Före detta rikspolischef om riskerna med kontantlöst samhälle

Allt  fler röster har de senaste åren propagerat för ett kontantlöst samhälle. Svarthandel och stora kostnader för kontanthantering är två av de argument som framförts liksom den minskade rånrisken. Om affärsidkare betalas via kort eller kontanter gör ingen större skillnad eftersom de får betala avgifter till banken oavsett, men en minskad rånrisk på grund av kontantlösa kassor är naturligtvis ett förståeligt argument för dem som riskerar utsättas.

Det är också därför som vissa affärskedjor numera har infört kontantförbud i sina butiker. Många kunder anser det ju smidigare med kort istället för att bära på pengar. Givetvis kommer alla dessa anledningar anföras som argument när man nu är i färd med att avlägsna de fysiska pengarna från samhället, och många kommer aningslöst applådera detta. Teknikutvecklingen har ökat bankernas vinstmarginaler ordentligt, eftersom så många personalkrävande tjänster och mycket av manuell hantering nu sker via elektroniska tjänster.

2012 frågade riksdagsledamoten Ulla Anderson i en interpellationsdebatt om man ämnade ta något initiativ för att tvinga de stora affärsbankerna att upprätthålla någon form av kontanthantering, bland annat för att avvecklingen ställer till problem för många individer och grupper i samhället, då vissa aldrig har hanterat kontokort och inte minst de äldre har svårt med Internet. Det är därför oansvarigt av att inte tillhandahålla en kontanthantering, ansåg Anderson, som även tog upp integritetsfrågan då det nya systemet innebär större övervakning. Svaret hon fick blev att regeringen inte ämnade kräva tillhandahållande av kontanter.

I en nyligen publicerad artikel påtalar förre rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson, numera ordförande i Säkerhetsbranschen och initiativtagare till Kontantupproret, riskerna med ett kontantlöst samhälle. Bland annat pekar han på sårbarheten det medför:

”Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker att stänga av våra digitala betalningssystem?”  (1)

Frågan om kontanters betydelse i krissituationer är något som belysts alldeles för dåligt menar Eriksson och skriver att Riksbanken tappar greppet ännu mer om vår svenska krona, på grund av digitaliseringen och nya former av kryptovalutor.

Erikson listar bland annat följande nackdelar:

”Vi ger bort makten och kontrollen över vår betalningsinfrastruktur. Smakprov på vad det kan innebära har vi redan fått. Visa och Mastercard har flera gånger bevisligen blockerat företag som de anser oetiska från att kunna använda deras betaltjänster. Oavsett vad man tycker i moralfrågor vill nog de flesta att det inte ska vara upp till stora, anonyma, globala företag att besluta om. Vad händer om det börjar ställas andra typer av krav? Vems agenda tvingas vi följa nästa gång?

Samhällsfokuset blir sekundärt. Marknadsekonomi i all ära, men så här i backspegeln har vi fått bekräftelse på att det som står i grundkursen i nationalekonomi stämmer: att naturliga monopol fungerar dåligt att lägga ut på privata aktörer. Bankerna bevisar tesen genom att avveckla viktig infrastruktur i glesbygd och för svaga grupper eftersom den för bankerna bara är olönsam business.

Säkerhetsfrågorna sätts på spel. Banker och kortföretag driver igenom avvecklingen av kontanter utan att intressera sig för om samhället har en backup-plan i krislägen. Den enda fungerande sådan vi har i dag är just kontanter, ett robust betalmedel som fungerar i alla lägen och som samhället har förtroende för. Utan dem står vi helt utan plan om, eller snarare när, betalsystemen av någon anledning bryter samman.” (2)

Av: Michael Delavante, Före detta rikspolischef om riskerna med kontantlöst samhälle

Källor:

(1) Utan kontanter blottar vi oss för fienden. Björn Eicsson, expressen,6 mar 2018

(2) Utan kontanter blottar vi oss för fienden. Björn Eicsson, expressen,6 mar 2018

Läs mer:

https://www.expressen.se/debatt/utan-kontanter-blottar-vi-oss-for-fienden/