TikTok och dess moderbolag, ByteDance, har idag lämnat in en ansökan till Förenta staternas appellationsdomstol för District of Columbia Circuit och söker ett föreläggande för att blockera genomförandet av lagen Protecting Americans from Foreign Adversary Controlled Applications Act. Företagen hävdar att lagstiftningen, som i praktiken förbjuder TikTok i USA, bryter mot konstitutionella skydd, inklusive det första tillägget, och utgör en ”bill of attainder” som orättvist riktar sig mot dem. (En bill of attainder är en lagstiftningsakt som förklarar en person eller grupp skyldig till ett brott och ålägger straff utan en rättslig prövning, vilket är förbjudet enligt USA:s konstitution.)
Se en kopia av ansökan åt dig här.
TikTok, en plattform som används av 170 miljoner amerikaner, hävdar att lagen särskilt riktar in sig på deras plattform för påstådda risker utan tydliga bevis och istället förlitar sig på spekulativa hot och efterhandskonstruktioner från regeringen.
Huvudargument:
Första tilläggets kränkning: TikTok hävdar att lagen inför “den mest omfattande begränsningen av yttrandefrihet i detta lands historia” genom att förbjuda en plattform där miljontals amerikaner delar innehåll. Företaget betonar att domstolar måste noggrant granska regeringens begränsningar av yttrandefriheten, även när nationell säkerhet åberopas.
Brist på bevis: Motionen framhäver att den amerikanska regeringen har medgett att den inte har några bevis på att Kina manipulerat TikToks innehåll eller fått tillgång till känslig amerikansk användardata. TikTok uppger att dess amerikanska verksamhet, inklusive rekommendationsalgoritmer och användardata, är säkert lagrade i Oracles molnbaserade infrastruktur i USA.
Underinkluderande lagstiftning: De som lämnat in motionen hävdar att lagen godtyckligt undantar andra utlandsstyrda applikationer, vilket väcker tvivel om dess egentliga syfte. De påstår att lagen är utformad enbart för att förbjuda TikTok samtidigt som liknande plattformar lämnas opåverkade.
Grundlagsstridig bestraffning: ByteDance hävdar att lagen utgör en lagstiftningsstraffning – en “bill of attainder” – som specifikt riktar sig mot dem utan en rättslig prövning.
Den amerikanska regeringen, representerad av justitieminister Merrick Garland, försvarar lagen som nödvändig för att skydda nationell säkerhet. Tjänstemän hävdar att TikToks ägande av ByteDance, ett kinesiskt företag, skapar sårbarheter som kan utnyttjas av den kinesiska regeringen. De hänvisar till risken för dold innehållsmanipulation och datainsamling som rättfärdigande för lagstiftningen.
TikToks juridiska team beskrev lagen som “den mest omfattande begränsningen av yttrandefrihet i detta lands historia” och hävdade att den orättvist riktar sig mot appen och dess 170 miljoner amerikanska användare utan rättfärdigande. I sin motion argumenterade TikTok att “även i frågor om nationell säkerhet måste domstolar noggrant granska regeringens begränsningar av yttrandefriheten för att säkerställa skyddet av det första tilläggets rättigheter.”
Företaget avfärdade den amerikanska regeringens påståenden om potentiella hot som spekulativa och uttalade: “Regeringen medger upprepade gånger att den inte har några bevis för att Kina någonsin manipulerat innehållet som amerikaner ser på TikTok.” De betonade vidare: “Domstolar godkänner inte innehållsbaserade yttrandebegränsningar utan ‘hårda bevis.’”
TikTok ifrågasatte också regeringens beskrivning av dess rekommendationsalgoritm och datalagringspraxis. “Obestridda bevis visar att ‘TikToks amerikanska rekommendationsmotor är lagrad i Oracle-molnet i USA’,” står det i motionen. Företaget hävdade att dess robusta säkerhetsåtgärder gör manipulation eller obehörig åtkomst omöjlig och noterade: “De som lämnat in motionen vidtar robusta åtgärder för att förhindra manipulation.”
Kritiker av lagstiftningen lyfte också fram dess selektiva tillämpning. TikToks advokater argumenterade: “Lagen är så ‘vilt underinkluderande’ att den väcker ‘allvarliga tvivel’ om att datainsamling var kongressens verkliga oro.” De påstod att lagen “syftade till att skapa” en ram för att förbjuda TikTok samtidigt som den undantar andra plattformar med liknande risker och kallade lagstiftningen “en yta av generell tillämplighet” riktad direkt mot att stänga ner TikTok.
Motionen betonade de bredare grundlagsfrågorna och hävdade: “En lag utformad och avsedd att undertrycka eller begränsa uttryck från specifika talare strider mot grundläggande principer i det första tillägget.” De varnade för att lagen “riktar in sig på ett företag för ett förbud – precis den typ av lagstiftningsbestraffning som konstitutionen förbjuder.”
Utöver att lyfta fram frågor om det första tillägget pekade TikToks juridiska team på vad de kallade regeringens försumlighet av mindre ingripande alternativ. De argumenterade: “Kongressen kunde helt ha tagit itu med [innehållsmanipulations]-frågorna genom att kräva offentliggörande av den amerikanska regeringens syn på den risken, likt en varning från generalkirurgen,” istället för att införa ett fullständigt förbud.
infowars.com, TikTok slår tillbaka, hävdar att förbudet bryter mot yttrandefriheten och rättssäkerheten
