Elon Musk, chef för det nyinrättade Department of Government Efficiency (DOGE), har öppet ställt sig bakom idén att USA ska lämna både Förenta Nationerna (FN) och Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO).
Musks stöd, som han uttryckte på plattformen X, ligger i linje med den växande skepsisen inom Trump-administrationen gentemot dessa internationella institutioner. Om förslaget blir verklighet, kan det få långtgående konsekvenser för den globala säkerheten och de diplomatiska relationerna.
Söndagen den 2:a mars svarade Musk på ett inlägg från användaren @GuntherEagleman som skrev: “Det är dags att lämna NATO och FN.” Musk svarade kort och gott: “Jag håller med.” Detta ställningstagande kommer samtidigt som Trump-administrationen, med stöd av republikanska lagstiftare som senator Mike Lee, allt mer ifrågasätter nyttan och kostnaderna för USA:s deltagande i dessa allianser.
Skepsisen har sina rötter redan i Donald Trumps presidentkampanj 2016, då han kallade FN för “svagt och inkompetent” och beskrev NATO som “föråldrat.” Trump har länge hävdat att USA får bära en orättvist stor ekonomisk börda för dessa organisationer. Till exempel står USA för cirka 67 procent av NATO:s militära utgifter, trots att landet endast lägger 3,5 procent av sin BNP på försvaret.
I februari lade senator Lee fram lagförslaget Disengaging Entirely from the United Nations Debacle (DEFUND Act), där han kallade FN för “en plattform för tyranner” som har misslyckats med att förhindra krig, folkmord och brott mot mänskliga rättigheter. Lees lagförslag föreslår ett fullständigt amerikanskt utträde ur FN, ett förslag som vunnit stöd från flera andra republikanska ledamöter.
Musks inflytande och de politiska konsekvenserna
Som chef för Department of Government Efficiency (DOGE) har Musk fått uppdraget att hitta sätt att minska de federala utgifterna och krympa den federala arbetsstyrkan. I februari publicerade DOGE en rapport där de uppskattade besparingar på 55 miljarder dollar genom olika kostnadsbesparande åtgärder. Musks hållning gentemot FN och NATO ligger i linje med hans övergripande mål att effektivisera och slimma den federala verksamheten.
Elise Stefanik, Trumps nominerade kandidat till posten som USA:s FN-ambassadör, har också kritiserat FN:s ekonomiska praxis och föreslagit en Global DOGE-initiativ för att reformera internationell styrning. Stefanik har lovat att driva på för att stoppa finansieringen och demontera FN-anknutna organisationer som anklagats för korruption och antisemitism.
Musks stöd för att lämna NATO drivs av hans uppfattning att alliansen är ”föråldrad” och inte längre relevant i en värld efter kalla kriget. Han menar att amerikanska skattebetalare inte ska stå för en stor del av Europas försvarskostnader. Denna hållning ligger helt i linje med Trumps återkommande kritik mot NATO och hans krav på att europeiska allierade ska öka sina försvarsutgifter.
Ett eventuellt amerikanskt utträde ur NATO och FN skulle innebära ett dramatiskt skifte i de globala allianserna och säkerhetsstrukturerna. NATO, en transnationell militärallians med 32 medlemsländer, har varit en hörnsten i den transatlantiska säkerheten sedan grundandet 1949. Alliansens kärnprincip, förankrad i artikel 5, slår fast att en attack mot en medlem är en attack mot alla. Artikel 5 har endast åberopats en gång – efter terrorattackerna den 11 september 2001.
Ett utträde ur FN skulle på samma sätt kunna undergräva globala diplomatiska insatser och internationellt samarbete i frågor som klimatförändringar och mänskliga rättigheter. FN har spelat en avgörande roll i fredsbevarande operationer, humanitärt bistånd och konfliktlösning. Kritiker menar att om USA drar sig ur dessa institutioner kommer det att skapa ett maktvakuum som kan fyllas av andra nationer eller grupper som är mindre engagerade i demokratiska värderingar och internationell rätt.
Senaste utvecklingen och internationella reaktioner
Det senaste mötet i Ovala rummet mellan Trump, vicepresident J.D. Vance och Ukrainas president Volodymyr Zelensky satte strålkastarljuset på de ökande spänningarna kring USA:s utrikespolitik.
Zelensky lämnade Washington i förtid utan att slutföra ett viktigt mineralavtal efter en offentlig ordväxling med både Trump och Vance. Europeiska ledare, inklusive NATO:s generalsekreterare Mark Rutte, har uttryckt oro över Trumps åtagande gentemot alliansen, särskilt i ljuset av Rysslands pågående invasion av Ukraina. (Relaterat: Musk och Trump kritiserar Zelensky för ledarskap och krigsutgifter samtidigt som debatten om amerikanskt bistånd hettar till.)
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron har besökt Vita huset de senaste veckorna i ett försök att stärka de transatlantiska relationerna, trots den växande skepsisen från Trumplägret. Samtidigt signalerar det offentliga grälet med Zelensky och stödet från profiler som Musk och senator Mike Lee att USA kan vara på väg att ompröva sina traditionella allianser.
