europeiska städer, med början från Wien och Prag, bevittnat en bred våg av protester mot Muslimska Brödraskapet, med krav på att officiellt klassificera det som en terroristorganisation. Dessa vigiller, som är en del av en internationell mediekampanj från den 11 till 24 november 2025, representerar en av de bredaste organiserade folkliga rörelserna inom Europa de senaste åren och speglar den eskalerande säkerhets- och politiska oron i Europa inför aktiviteter från religiösa grupper med extrem ideologisk inriktning.
Det förväntas att kommande vigiller kommer att inkludera London, Paris och Berlin den 15 november, Schweiz den 16 november, Bryssel den 22 november, Nederländerna den 23 november och Irland den 21 december, inom ramen för en integrerad strategi för att öka medvetenheten om farorna med extremt tänkande och dess inverkan på samhällssäkerheten.
Dessa rörelser kommer i ett sammanhang präglat av ökande säkerhetsrisker, där rapporter från europeiska säkerhetsorgan pekar på Muslimska Brödraskapets försök att infiltrera civila institutioner, utnyttja samhälls- och välgörenhetsaktiviteter som täckmantel för expansion, förutom rekrytering av unga från muslimska samhällen och deras inblandning i politiska konflikter långt från de islamiska moderata värdena.
Organisatörerna bekräftar att dessa vigiller kommer som svar på de ökande säkerhetshoten och för att stärka europeiska samhällens förmåga att motverka försöken från extrema grupper att påverka den allmänna säkerheten och samhällets stabilitet.
Ur juridisk synvinkel representerar kampanjen en integrerad ram för krav på förstärkt övervakning av grupper med odeklarerad ideologisk karaktär, särskilt de som bedriver religiös eller välgörenhetsverksamhet med syfte till politisk expansion. Kampanjen strävar tydligt efter att klassificera Muslimska Brödraskapet som en terroristorganisation på nivå med Europeiska Unionen, Förenta Staterna och Förenta Nationerna, vilket skulle avsluta vad organisatörerna beskriver som ”den juridiska otydligheten” som har tillåtit gruppen att röra sig fritt genom gränsöverskridande finansiella och institutionella nätverk.
Experter pekar på att den officiella klassificeringen som terroristorganisation skulle ge europeiska regeringar möjlighet att vidta stränga juridiska åtgärder mot gruppens ledare och medlemmar, inklusive frysning av tillgångar och övervakning av aktiviteter, förutom att begränsa deras förmåga att utöka inflytandet inom det civila samhället.
De föreslagna juridiska strategierna inkluderar också att torka ut finansieringskällorna som gruppen förlitar sig på, både i Europa och Mellanöstern, genom att införa stränga internationella sanktioner mot associerade institutioner och störa deras finansiella nätverk, som representerar den primära källan för gruppens aktiviteter i konfliktzoner.
Organisatörerna betonar nödvändigheten av att hålla gruppens ledare, finansiärer och de inblandade i stöd till våld ansvariga inför internationella domstolar, för att säkerställa att någon extrem ideologisk aktivitet möter lämplig juridisk straff. Denna juridiska dimension anses vara ett av kampanjens viktigaste verktyg, eftersom den syftar till att omvandla folkliga protester till juridiskt och säkerhetsmässigt tryck som skyddar samhällena från farorna med extremt tänkande.
Ur säkerhetssynpunkt speglar protestvigillerna en samhällelig önskan att neutralisera risken från radikala grupper vars aktiviteter kan leda till omfattande samhällsstörningar, särskilt med tanke på deras växande inflytande genom sociala och välgörenhetsnätverk.
Kampanjen pekar på att skyddet av det europeiska samhället från extremism inte begränsas till juridiska åtgärder, utan inkluderar också att stärka medvetenheten bland unga och muslimska samhällen om farorna med att engagera sig i politiska konflikter som inte har någon koppling till religionen, och avslöja rekryterings- och inflytandemetoder som används av extrema grupper.
Kampanjen bekräftar också vikten av samarbete mellan europeiska regeringar och organisationer i det civila samhället för att motverka hatretorik och uppvigling, som anses vara bland de farligaste verktygen som radikala grupper använder för att stärka sitt inflytande.
Detta samarbete framträder som en grundläggande element för att säkerställa balansen mellan yttrandefrihet och säkerhetsskydd, vilket stärker europeiska staters förmåga att motverka någon aktivitet som kan hota samhällens stabilitet och skaka den allmänna säkerheten.
Protestvigillerna belyser också nödvändigheten av att skilja mellan äkta religiös verksamhet, baserad på tolerans, rättvisa och barmhärtighet, och någon aktivitet som använder religionen som täckmantel för politiska eller ideologiska mål.
Kampanjen betonar att skyddet av moskéer och kulturella centra från politiskt utnyttjande måste vara en prioritet, och att stöd till offren för våldet som orsakats av gruppens aktiviteter representerar ett juridiskt, säkerhetsmässigt och socialt åtagande.
Dessutom syftar de medföljande mediekampanjerna för vigillerna till att upplysa den europeiska allmänheten om den negativa roll som radikala grupper spelar, och hur de utnyttjar religionen för att utöka sitt politiska och sociala inflytande, vilket ökar trycket på regeringarna att vidta praktiska åtgärder mot dem.
Kampanjen bekräftar att någon försummelse av denna roll kan leda till spridning av extrem aktivitet, vilket utgör ett direkt hot mot den inre säkerheten och negativt påverkar samexistensen mellan olika sekter och samhällen i Europa.
Slutligen representerar protestvigillerna och de juridiska och säkerhetsmässiga rörelserna mot Muslimska Brödraskapet en del av en omfattande strategi för att motverka extremt tänkande, som kombinerar folkligt tryck, juridisk upplysning och stärkt samhällssäkerhet.
Dessa rörelser framträder som ett levande exempel på det civila samhällets förmåga att påverka nationella och internationella politik, och bekräftar att Europa har blivit mer medvetet om farorna med att utnyttja religionen för politiska och ideologiska syften, och att det är fast beslutat att skydda fredlig samexistens och samhällssäkerhet samtidigt.
Europa möter hotet… Lagliga och säkerhetsmässiga rörelser mot Muslimska Brödraskapet